Alkohol / Matsmältning
Är finland redo att öppna gränserna för nästan obegränsade mängder öl och vin år 2004.
Hur sköter vi om våra matsmältningsorgan?
I följetongen Människor, som orkar, träffar vi Bjarne Holmberg, som just nu har övertaget i kampen mot alkoholspöket.
ALKOHOL
"Genast när man blir full och i synnerhet om man blir så full att man inte kommer ihåg nästa dag så då vet man ren att man har fått en liten hjärnskada."
"Att en liten mängd alkohol dagligen skulle befrämja hälsan är inte alls säkert."
STUDIODISKUSSION
I studion diskuterar Bertil Roslin, kansler och Harri Verto, läkare.
MATSMÄLTNING
"Jag skulle nästan påstå att 80% av våra sjukdomar beror på att vi äter fel."
Lena Holmberg,
gift med en nykter alkoholist
MÄNNISKOR SOM ORKAR TROTS ALLT
"Först kommer gruppen,sedan Lena och sedan bilen."
"Jag är på andra plats och det är ok."
ALKOHOL
Peter Eriksson, alkoholforskare
Vad tror ni på Folkhälsoinstitutet att kommer att hända 2004?
Vi tror att det blir mera bekymmer och besvär. Vi tror att skade-effekterna kommer att öka för att vi ser nog att det finns en tendens att alkoholkonsumtionen stiger och sen när tullfriheten kommer kommer det att stiga ännu mera.
Vad beror det på? Det beror på att alla åtgärder som gör att tillförseln av alkohol blir lättare och tillgängligare ökar konsumtionen och skade-effekterna följer konsumtionsökningen.
Det som man önskar är ju att folk sku fatta själva äntligen hur man ska dricka europeiskt och civiliserat? Jo men detdär är ett önsketänkande som är jättepopulärt. Det har ingenting att göra med den… realiteten. Det har vi ju sett tidigare i Finland också och i vissa andra länder att inte är det nånting sånhärnt som kommer att ske utan i själva verket så tror jag att det vad som sker i Europa är att det mera blir ett liknande dryckesmöster som i Finland, i synnerhet i Mellaneuropa – i Sydeuropa kanske vi ännu talar om en annan sak.
Vad grundar du din tro på? Det är undersökningar som har gjorts på ungdomens drickande i England, Polen, mellaneuropeiska länder. Om man går och tittar i England i vilken stad som helst under veckoslutet så ser man att det går lika vilt till som i Finland i Helsingfors.
Vilka är effekterna som finländarna önskar sig när de dricker? Det är en intressant fråga varför finländarna dricker för att bli fulla och jag tror att det har nånting att göra med vår lite inbundna karaktär att vi har det lättare att umgås. Och sen vad orsaken till detdär är så det är sen en mera grundläggande fråga men vi känner oss mera fria och obundna när vi dricker och därför dricker man på ett sånt sätt som man dricker. Jag tror inte att det har nånting med alkoholrestriktionerna att göra. Det är nånting mera fundamentalt med vårt lynne som också finns i övriga andra länder. Finland är ingalunda det land där man dricker mest så att man blir fulla. T.ex. i Japan är det mycket mera fylledrickande än i Finland, t.ex.
Vilka är effekterna på hälsan när man gör så? Nå i synnerhet när man dricker för att bli full och blir full så är det massor med olyckor som sker och sen är det ju enorm mängd aggressivitet och våld som sker i fyllan. Rattfylleri, olika fylle-effekter… Det sku jag säga att är en stor en stor del av dehär besvärliga effekterna i Finland.
Vad kommer efter dem? Det beror på hur mycket och hur länge man dricker. Sen när man börjar dricka stora mängder längre tider så får man olika skador i olika vävnader och det är närmast fråga om hjärnan och levern, det är de två organen som skadas.
Vad är det som händer i hjärnan? Hjärnan…det händer helt enkelt på det viset att där blir delar förstörda, vissa celler dör som inte kommer tillbaka och man ser resultatet sen på de polityrgubbar som vi har här i Helsingfors också. Eller i olika delar av världen finns det ju såna som kallas för skidroalkoholister som det har gått så långt att man ser tydligt och klart hur det har påverkat deras hjärnfunktioner. Men hjärnan är ju ett så enormt komplext organ att en liten skada ger ju ren alla möjliga svårigheter där.
Hurdana svårigheter är de mest vanliga? Den helt enkelt…motoriken blir sämre, minnet blir sämre, den kognitiva kapaciteten, tankearbetet försämras. Man kommer inte att klara en arbetsuppgift på samma sätt, naturligtvis.
Hurdant drickande behövs för att sånt ska ske? Det varierar ganska mycket säkert från fall till fall. Nog har det visat sig att kvinnorna kanske är mera utsatta av dethär. De kvinnor som alltså dricker för lyckligtvis dricker inte kvinnorna lika mycket som männen men de kvinnor som dricker får det fortare och där kan allvarliga förändringar ske under några års tid men hos männen det kanske tar längre i medeltal men det finns enorma individuella variationer här att man kan inte sätta riktigt en tumregel där.
