WEBVTT FILE

1
00:00:07.306 --> 00:00:14.367
De där par månaderna på skyddshemmet var verkligen kaotiska. Jag väntade jättemycket

2
00:00:14.367 --> 00:00:19.791
på min lägenhet. Visserligen tyckte jag att den låg på ett uruselt ställe, det var riktigt

3
00:00:19.791 --> 00:00:26.065
hemskt. Jag grät första gången jag var dit. Det var ett hemskt område. Men sen när jag väl

4
00:00:26.065 --> 00:00:30.281
fick lägenheten så var den riktigt trevlig. Jag var jättelycklig och tänkte att det var

5
00:00:30.281 --> 00:00:35.108
underbart, nu skulle ett nytt liv börja tillsammans med min dotter. Vi hade egentligen inga

6
00:00:35.108 --> 00:00:40.326
möbler eller nåt. Men jag kommer ihåg de första nätterna. Förstås hade hon en säng och

7
00:00:40.326 --> 00:00:45.423
när jag la en madrass bredvid henne tänkte jag att vi nu var trygga.

8
00:00:46.112 --> 00:00:49.468
Han ringde och frågade om han fick komma och hälsa på barnet. Han var återigen så

9
00:00:49.468 --> 00:00:55.890
vänlig och berömde mig och allt var underbart och trevligt och allt gick i så sakta mak att

10
00:00:55.890 --> 00:01:00.915
jag plötsligt undrade hur det här hade gått till? Han hade lämnat kvar i lägenheten som vi

11
00:01:00.915 --> 00:01:07.399
bott i tillsammans och den var hyrd på privata marknaden. Så gick det förstås så att han

12
00:01:07.399 --> 00:01:14.067
lät bli att betala hyran och det var väldigt slugt, plötsligt stod han utan bostad. Och jag

13
00:01:14.067 --> 00:01:17.396
hamnade på samma ställe igen, jag tänkte på honom, försökte vara förstående och när

14
00:01:17.392 --> 00:01:21.752
han var så trevlig, så okej, flytta in hit så är allt bra. Och så bodde han där igen.



15
00:01:22.450 --> 00:01:33.202
Förändringen var att han efter det inte slog mig en enda gång igen. Det finns tillfällen jag

16
00:01:33.202 --> 00:01:39.954
kommer ihåg, som en gång när hans andra bror var hos oss. Vi hade alla druckit lite, inte

17
00:01:39.954 --> 00:01:45.601
mycket, jag hade inte alls druckit mycket. Men han angrep mig på nåt vis så pass mycket

18
00:01:45.601 --> 00:01:51.607
att hans bror blev rädd och sa att nu åker vi genast härifrån. Jag tog med mig barnet och

19
00:01:51.607 --> 00:01:59.670
vi åkte till en annan bror för enligt honom var det jättehemskt. Vi ringde efter polisen

20
00:01:59.672 --> 00:02:05.904
eller det var väl brodern som ringde. Men följande dag åkte jag tillbaka.

21
00:02:06.619 --> 00:02:14.962
Stämningen var ofta riktigt hemsk. Inte var det ju nåt familjeliv, han sov i vardagsrummet

22
00:02:14.962 --> 00:02:21.611
och kom och gick som han ville. Det var just det att han inte riktigt tog ansvar för nåt.

23
00:02:21.611 --> 00:02:22.672
Och så drack han.

24
00:02:23.078 --> 00:02:28.601
Han betonade alltid att han så gärna hade velat ha barn. Men det han sa och det han

25
00:02:28.601 --> 00:02:34.932
gjorde var motsägelsefullt. Helt vanvettigt. Han utnyttjade det här att familjen inte fick

26
00:02:34.932 --> 00:02:43.038
splittras och att barnet hade en far. Det var också en lång tid min syn, så såg jag

27
00:02:43.038 --> 00:02:46.948
på det och jag tänkte att det på nåt vis ändå var bättre.

28
00:02:54.035 --> 00:03:00.580
Men mannen sa hela tiden att det var jag som var tokig och behövde terapi. Säkert var jag

29
00:03:00.580 --> 00:03:06.300
det och säkert behövde jag terapi. Det var säkert bra för mig. Men jag var inte den enda.

