RSSElävä arkisto / Arkivet / Finland genom historien /
Fortsättningskriget
1941-1944
Då fortsättningskriget bröt ut i juni 1941 trodde de flesta att det skulle hålla på högst till julen 1941. Ingen hade kunnat ana att kriget skulle sträcka sig över nästan fyra år och att det hårda livet på hemmafronten skulle bli vardag.
Fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen utkämpades från den 25 juni 1941 till den 19 september 1944. Ett första fredsavtal skrevs under den 19 september, och det slutliga fredsavtalet skrevs under i Paris 1947.
Den 25 juni 1941 bombade sovjetiska bombplan Helsingfors, Åbo och Borgå, samt ett dussintal andra orter med ungefär 500 flygplan.
Finland förklarade krig mot Sovjetunionen den 26 juni. Den finska armén och de tyska trupperna i Finland inledde anfallet till lands. Storanfallet mot Sovjetunionen på det Karelska näset och norr om Ladoga inleddes den 10 juli. I slutet av augusti hade den karelska armén, som leddes av generallöjtnant Erik Heinrichs, nått fram till den gamla gränsen som gällde fram till Vinterkriget.
I december 1941 beordrade marskalk Mannerheim att anfallet skulle stanna. Härvid inleddes en två och ett halvt år lång period i kriget som kommit att kallas för ställningskriget. Det finländska anfallet avbröts innan man trängt in på Leningradområdet och i Karelen innan tyskarna hade fått känna på de första motgångarna utanför Moskva kring julen 1941.
Striderna fortsatte sporadiskt vid Svir och Kiestinki under 1942.
Sovjetunionen försökte då tvinga ner Finland på knä under våren 1944 genom massiva bombräder mot Helsingfors i februari (de så kallade "fredsbombningarna"). Den Röda armén avbröt ställningskriget med storanfallet på Karelska näset den 9 juni 1944 och två veckor senare med ett anfall vid Svir. Det finländska försvaret bröts vid Valkeasaari den 10 juni 1944. VT-linjen (Vammelsuu-Taipale) bröts vid slaget vid Kuuterselkä den 14 juni och Viborg uppgavs nästan utan strid den 20 juni.
Tyskarna ville att Finland skulle fortsätta kriget eftersom deras viktiga Narvafront annars skulle vara öppen för att anfall mot dess flank. President Risto Ryti ingick då det så kallade Ryti-Ribbentropavtalet med tyskarna den 26 juni, vilket förband Finland att inte ingå en separatfred med Sovjetunionen och vilken ökade de tyska vapenleveranserna till landet.
Ryti-Ribbentropavtalet annulerades i och med att Ryti avgick som president den 4 augusti och fredsvillkoren erhölls i slutet på augusti. Sovjetunionens krav för att ingå vapenvila var att man avbröt alla förbindelser med Tyskland. Riksdagen röstade den 2 september igenom förslaget med rösterna 113-43 och Sovjetunionen var redo att inleda vapenvilan den 4 september 1944
Till Stalins krav hörde 1940 års gränser, att antingen Hangö eller Petsamo permanent skulle tillföras Sovjetunionen, att krigsskadestånd skulle betalas, att tyskarna fördrevs från landet och att den finska armén demobiliserades.
Text: Ida Fellman
NYCKELORD: anfallskrig, civilbefolkning, Finland, fortsättningskriget, fredsförhandlingarförsvar, hemmafront, krig, krigstid, soldater, Sovjetunionen, stupade, ställningskrig, sårade, vapen, vapenvila
Se och lyssna
Tolvajärvi och Punkaharju 1941
1 videoklipp
I den här filmen, gjord av filmbolaget Aho & Soldan, från 1941 reser man i Punkaharju och Tolvajärvi.
Se och lyssna
Slaget om Bengtskär
1 ljudklipp
Krigsveteranen Fred Luther berättar om slaget vid Bengtskär. Luther var löjtnant under striden och var med om kvällen då de ryska styrkorna landsteg på ön.
Se och lyssna
Viborg under fortsättningskriget 
4 ljudklipp
Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.
Se och lyssna
Hangö under fortsättningskriget
9 ljudklipp
"Giv akt! Giv akt! Hangö är åter vårt." Under fortsättningskriget återtog de finska trupperna Hangö i december 1941.
Se och lyssna
Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941
7 ljudklipp
Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.
