WEBVTT FILE

1
00:00:07.344 --> 00:00:15.905
Nu har det gått ett par år här. Jag har hunnit träffa ett par helt trevliga män också.

2
00:00:15.899 --> 00:00:21.108
Men så kom den här mannen som var helt annorlunda, precis som jag tyckte om den här

3
00:00:21.108 --> 00:00:29.677
förra mannen. Han var typen som läste böcker. Jag trodde då – det börjar alltid med att

4
00:00:29.677 --> 00:00:37.396
jag tror nåt. Han var den intelligenta typen. Han läste faktiskt böcker när han borstade

5
00:00:37.389 --> 00:00:49.896
tänder och så. Vi hade djupa och filosofiska diskussioner. Det som gjorde intryck på mig

6
00:00:49.896 --> 00:00:57.326
var att han var ensamförsörjare till en pojke i samma ålder som min.

7
00:00:58.219 --> 00:01:10.052
Men så hyrde vi en husbil och körde till Legoland på sommaren. Med pojkarna då, vilket

8
00:01:10.052 --> 00:01:20.983
förstås var nåt de hade önskat sig hett. På den resan måste vi ju vistas i små utrymmen

9
00:01:20.983 --> 00:01:34.391
hela tiden. Han var ständigt otålig och ropade till exempel åt mig när jag var kartläsare

10
00:01:34.391 --> 00:01:38.309
och vi körde vilse.

11
00:01:39.138 --> 00:01:48.254
Då kom jag på att tusan också, det här låter bekant. Jag vet ju att det kan bli gräl också

12
00:01:48.254 --> 00:01:56.092
i ett bra förhållande men inte börjar man ropa och skälla på allvar på nån på grund av

13
00:01:56.092 --> 00:02:02.639
kartläsningen. När vi körde runt en rondell och inte visste vart vi skulle så borde vi

14
00:02:02.639 --> 00:02:08.699
tillsammans ha skrattat åt det, "å nej, vad gör vi nu?".

15
00:02:10.713 --> 00:02:17.474
Och så var det en gång när vi hade grälat. Han sov. Det här var medan han fortfarande

16
00:02:17.474 --> 00:02:24.608
hade sitt arbete. Jag gick gråtande dit för att väcka honom: "Vakna, förklara nu vad det

17
00:02:24.608 --> 00:02:31.279
är" eller nåt sånt. Då vände han på sig och slog mig rakt i ansiktet. Och när mitt ansikte

18
00:02:31.279 --> 00:02:37.803
ännu följande morgon var uppsvullet och rött bestämde jag mig för att tusan också, ifall

19
00:02:37.803 --> 00:02:40.674
det blir likadant igen så måste jag till läkaren. Och så gick jag till läkaren.

20
00:02:43.676 --> 00:02:51.022
Efter det blev det spänt mellan oss och så kom ännu en överraskning. Plötsligt meddelande

21
00:02:51.022 --> 00:02:59.559
han att han byter arbetsplats och satsar hårt men så gick det i stöpet. Jag arbetade och

22
00:02:59.559 --> 00:03:06.354
återigen var det jag som betalade alla räkningar. Han bara låg på soffan och var deprimerad.

23
00:03:06.354 --> 00:03:13.494
Jag förde pojkarna och hämtade pojkarna och lagade mat och arbetade och allt. Och så

24
00:03:13.494 --> 00:03:19.723
var det en kväll när pojkarna gjorde läxorna. Vi hade hållit på och kivats under dagen och

25
00:03:19.723 --> 00:03:30.959
han tyckte att jag hjälpte hans son med läxorna på fel sätt. Jag kunde ju inte kräva samma

26
00:03:30.959 --> 00:03:38.185
av honom som av min egen son. Så han smällde igen glasdörren och gick ut på bakgården

27
00:03:38.185 --> 00:03:47.087
för att röka. Jag gick efter honom för att fråga nåt. Inte för att reta honom men det var

28
00:03:47.079 --> 00:03:52.869
nåt jag ville reda ut. Han hade en tobak i handen så han kunde väl inte slå mig.

29
00:03:52.869 --> 00:03:59.970
I stället vände han sig om och skallade mig. Hans glasögon tog i och det blev ett sår. Då sa

30
00:03:59.970 --> 00:04:06.367
jag genast att jag måste till läkaren och att han fick se till att pojkarna gör sina läxor och går

31
00:04:06.367 --> 00:04:13.428
och lägger sig. Och så satt jag och köade till läkaren vid akuten. Då ringde pojkarna och sa

32
00:04:13.428 --> 00:04:21.820
att han packar saker i bilen och att de gömmer sig inlåsta i badrummet och gråter och

33
00:04:23.360 --> 00:04:29.641
de ville att jag skulle komma snart. De hade ringt till den andre pojkens farmor också.

34
00:04:29.639 --> 00:04:34.275
Då skyndade jag mig tillbaka och de ringde nu och då och sa att han gjorde än det ena och

35
00:04:34.275 --> 00:04:41.993
än det andra. Hans pojke grät. De ringde och sa att mannen öppnat dörren med våld och

36
00:04:41.993 --> 00:04:50.736
släpat ut dem ur badrummet. När jag kom dit hade han packat deras kläder i sopsäckar

37
00:04:50.736 --> 00:04:57.079
och tryckt in dem i bilen. Han var precis på väg därifrån med sin pojke som grät och skrek

38
00:04:57.079 --> 00:05:01.973
att han inte ville åka, det var ju skola dagen efter: "Jag vill inte åka, pappa, jag vill inte åka."

39
00:05:04.534 --> 00:05:07.831
Jag försökte hindra honom och bad honom tänka igenom det ordentligt, pojkarna hade ju

40
00:05:07.831 --> 00:05:17.541
skola i morgon och inte kunde han ju göra så. Han ryckte loss sin son från mig, kastade in

41
00:05:17.541 --> 00:05:26.639
i bilen och tryckte fast bildörren. Och så åkte han. Vi har inte setts desto mer sen dess

42
00:05:26.637 --> 00:05:28.211
vid rättegången.

43
00:05:31.867 --> 00:05:38.394
För min sons skull är jag jättelycklig över att jag har överlevt och för att allt det här ligger

44
00:05:38.394 --> 00:05:45.646
bakom mig. Jag tror inte att en jag kommer att råka ut för en tredje en. Men visst, det skulle

45
00:05:45.646 --> 00:05:50.588
gärna ha fått vara två färre och att alla de här åren inte skulle ha gått till spillo, men...

46
00:05:50.588 --> 00:05:51.895
Vad kan man göra?