|
| |
ANTIBIOTIKA, RESISTENS OCH öRONINFEKTIONER |
Antibiotika, resistens och öroninfektioner
5.4.2004
Över 90 % av läkarna skriver rutinmässigt ut antibiotika mot öroninflammationer även om det visat sig att endast en femtedel av patienterna är i behov av det. Resten kunde vänta ut sjukdomen med smärtstillande medel eller som första hjälp pröva på olika alternativa metoder.
Det är i dag helt självklart att något måste göras för att bryta den onda cirkeln med antibiotikaresistenta bakterier. Ju mer antibiotika det skrivs ut desto fler resistenta bakteriestammar uppstår.
Krisen är världsomfattande, även om Finland inte ligger mest illa till. Inom Europa skrivs mest antibiotika ut i Frankrike, holländarna användes minst. Finland befinner sig mittemellan.
I studion: professor Pentti Huovinen, som är ledande forskare i Finland på området
och specialisten inom öron-, näs- och strupsjukdomar, naturläkaren, Rauli Mäkelä.
Redaktör och studiovärd: Melita Tulikoura
|
Antibiotika, resistens och öroninfektioner
.
Antibiotikasituationen
 Man kan lugnt tala om en världsomfattande kris vad gäller resistens mot antibiotika, säger professor Pentti Huovinen
. I Europa skrivs mest antibiotika ut i Frankrike, vilket också ger landet en tvivelaktig ledning vad gäller antalet resistenta bakterier. I Holland skrivs antibiotika ut bara om man absolut måste. Det syns också i antibiotikaresistensen, som här är mycket lägre. Finland finns mittemellan Frankrike och Holland, och situationen är hotande också hos oss.
Forskning
 Ständig forskning pågår vid Folkhälsoinstitutets bakterieforskningsavdelning i Åbo.
Man håller ständig koll på läget, noterar vilka nya resistenta bakteriestammar som uppstått, vilka antibiotika-arter som ännu biter samt meddelar fakta vidare till läkarkåren.
Vad nuläget beträffar säger forskaren och doktoranden Sofia Nyberg att penicillinet fortfarande biter på pneumokocker, som orsakar bl.a. öroninfektioner. Men då man ser på en annan typ av antibiotika, makrolider, har stora förändringar skett. Resistensen har ökat hela tiden och makroliderna har i många fall blivit helt overksamma.
Det märkts också att folk reser, säger Sofia Nyberg. I och med att resemålen blivit allt mer exotiska så har folk hämtat med sig nya resistenta bakterier till Finland, främst salmonellabakterier.
Sofia Nyberg jobbar själv mest med enterobakterier, E-coli, som orsakar urinvägsinfektioner. Hon är inte rädd för smitta. Kontrollen på laboratoriet är minutiös, händer tvättas med sprit efter slutfört arbete, och/eller om man av någon anledning av misstag kommit i kroppskontakt med bakterierna. Risken att skaka hand är större än att jobba med bakterieodling, säger Sofia.
Sanningen om handtvätt
Professor Pentti Huovinen säger att det räcker om man tvättar händerna mellan fem och tio gånger per dag. T.ex. då man kommer hem utifrån, då man börjar koka mat, då man varit på toaletten.
Det kan bli för mycket av det goda, säger Huovinen. Det finns en mängd personer som har en fobisk handtvättsmani, och tvättar och tvättar i rädsla för bakterier. De facto så blir risken för bakterieanfall mycket större då man tvättar mycket. Huden torkar och spricker och då ÖKAR bakteriemängden.
Våra viktiga nyttiga bakterier
 Vi behöver också bakterier och har bakterier i oss och på oss, som skyddar oss, som bryter ner föda, som ser till att vår immunitet är stark. Om våra nyttiga bakterier skulle skrapas loss från oss och samlas på en våg skulle vågen peka på en vikt mellan 2-2,5 kilo.
