Kulturen som framtidens vindskydd 6 oktober 2010 i Helsingfors

Bild: Batulo Essak har taltur

Tanken bakom rubriken var att kulturen kan ha en allt viktigare roll i befrämjandet av välfärd och välmående i framtiden. Samtidigt var kulturforumet ett viktigt tillfälle för att stärka och skapa kontakter till andra aktörer och beslutsfattare med gemensamma intressen.

Under dagen diskuterades bland annat vad som attraherar i den finländska kulturen och hur detta attraktiva kan bevaras och utvecklas i framtiden. Vidare diskuterades också vilken roll kulturen har i varumärket Finland. Därav också den viktiga följdfrågan: vad är Rundradions uppgift inom kultur?

Forumet öppnades av Rundradions verkställande direktör, Lauri Kivinen. Övriga talare var Nationalteaterns chef Mika Myllyaho och Batulo Essak, som är medlem i delagationen för varumärket Finland. På eftermiddagen hördes även chefen för utgivning på Yle, Olli-Pekka Heinonen, förläggaren Niklas Herlin samt mångsysslaren inom kultur, Petri Sirviö. Chefen för YLE Kulttuuri, Airi Vilhunen, avslutade forumet.

 

Här följer en kort sammanfattning på forumets talturer och verkstädernas resultat. Här hittar du en mera utarbetat sammanfattning på finska.

Lauri kivinen önskade alla välkomna

Yles verkställande direktör Lauri Kivinen hälsade alla forumdeltagare välkomna och inledde därefter sitt tal om Yles betydelse för kulturen. Kivinen betonade främst Yles roll som en förmedlare och stärkare av finländsk kultur, samtidigt som han påpekade att de mesta som bolaget producerar kan tolkas som någon form av kultur. Kivinen lyfte också fram hur den nationella kulturen påverkas då allt mer av mediekonsumtionen förflyttas till globala, elektroniska medier. I en fragmenterad kulturell verklighet behövs det instanser som kan fungera som en fyr och som en samlande kraft. Det här är ett uppgift som Yle allt mera kommer att stå för i konkurrensen om publiken och mellan olika medieplattformer.

Mika Myllyaho – Teatern i samhället

Nationalteaterns färska chef, Mika Myllyaho, talade om den finländska teaterns nuläge. Enligt Myllyaho är teaterns förhållande till samhället för tillfället problematiskt. Dels har teatern blivit mera underhållande och dels finns det bland publiken en längtan efter mera konstnärlig teater. I teatervärlden påstås det allmänt att det är svårt att definiera skillnaden mellan underhållning och konst. Myllyaho är av annan åsikt och anser att det är upp till teaterchefer och konstnärer att göra denna definition och Myllyaho tror även att konstnärlig teater kan vara underhållande. Myllyaho presenterade i tio dogmer hur man ska kunna lösa dilemmet (läs om dogmerna i den finskspråkiga sammanfattningen). Slutligen anser Myllyaho att teatern ska uppmärksamma skeenden i vår samtid och behandla de förändringar som sker i samhället nu.

Batulo Essak – kultur som Finlands varumärke

Batulo Essak representerade delagationen för Finlands varumärke. Hon har somalisk bakgrund och flyttade till Finland 1991. För tillfället arbetar hon för en Aids-stödcentral. Med tanke på Finland som varumärke ville Essak lyfta fram landets förhållande till naturen. Naturen utgör ofta för oss vad bönestunder och meditation gör för människor i andra kulturer. Naturen är en källa för bl.a. renhet, respekt och fred – något som är värt att lyfta fram när man marknadsför Finland.

Nyfinländare kan lära sig myckat av den finländska kulturen och finländare kan också lära sig en hel del av nyfinländarnas livsstil. Viktigt är att man i Finland skulle tillsammans med invandrarna bygga upp ett mångkulturellt kapital som kan användas som en styrka och bro till andra kulturer, där man i gengäld kan föra fram finländskt kulturliv och kunnande.

Kulturen är en viktig del av det finländska varumärket. Den bildsätter finländskt kunnande, ekonomi, politik, etc. på ett sätt som är lätt att greppa. Essak ställde också frågan om hur Yle anpassar sig till ett mångkulturellt Finland? Kivinen svarade henne med att påpeka att det är viktigt och att Yle måste vara mera mångkulturellt än Finland i överlag.

 

Olli-Pekka Heinonen – Mitt i livet

Chefen för Fakta och kultur på Yle, Olli-Pekka Heinonen, inledde sitt tal med att beskriva hur begreppet framtid har förändrats. Ännu på 1980-talet hade begreppet en positiv klang, medan synen på framtid idag innebär en viss rädsla för vad som komma skall. I en situation som denna kan kulturen ge en mera hoppfull bild av världen. Yle bär det här ansvaret genom att:

Arkivera och förvalta vårt kulturarv. Hur ska Yle kunna nå ut till alla finländare med det innehåll som producerats genom åren? Yle har även en viktigt uppgift i upprätthållandet av en stark svenskspråkig identitet i Finland och man frågar sig samtidigt i vilken miljö ett minortitetsspråk och en minoritetskultur lever?

Vara en kreativ kulturaktör. Yle är en viktig aktör inom musik, drama och dokumentärer. Dessutom återgår en stor del av Yles finansiering till kulturaktörer som produktionsbolag, kompositörer, sådespelare och manusförfattare.

Förmedla och tolka kultur. Yle spelar in flera evenemeng runt om i landet och förmedlar det vidare. Yle vill också locka en större kulturpublik genom att erbjuda innehåll som ger nya upplevelser och saker som tittaren inte förväntat sig. Samtidigt måste bolaget föra en dialog med publiken – är Yles tyngdpunkt inom kultur bra eller borde man koncentrera sig på andra saker?