Hur stor del av den finländska befolkningen är i riskzon då? Vi har i Finland nu ungefär 200 000 alkoholister. Dethär talet är antagligen mycket större i praktiken, det beror på vad man menar med alkoholist. Att det är ungefär 200-400 000. Så det är ett ganska stort tal och det är klart att det finns kapacitet för att en mycket större andel ännu av den finländska befolkningen skulle kunna bli alkoholiserade eller minst ha alkoholproblem. Det går i de vindar som blåser i samhället så om det blir sånahär liberala vindar och att det blir lätt att få alkohol och billigt framför allt för det är då tillgängligheten och priset. Det bestämmer. Om det blir billigt att köpa alkohol så då kommer vi att få mera drickande och mera problem och mera alkoholister och problemdrickare.
Om vi går tillbaka till det fysiologiska och levern. Vad är det som kommer att hända där? Levern…det som ren har hänt också nu iom att alkoholkonsumtionen ökar så det är…leverskadorna följer mycket bra dehär… totala mängden alkohol som dricks inom ett samhälle och det är då leversjukdomar. Börjar från fettlever till leverinflammation och sen leverkirros som är den besvärligaste som…ofta då med dödlig utgång.
Och med hurdant bruk får man såna problem? Det varierar. Där är också igen situationen den att de kvinnor som är alkoholiserade får det lättare det är såhär i medeltal men hos männen så kan det vara allt från 3-4 år till 10 år och vissa människor de flesta män får det aldrig av orsaker som man ännu inte riktigt känner till att det finns då säkert omgivningsfaktorer och ärftliga orsaker att alla får inte dehär leverskadorna.
Hur mycket kan man dricka utan att behöva vara rädd för sånt? Olika gränser för dehär hälsoeffekterna har ju satts och man har satt en sånhärn tumregel att om det är tre portioner alkohol per dag för kvinnor och fyra portioner för män som är denhär gränsen så dricker man mer än det så kan man vara övertygad om att man får hälsoskador och det skriver jag nog under. Men jag sku säga att dricker man i medeltal t.ex. säg nu att man dricker tre portioner per dag och fördelar dem på veckoslutet så är jag ganska säker att förr eller senare kommer man att få någo…nånting kommer att hända då också för då blir det 21 flaskor/vecka t.ex. ölflaskor och det blir då tio flaskor på fredag kväll och tio på lördag kväll och det är ofta så människorna i Finland dricker, de dricker på veckoslutet. Total mängd per dag är ganska dåligt mått i Finland när man fördelar alkoholen på bara några dagar.
Vilka är följderna av ett sånhärnt drickande? Följderna på hjärnan är större då eftersom genast när man blir full och i synnerhet om man blir så full att man inte kommer ihåg nästa dag så då vet man ren att man har fått en liten skada. Den kanske är obetydlig och den skadan får säkert många människor när de blir fulla men man vet iom att man tappar minne så det betyder att hjärnan inte har klarat av det. Jag sku säga att ur den riskgruppen…dethär är en sånhärn varningssignal att här borde man då förstå att man ska inte dricka på nytt så att man tappar minnet i alla fall för att då är det en klar varningssignal.
Hur snart efter detdär – om man fortsätter – får man leverproblem? Lever och hjärna är helt annorlunda att leverskadorna så…det forskas ganska mycket i dethär och vi vet inte faktiskt vilka dehär faktorerna är att det finns tydligt belägg att leverskadorna kommer lättare hos människor som både äter och dricker mycket. Det har att göra med att man kan äta och dricka mycket. Lever nämligen förbränner all fett också och iom att den dubbelt belastas med alkohol och fetten så det kan vara en av orsakerna till varför dethär kombinerade maten och drycken ger dehär leverskadorna och därför leverkirros är ju ofta en sån sjukdom som förekommer i såna yrkesgrupper som har mera pengar för de alkoholister som helt enkelt inte har pengar så de satsar bara på alkohol och kanske de inte får så mycket leverskador. I stället får de då hjärnskador för att hjärnskadorna påverkas av det att deras diet annars också sen…brist på vitaminer och brist på olika andra saker och de får egentligen mera hjärnskador.
Vilka är effekterna på matsmältningssystemet? Om man börjar alldeles från början, från munnen och halsen så där ökar alkoholen risken för cancer i de trakterna och samma sak tobaken ökar det också men ännu mera denhär kombinationen alkohol och tobak så det är en såndärn sk synergistisk effekt att den ökar då ännu mer än den dubbla effekten. Och sen kan man få också i magsäcken olika besvär och magkatarr är ganska vanligt hos stordrickare att helt enkelt magen är sjuk. Och i tarmkanalen får man så småningom den som är alkoholiserad får problem med hur maten sugs upp från tarmen och där blir det olika såna sjukdomar och tjocktarmscancerrisken ökar lite men det är nu inte en så jättestor sak av alkoholen där.