30
00:03:06.618 --> 00:03:11.070
Jag försökte få terapi och blev beviljad terapi. Det var säkert tack vare den som jag förstod

31
00:03:11.070 --> 00:03:17.004
att det här inte var ett normalt förhållande och att jag måste lämna honom. Jag försökte få

32
00:03:17.004 --> 00:03:22.683
mannen att flytta men nej. Jag fick inte ut honom på nåt vis. Jag tänkte att mitt enda

33
00:03:22.683 --> 00:03:30.841
alternativ var att skaffa en ny lägenhet. Och så blev jag gravid, vilket jag inte vågade

34
00:03:30.841 --> 00:03:36.271
berätta för terapeuten. Men jag skrev så bra ansökningar och skickade med all världens

35
00:03:36.271 --> 00:03:39.640
utlåtanden från psykiatrin och från alla möjliga ställen när jag skrev att jag behövde en

36
00:03:39.640 --> 00:03:44.866
lägenhet. Och så fick jag en. Jag flyttade innan det andra barnet föddes.

37
00:03:44.866 --> 00:03:52.193
Men när jag kom hem med de två barnen var jag helt slut. Jag var helt ensam, jag hade

38
00:03:52.193 --> 00:03:56.552
inget nätverk, alla vänner hade förstås försvunnit under årens lopp.

39
00:03:56.552 --> 00:03:59.123
Jag hade ju inte hållit kontakten med dem.

40
00:03:59.958 --> 00:04:07.871
Jag hade inte tid till det heller. Och det här låter helt idiotiskt nu men det gick så att han

41
00:04:07.871 --> 00:04:12.283
igen lät bli att betala hyran för den föregående lägenheten och så hamnade han hos mig

42
00:04:12.283 --> 00:04:20.165
igen. Jag sa att han inte får skriva sig på adressen. Jag sa också att det inte får

43
00:04:20.165 --> 00:04:28.127
förekomma nåt drickande alls. Såna regler satte jag upp. Men stämningen var hemsk igen.

44
00:04:28.127 --> 00:04:35.157
Det var inget som passade. Även om han inte slog mig var jag rädd för honom hela tiden.

45
00:04:36.554 --> 00:04:40.412
Den sista gången var jag i sovrummet med barnen och var återigen rädd för att nåt skulle

46
00:04:40.412 --> 00:04:47.370
hända. När jag hörde att han började steka ägg minns jag att jag blev väldigt mycket på

47
00:04:47.370 --> 00:04:54.071
min vakt. Sen hörde jag hur äggen föll på golvet och jag tänkte att nu får det vara nog.

48
00:04:54.071 --> 00:04:55.782
Det här måste få ett slut.

49
00:04:56.908 --> 00:05:01.521
Jag hade då en vän som sagt till mig att det var hemskt dålig stämning hos oss och hon

50
00:05:01.521 --> 00:05:09.360
hade frågat vad som hänt och hur jag kunde leva så. Så jag åkte till henne. Med henne

51
00:05:09.360 --> 00:05:13.761
gjorde vi så upp en slags plan om att jag skulle ringa mannen och be att han kommer till

52
00:05:13.761 --> 00:05:18.334
metrostationen och ger mig nycklarna tillbaka. Genast. Det fanns inte längre

53
00:05:18.334 --> 00:05:20.001
nåt annat alternativ.

54
00:05:21.861 --> 00:05:28.432
Tidigare hade jag alltid tänkt att inte kan jag kasta ut honom. Och om jag nämnt det hade

55
00:05:28.432 --> 00:05:33.785
han sagt att han ju inte har nånstans att ta vägen. Inte kunde jag vara så fräck. Men nu

56
00:05:33.785 --> 00:05:39.534
var jag så trött och jag hade fått nog. Min vän hjälpte mig att se helheten.

57
00:05:43.351 --> 00:05:50.024
Vi stämde träff och han skrek till mig att jag inte kan göra så. Han tänkte attackera mig där

58
00:05:50.024 --> 00:05:55.016
på metrostationen men som tur var – jag vågade inte vara nånstans med honom på tu

59
00:05:55.016 --> 00:05:59.734
man hand inomhus. Även om jag inte längre kommer ihåg nåt av den fysiska misshandeln

60
00:05:59.734 --> 00:06:05.809
så fanns det hela tiden ett överhängande hot och jag var jätterädd. Jag kommer ihåg hur

61
00:06:05.809 --> 00:06:12.151
jag tänkte att jag aldrig mer vill vara på tu man hand med den människan nånstans.

62
00:06:12.776 --> 00:06:19.029
Och nu har jag hållit det. Nu har det redan gått femton år sen separationen, sen den tiden.