Då vi tar antibiotika, dödas också våra nyttiga bakterier. Det betyder att vår immunitet sjunker, att vi blir sårbara för nya infektioner. Därför innebär en antibiotikakur ofta för patienten diverse biverkningar. Diarré för att tarmbakterierna förstörs, jästinfektion hos kvinnor för att den skyddande bakteriefloran i de inre könsorganens slemhinnor försvinner.
Antibiotikaeffekten är långvarig. Det kan ta mer än ett år innan en normal bakterieflora har installerat sig i våra kroppar på nytt.
En normal situation störs alltså.
Vi behöver bakterier som producerar hälsofrämjande ämnen! Det gör våra nyttiga bakterier.
PYRY, 15 månader
 Pyry är ett så kallat öronbarn, som inom sju månader drabbades av 15 öroninfektioner. Det betyder att han under sitt hittills korta liv redan haft 15 antibiotikakurer.
Mamma Marjo Helevirta fick nog. Barnets far var i militären, familjen väntade sitt tredje barn och Marjo behövde få vila. Det var då hon stötte på naturläkaren Rauli Mäkelä.
Han testade Pyry och konstaterade att pojkens öroninfektioner orsakades av mjölkallergi.
I och med att Pyrys diet ändrades och man lämnade mjölkprodukterna för att övergå till sojamjölk upphörde öroninfektionerna bums!
Som att gå mot en vägg, säger en lättad mamma Marjo.
Födoämnesallergi och öron
 Rauli Mäkelä, som är specialiserad i öron-, näs- och strupsjukdomar, vet vad han talar om. Under de första tio åren av sin karriär jobbade han som alla andra, skrev ut antibiotika, stack hål på trumhinnor, opererade bort tonsiller, men var frustrerad över de onda cirklar som patienterna råkade in i. Med kur på kur på kur…
Han bekantade sig med vårdpraxis i en del mellaneuropeiska länder och noterade att det fanns alternativ.
I dag består hans åtgärder av en tredelad terapi:
1. han testar eventuella (och troliga) födoämnesallergier
2. han ordinerar PRObiotisk behandling. Probiotika är levande bakterier, t.ex. mjölksyrebakterier, som kan ges bl.a. som tabletter. Levande mjölksyrebakterier finns ju också i yoghurt och filmjölksprodukter. Man kan också ge goda coli-bakterier, säger Mäkelä.
3. Han ger stödterapi i form av vitaminer, mineraler och essentiella fettsyror.
Födoämnesallergierna yttrar sig ofta som öroninflammationer, som tarmbesvär eller/och utslag. Födoämnesallergi befrämjar infektionskänsligheten.
Professor Pentti Huovinen bekräftar Rauli Mäkeläs utsago. Man har i studier noterat den effekt bakterierna har för vår immunitet under våra första levnadsmånader och sambandet med allergi. Man har kommit fram till att risken för allergi minskar om man redan tidigt ger barnet lactobaciller.
Farligt för öronbarn att uppsöka läkare….
Under den årliga läkarkongressen Medicin 2004 sade professor Pentti Huovinen halvt skämtsamt att den största risken ett öronbarn kan råka ut för är att hamna hos läkare.
Halvt på skämt, jo, det medger han i solarplexusstudion. Men också på allvar.
Man har konstaterat att bara en femtedel av alla små öronpatienter behöver antibiotika. Ändå skriver 93 % av läkarna rutinmässigt ut antibiotika. Samma resultat och tillfriskning kan man få genom att ge barnet smärtstillande och sedan vänta. Tillfriskningsprocessen blir bara obetydligt längre.
Fördelen är att de små patienterna forfarande har sin skyddande bakterieflora kvar och att risken för nya infektioner minskar.