Marjaana Mykkänen – med benen stadigt i luften

Projektledaren för Kulturkondis, Marjaana Mykkänen, diskuterade hur projektet ska fortsätta när den nuvarande verksamheten upphör vid årsskiftet. För tillfället är kombinationen kultur och hälsa starkt framme på många fronter och ända uppe på ministerienivå. Nu vore rätt tillfälle för Yle och andra aktörer med liknande mål att inleda ett samarbete och samköra sina krafter för att lyfta fram kultur som en hälso- och välfärdsfrämjande faktor. I den finskspråkiga sammanfattningen finns Mykkänens förslag för Kulturkondisverksamheten år 2011 och framåt.

Niklas Herlin – lönar det sig att investera i kultur?

Förläggaren bakom Teos och nättidningen Uusi Suomi, Niklas Herlin, presenterade sin ambivalenta inställning till att investera i kulturellt innehåll. Först framhöll han att det inte lönar sig att investera kultur, eftersom man får kvällspressens utskällningar över sig och man stämplas som en jesus-figur för att man håller på med ”välgörenhet”. Herlin har också fått frågan varför Uusi Suomi inte publicerar kulturartiklar. Herlin har då förklarat att ingen läser dem och att han tjatar på redaktörerna att de måste skriva sådana kulturartiklar som lockar läsare.

Sedan vände Herlin på steken och framhöll att det finns få saker som gett honom en lika fin tillfredställelse som att investera i kultur. Alla fantastiska författare som han träffat och arbetat med samt de litteraturpriser Teos har fått, är saker som gett Herlin en tydlig orsak att satsa på kultur. Herlins slutsats är alltså att det visst lönar sig att satsa på finländsk kultur.

Petri Sirviö – vad gör man med konsten egentligen?

Petri Sirviö har sedan 20 år tillbaka varit en mångsysslare inom konst och är främst känd som ledaren för manskören Huutajat. För tillfället är han projektledare för paraplyprojektet Oulu 15 som är aktiv på det kulturella och kreativa området.

Sirviö pratade om konstens värde och hur man försöker mäta konstens lönsamhet. Han ställer frågan om det över huvud taget är möjligt att mäta konstens mekaniska värde? Borde man kanske istället koncentrera sig på att betrakta konsten på basis av dess värdegrund? Ett argument som Sirviö hört flera gånger är att konst är olönsamt eftersom man alltid måste subventionera det. Skulle man implementera samma tankesätt på övriga delar av näringslivet så skulle det mesta vara olönsamt. All form av produktutveckling, inklusive konsten, behöver starthjälp för att klara sig.

Vågar man riskera på konst och kultur kan det också ge vinning. Tänk t.ex. på Aleksis Kivi – hur många sommarteaterföreställningar som baserar sig på hans texter har inte sålt slut förra sommaren? Kivis verk har betalat sig tillbaka för länge sedan.

Airi Vilhunen – vad har vi lärt oss av allt det här?

Chefen för YLE Kulttuuri ser Yles roll i Kulturkondis som en uppbevarare av kontaktnät och webbtjänster samt som en träffplats för dylika forum. Vilhunen betraktar nätverksbildningen kring Kulturkondis som något enastående och något som ska bevaras.

Yle kan pga. sina lagstadgade grunduppgifter inte ta huvudansvaret för Kulturkondis, men däremot nog säkra verksamheten under den tid då Kulturkondis söker nya möjligheter till samarbete och fortsättning.

Verkstädernas resultat – Kulturkondis fortsatta verksamhet

Under dagen ordnades gruppvisa verkstäder där medlemmarna dryftade Kulturkondis framtida verksamhet och hur den kunde fokuseras.

Bildandet av nätverk ansågs vara en väldigt viktig del verksamheten. Det är inte alls sagt att olika aktörer inom kultur och välfärd skulle möta varandra utan den knutpunkt som Kulturkondis erbjuder. Det är ett nätverk där olika instanser kan samarbeta utan att behöva tänka på konkurrens. Kulturkondis måste definitivt fortsättas så att den här verksamheten kan förkovras.

Det kom tydligt också fram att Kulturkondis syfte måste preciseras. Vilken bild är det man ger utåt och vilken är målgruppen? Kulturkondis anses dock vara ett varumärke med ett mervärde som vore synd att slopa. Arbetet på fältet och Kulturkondisutbildningarna är värdefulla funktioner som många organisationer har nytta av och som måste koordineras. Kulturkondis kunde även i fortsättningen erbjuda den här tjänsten. En närmare delaktighet i t.ex. olika städers Konstens natt och andra evenemang efterlystes. Beträffande målgrupperna borde man rikta sig mera mot ungdomar och medelålders människor i arbetslivet. Som en ny grej nämndes Kulturagenten som kunde sprida kulturell glädje och fungera som en ambassadör inom olika organisationer. Slutligen lyftes Kulturkondisdagen upp som en viktig väckare av uppmärksamhet.

Verkstäderna kom fram till att Yle åtminstone borde ha en del av ansvaret i Kulturkondis för att trygga den framtida verksamheten. Andra möjliga samarbetspartners som nämndes var olika ministerier och organisationer som arbetar för kultur, hälsa och välfärd. Yles roll vore främst att upprätthålla och utveckla webbtjänsten.

 

 

 Akademiska Damkören Lyran. Kuva: Anne Hämäläinen/YLE

Rundradion Ab, Radiogatan 5, 00024 Rundradion, tel. (09) 14801
Info om Svenska YLE Respons Om TV-avgiften