Se och lyssna
Pansarfartyget Ilmarinen sprängdes av en mina 1941
2 ljudklipp
Det är en dyster epilog mikrofonen har att ge radiolyssnarna efter den hemska olyckan när pansarfartyget Ilmarinen stötte på en mina och sjönk den 13 september 1941 i Östersjön. Pelle Lindholm intervjuar en stor del av de överlevande från pansarfartyget.
Se och lyssna
Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941
7 ljudklipp
Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.
Se och lyssna
Stridsflygplan, bomber och propaganda under fortsättningskriget
5 ljudklipp
Hur lät egentligen kriget? För frontmännen och den civila befolkningen? Vi får i dessa klipp höra propaganda, om utbildningen av stridsflygare men också de bomber och alarm som var vardag för Finlands folk under fortsättningskriget.
Se och lyssna
Hitlers samtal i Finland - inbandat i smyg
1 videoklipp
När Mannerheim firade sin 75-årsdag den 4.6 1942 fick han ett överraskningsbesök av Adolf Hitler. Hör Hitlers samtal, som bandats in i hemlighet.
Se och lyssna
Man åt kålrötter och livet gick vidare
2 ljudklipp
Då fortsättningskriget bröt ut 1941 trodde de flesta att det skulle hålla på högst till jul. Ingen hade kunnat ana att kriget skulle sträcka sig över nästan fyra år och att det hårda livet på hemmafronten skulle bli vardag.
Se och lyssna
Arbetsplikt under fortsättningskriget
1 ljudklipp
Sommaren 1943, under fortsättningskriget, jobbade Christina Berger och Berit Neumann-Lund på Stor-Sarvlax gård i Pernå. För dem var det en härlig tid.
Se och lyssna
I Mannerheims högkvarter sommaren 1943
1 ljudklipp
P O Barck var officer vid fronten Hangö-Russarö sommaren 1943. Det var lugna dagar tills han en försommardag fick en kallelse till marskalk Mannerheims högkvarter.
Se och lyssna
Underhållning vid fronten
4 ljudklipp
De som for till fronten för att underhålla, bevarade livslusten hos soldaterna. Vi får höra operettartister, tonsättare, skådespelare och arkitekter om livet vid fronten under fortsättningskrigets ställningsfas 1942-1944.
Se och lyssna
Ryska krigsfångar i Östnyland
1 ljudklipp
Under krigsåren tog Finland ryska krigsfångar. En del av fångarna placerades ut på arbete på bondgårdar, bl.a. i Lappträsk.
Se och lyssna
Hösten 1944
1 ljudklipp
Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.
Se och lyssna
En svår fred 1944
4 ljudklipp
Den 19 september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.
Se och lyssna
Radiokavalkad: 40-talet
1 ljudklipp
Hur lät egentligen kriget? I det här avsnittet av Kavalkad hörs både röster från fronten och sirentjut som varnar Helsingfors invånvare för ett bombanfall.
Se och lyssna
Jörn Donner om 1940-talet
1 ljudklipp
Ett av de mörkaste årtionden under det förra seklet var 40-talet. Ett årtionde där krig var vanligare än fred, både i Europa och i Finland. I "Krig och återuppbyggnad" tittar Jörn Donner närmare på tiden.
Se och lyssna
Sextio år av tystnad efter kriget
1 ljudklipp
"Det går inte att beskriva egentligen hur grymt det var, hur vanvettigt det var", säger Gösta Karlsson. Som 19 år blev han inkallad och var tre år vid fronten i fortsättningskriget.
Se och lyssna
Krigsfronten 60 år senare
1 videoklipp
Fortsättningskriget har satt djupa spår i det finländska medvetandet. Trots det tystades både kriget och krigsveteraneras insatser länge ner.
Se och lyssna
Pappa, Aunus och jag
1 ljudklipp
Redaktör Tomas Jansson följer med sin far Paul Jansson på en resa till Aunus. Pappa Paul har rest dit många gånger, för att se platsen där han krigat.
Se och lyssna
Med Mannerheim i fokus
1 ljudklipp
Radiodokumentären "Med Mannerheim i fokus" tar en närmare titt på mannen bakom myten. Fotografen Felix Forsman har vid flera tillfällen filmat fältmarskalken. Bland annat under hans 75-årsdag och under Mannerheims besök i Tyskland.
Se och lyssna
Sök i Arkivet