Antibiotika behövs
Trots krisen är det viktigt att vi fortfarande accepterar antibiotika då en läkare säger att det är livsviktigt för oss, säger Pentti Huovinen. Men vi ska inte vara rädda för att fråga om det verkligen är nödvändigt, om det finns ytterligare undersökningar att göra, om det finns alternativ…
Rauli Mäkelä säger att han inte alls är kategoriskt emot antibiotika. Han skriver ut recept då det behövs. Men första hjälpen för honom själv är alltid alternativa. Det finns registrerade naturläkemedel, närmast från den antroposofiska medicinen, med fina resultat.
Inga vetenskapliga bevis finns eftersom preparaten aldrig undersökts. Men 30-40 års erfarenhet uppvisar goda resultat.
Pentti Huovinen understöder varmt tanken på en alternativ forskningspolitik, där man tar mångårig god erfarenhet på allvar. Det behövs i dag, säger han. Vi behöver alla alternativ för att råda bot på resistenssituationen.
Råd till patienten
- Fråga alltid om kuren är nödvändig.
- Antibiotika botar inte förkylningar (flunsa).
- Antibiotika biter inte på virussjukdomar.
- Tag inte antibiotika för säkerhets skull…
- Minns att antibiotika ibland är livräddande. Lyssna på din läkare.
redaktör: Melita Tulikoura
|
Erfarenheter av antroposofisk medicin
 Åsa Salvesenhar två barn som får antroposofisk medicin då de är sjuka. Ett alternativ som Åsa tagit med sig hemifrån.
“Det började egentligen då jag var två år gammal och hade haft en långvarig urininfektion. Läkaren rekommenderade en penicillinkur för ett och ett halvt år. Mina föräldrar tyckte att det var en alldeles för lång tid och ville därför prova på något annat.
Det här var då i början på sjuttiotalet, så det var inte så vanligt med alternativ medicin. Men mina föräldrar lyckades ändå hitta ett alternativ som de ville prova på, nämligen den homeopatiska medicinen. Och på den vägen är jag. Antroposofisk medicin är ju en lite annan variant på homeopati.
Inte kan jag säga att vi skulle vara friskare alla gånger, visst får vi också förkylningar. Och nu när pojken är fyra och går i lekskola på dagarna så kommer han hemdragandes med alla världens baciller.
Men öroninfektioner, bihåleinfektioner och allergier har vi inte haft. Vi slipper svåra upprepande sjukdomsbilder.
Jag har tagit två antibiotikakurer i mitt liv och barnen en per man.
Antibiotika garanterar ju inte att du hålls frisk. Hastigt är du inne i en rumba av återkommande öroninfektioner. Det märkte vi den enda gången jag gav antibiotika åt flickan. Två veckor var hon frisik och så var hon sjuk igen.
Den erfarenheten bekräftade det som jag trott. Nämligen att det inte nödvändigtvis tar längre tid att behandla sitt barn med någon alternativ vårdform.
Om man ser på reklam för skolmedicin, allt från antibiotika till värkmedicin, så är den väldigt aggressiv. Den uttrycker en slags krigsföring där budskapet är att vi skall ta kål på sjukdomen, kriga mot den.
Det här tankesättet är väldigt främmande för mig när det gäller det mesta. Jag är mer intresserad av processer och förändring. Alltså att det är frågan om längre förvandlingsprocesser där man hjälper kroppen att själv bekämpa det sjuka. Det hjälper inte att slå det sjuka i huvudet och tro att det går bort med våld.
Inte löser man heller andra problem i livet med våld. Det hjälper inte att gå och klubba någon i skallen och tro att problemet försvinner med det. Man bara flyttar problemet som tar en ny skepnad.
När jag någon gång har tittat på vad hostmedicin innehåller, så har jag förbluffats över hur många biverkningar den kan ge. Jag blev faktiskt schockad.
En av de absoluta fördelarna med den antroposofiska medicinen är att den inte medför några biverkningar.
Dessutom tas den i små sockerkulor med barnvänlig smak, vilket naturligtvis underlättar en förälders liv.”
redaktör: Maria Pörtfors
|
|
|
Till början av sidan