WEBVTT FILE 1 00:00:08.014 --> 00:00:14.199 Sen började vi få ekonomiska problem eller egentligen hade det varit så ett bra tag för han 2 00:00:14.198 --> 00:00:22.777 spelade mycket, väldigt mycket. Det hängde också ihop med att han blivit arbetslös igen 3 00:00:22.777 --> 00:00:30.493 och börjat studera. Han skötte visserligen sin andel av hyran men i praktiken var det 4 00:00:30.493 --> 00:00:38.088 mycket som föll på min lott. Av den orsaken jobbade jag ganska mycket extra - 5 00:00:39.039 --> 00:00:44.835 vilket fick honom att misstänka att jag inte var på jobb. Att jag var nån annanstans då. 6 00:00:44.835 --> 00:00:50.174 Jag hade två jobb samtidigt och han var hemma om dagarna. Han väntade ivrigt på att jag 7 00:00:50.174 --> 00:00:55.200 skulle komma hem och då borde jag ha orkat diskutera, lyssna och vara intresserad av 8 00:00:55.200 --> 00:01:02.989 hans diskussioner. Men det orkade jag inte alltid för krafterna räckte inte till. 9 00:01:02.989 --> 00:01:09.066 Det blev han stött av och så fick han en bra orsak till att åka till baren. Och när han kom 10 00:01:09.066 --> 00:01:14.410 hem därifrån, då skulle vi prata. Det var säkert nån av de gångerna som han först tog till 11 00:01:14.410 --> 00:01:19.777 strypgrepp och sparkar och pucklade på mig. 12 00:01:20.367 --> 00:01:28.149 När jag såna gånger packade väskan och tog barnen och sa att vi åker eggade det bara 13 00:01:28.149 --> 00:01:33.901 upp honom ännu mer. Han ropade och gav sig på mig. Han kastade saker efter oss från 14 00:01:33.901 --> 00:01:42.433 balkongen. Vi var alltid borta hemifrån en eller två nätter. Efter det var han alltid mycket 15 00:01:42.433 --> 00:01:45.995 ångerfull. Då återvände vi hem. 16 00:01:54.715 --> 00:02:02.103 Det var väl vid det sista bråket som polisen kom. Det började med att han kom hem. 17 00:02:02.103 --> 00:02:10.158 Först flög en metallkorg mot fönstret och sen på mig. Sen rusade han in i barnrummet och 18 00:02:10.158 --> 00:02:22.922 då steg jag upp. Jag släpade ut honom ur barnrummet och höll fast honom på soffan. 19 00:02:22.922 --> 00:02:31.535 Då sparkade han mig i ansiktet så hårt att näsan sprack och jag fick ett stort sår i ansiktet. 20 00:02:31.535 --> 00:02:36.849 Jag hade inte telefonen där och jag vågade inte släppa honom så jag ropade till det äldre 21 00:02:36.849 --> 00:02:47.702 barnet i tioårsåldern att ringa. Jag gav barnet anvisningar om att ringa och säga vår adress 22 00:02:47.702 --> 00:02:53.265 och sitt namn och sen gå och möta poliserna vid dörren. 23 00:02:53.265 --> 00:02:58.531 Det andra barnet var under tiden kvar i deras rum. 24 00:02:59.240 --> 00:03:05.990 Jag var livrädd för att mina krafter inte skulle räcka till för att hålla honom på plats, vad 25 00:03:05.990 --> 00:03:15.343 skulle hända? Mitt barn var väldigt duktigt. Väldigt duktigt. Mitt ex ropade hela tiden att 26 00:03:15.343 --> 00:03:23.925 barnet var ynkligt som ringde och som lyssnade på sin mamma. Han rackade ner hemskt 27 00:03:23.925 --> 00:03:35.900 mycket på barnet med alla möjliga öknamn. Och så kom poliserna. De intervjuade barnen 28 00:03:35.900 --> 00:03:44.783 och så tog de med sig mannen därifrån, bort hemifrån. Klockan var kanske två på natten 29 00:03:44.783 --> 00:03:52.427 och jag lugnade ner barnen. Sen sov jag en stund. Jag vaknade av att han återvände 30 00:03:52.427 --> 00:04:02.310 hem. Det var kanske sextiden. Jag minns att jag var förundrad över hur han kunde komma 31 00:04:02.310 --> 00:04:12.135 hem, jag trodde att han hade burats in. Men tydligen inte. Och så började han om igen. 32 00:04:12.135 --> 00:04:18.569 Han gick inte till angrepp mot mig men jag ringde nödcentralen igen. 33 00:04:19.273 --> 00:04:23.989 Då blev han antagligen rädd och försvann ut igen för ett tag. 34 00:04:25.317 --> 00:04:34.706 Sen kom han tillbaka en tredje gång. Då började han skälla och racka ner på mig. 35 00:04:34.706 --> 00:04:39.094 Och så fanns det knivar i närheten, vi var i köket. Jag kommer ihåg att jag för första 36 00:04:39.094 --> 00:04:49.084 gången hade en känsla av att nu måste jag verkligen hålla tyst. Han lät mig förstå att om 37 00:04:49.084 --> 00:04:55.221 jag inte var tyst så skulle nåt hända. 38 00:04:55.229 --> 00:05:04.574 I stället gick vi därifrån. Vi gick till köpcentret. Under tidigare bråk hade jag letat upp 39 00:05:04.574 --> 00:05:11.395 skyddshemmets webb men jag hade egentligen inte vågat läsa på webbsidorna. 40 00:05:12.540 --> 00:05:19.164 Eftersom vi hade en gemensam dator var jag rädd att han skulle se det och jag trodde 41 00:05:19.164 --> 00:05:25.172 att det då skulle bli en ännu större sak. Men nu ringde jag till skyddshemmet. 42 00:05:30.226 --> 00:05:36.309 Där sa man att det var fullt. Man kunde inte ta emot mig, ring till Vanda. 43 00:05:36.309 --> 00:05:40.899 Så jag ringde till Vanda. Det var fullt också i Vanda. 44 00:05:40.899 --> 00:05:45.504 Där frågade man om vi kunde åka till Borgå. Ja, vi kunde åka till Borgå. 45 00:05:45.504 --> 00:05:48.615 Så ringde jag till Borgå och där var det också fullt. 46 00:05:48.615 --> 00:05:53.970 Där frågade man om vi kan åka till Lahtis. Jag svarade att det kan vi. 47 00:05:53.970 --> 00:05:56.456 Men också i Lahtis var det fullt. 48 00:05:57.692 --> 00:06:00.607 Sen ringde jag väl nån annanstans. Antagligen till socialjouren. 49 00:06:02.371 --> 00:06:07.456 Socialarbetaren frågade om det inte fanns nån vi kunde åka till. Jag svarade nej. 50 00:06:07.456 --> 00:06:14.284 Jag ville heller inte åka till nån. Sen, senare på eftermiddagen, jag tror det var 51 00:06:14.284 --> 00:06:19.708 skyddshemmet som ringde och sa att ett rum blir ledigt. Det var ett rum för en vuxen 52 00:06:19.708 --> 00:06:26.557 och ett barn, så om vi rymdes fick vi komma dit. På eftermiddagen fick vi komma dit. 53 00:06:27.359 --> 00:06:33.031 Det var en väldans karg miljö. Hela huset var i väldigt dåligt skick. 54 00:06:34.203 --> 00:06:44.062 Det som var jobbigast var att höra människornas historier. Det var jättehemska historier. 55 00:06:44.062 --> 00:06:49.331 Eller så när man ser nån som är i riktigt dåligt skick som är där i två dagar 56 00:06:49.331 --> 00:06:51.469 och sen åker tillbaka hem. 57 00:06:56.103 --> 00:07:03.332 En annan sak jag kommer ihåg är en helt ologisk tanke. Det var onsdag när vi åkte till 58 00:07:03.332 --> 00:07:09.000 skyddshemmet och följande dag, torsdag, hade jag och barnen ofta brukat åka och 59 00:07:09.000 --> 00:07:14.841 simma. Jag sa på skyddshemmet att vi ska åka och simma i dag. Jag minns att de var lite 60 00:07:14.841 --> 00:07:18.110 förundrade: "Jaså, ni ska och simma?" Och jag svarade att ja, vi är alltid och simmar på 61 00:07:18.110 --> 00:07:22.633 torsdagar. Det var först när vi kom till simhallen och jag klädde av mig som det gick upp för 62 00:07:22.633 --> 00:07:28.695 mig. Det yngre barnet stod där och tittade på mig och sa: "Mamma, titta på dig själv." 63 00:07:28.695 --> 00:07:36.711 Då insåg jag att jag var helt full av blåmärken och uppsvälld överallt. Mitt ansikte var helt 64 00:07:36.711 --> 00:07:47.485 mörbultat, jag hade märken efter strypgrepp på halsen och blåmärkena fanns överallt. 65 00:07:54.582 --> 00:08:01.431 Så det var en stor lättnad att komma till skyddshemmet. Det var en stor lättnad att nån sa 66 00:08:01.431 --> 00:08:08.360 att jag hade tid för diskussion och att barnen också skulle i väg och prata. Allt var hemskt 67 00:08:08.360 --> 00:08:13.724 kaotiskt och ångestfyllt, poliserna hade varit där och det var barnskyddsanmälningar och 68 00:08:13.724 --> 00:08:17.100 allt möjligt, men jag ville på nåt vis inte då fatta nåt beslut om att förhållandet skulle vara 69 00:08:17.100 --> 00:08:24.929 över. En i personalen sa att jag ännu inte behövde fatta nåt beslut. Jag fick bara vara där. 70 00:08:24.929 --> 00:08:37.877 Jag ville bara vara i fred. Ingen där dömde min partner även om alla skulle ha haft all rätt 71 00:08:37.877 --> 00:08:46.439 att göra det och i efterhand har jag tänkt att om jag fått den reaktionen skulle jag ha packat 72 00:08:46.439 --> 00:08:53.685 mina saker och åkt därifrån, jag ville på nåt vis inte höra det. Det skulle ha stämplat mig 73 00:08:53.685 --> 00:08:57.685 ännu mer i den situationen, att varför hade jag varit med en sån människa?