Vad är det helt kemiskt som händer som förorsakar denhär cancerrisken? Här är det faktiskt en forskningsgrupp i Finland som har gjort ganska pionjärt arbete som sker på Mejlans under ledning av professor Salaspuro att de har påvisat att det finns en stor alkoholämnesomsättning i tarmkanalens bakterieflora och man antar att denhär alkoholens ämnesomsättningsprodukt som är asetaldehyd som är en karsinogen produkt kan vara orsaken här. Detdär antaget finns det belägg för i såna länder där man får av sin genetiska natur höga asetaldehydhalter som i Japan just och där finns dehär cancerriskerna ökar mycket mera och just i den gruppen som har dethär anlaget så det verkar nog finnas ettt klart samband här.
I vilken proportion är dehär problemen jämfört med andra problem som alkoholen förorsakar? I Finland är de marginella jämfört med leverkirros och hjärnskador och sen olika ska vi säga blodtrycket för hjärtat t.ex. för att häftigt drickande påverkar hjärtat mycket illa just ett sånhärnt fylledrickande att det är mest besvärligt för hjärta.
Om man ännu sku summera upp så vilka är de viktigaste alkoholskadorna i Finland? Jag sku säga att det är då fylleskadorna kanske kommer nr ett och sen alkoholism detdär beroende anser jag är ett sjukdom och därifrån följer alla dehär andra och det är den största grejen. Och det är just med alkoholpolitiska åtgärder så det är just dethär beroendet som man påverkar så där tycker jag att vi har ett visst ansvar, ett stort ansvar. Och sen följderna då om man blir beroende och dricker alkohol om det finns förutsättningar för det så kommer både lever och hjärna sen olika andra hjärnskador. Ja hjärnskadorna sen är det såna patologiska skador så det är fråga om då naturligtvis mycket allvarliga..och sen finns det en mängd andra saker. Och sen också hjärta tål inte hårt drickande också att…det sägs ju att måttlig alkoholkonsumtion förbättrar egentligen situationen, det talas om denhär J-kurvan men eftersom denhär J-kurvan slutar i ett brant uppåtgående så har jag svårt att förstå dendär början att utan att det finns andra orsaker för det också. Och jag är lite rädd att de undersökningarna… att forskarna är lite ivriga att få fram en sånahärn positiv orsak. Det är möjligt att det finns nån sån men jag tycker nog att dehär negativa orsakerna är så mycket större att vi kan inte sikta på att rekommendera en måttlig konsumtion av två-tre drinkar per dag, det sku jag säga att är oansvarigt.
Vad tror du att i dehär undersökningarna är felet? Om jag tänker på mina egna undersökningar, jag har undersökt ganska mycket orsakerna varför man inte kan dricka alkohol för nu är det denhär gruppen som på något sätt får mera blodkärlssjukdomar. Och jag har märkt att de har mycket andra olika saker som förklarar varför de inte kan dricka. Finland är ett sånt land att de allra flesta dricker då när de har tillfälle utom de som inte kan dricka för att det är obehagligt, det händer nånting. Det finns ju vissa andra som inte dricker pga religion eller andra seriösa skäl men det är en minoritet. De flesta dricker inte pga att det faktiskt finns något annat och då är jag lite rädd att det blir en sånhärn bias här att den gruppen som har någo annat så det är möjligt att det andra också har ett samband med varför de kan bli lite sjukare i framtiden att de är helt enkelt…om man från början har ett anlag att få något fel så kan det hända att alkoholen bara…de är i risk att få något annat ändå och därför ser det ut som ett måttligt drickande i själva verket ser ut att ha en förbättringseffekt. Det är alltid när det är baserat på korrelationer så kan man inte vara riktigt säker på kausalitet.
Så att hur borde man göra i stället? I dehär undersökningarna borde man kontrollera en massa olika andra faktorer och jag tycker att det är viktigt att man fortsätter att undersöka denhär saken och det forskas ju intensivt i hela världen vad det är fråga om. Men jag tycker inte att man kan lita på att alkoholen…måttligt bruk har en bra effekt och sen börja på något sätt sprida ut en rekommendation för att dricka per dag en viss mängd för det är en massa med människor som inneboende har en benägenhet att bli beroende och det betyder då att antalet såna som blir beroende, får alkoholproblem berikas i framtiden dramatiskt om man sku få t.ex. massor av människor att dricka lite, måttligt varje dag. Jag tror inte det sku ha bra effekt i Finland.
Ja, vems är ansvaret både i denhär frågan och inför 2004? Ansvaret är vårt eget och samhällets, det är allas. Det är för föräldrar och för samhället…samhällets alkoholpolitiska åtgärder så de ska vara såna att de försöker förhindra denhär utvecklingen. Nu för tillfället bedrivs det ju ingen alkoholpolitik alls så att jag är lite oroad för framtiden faktiskt.
Hur skulle du själv göra om du sku få bestämma? För det första sku jag satsa pengar på forskningen av dehär olika sakerna, vad scenario är, vad det riktigt kommer att leda till – att man sku kunna visa det och för det andra så sku jag…jag är ju själv forskare så jag sku vilja genom forskningen visa vad följderna är och det är ju lite politikerna och samhällets vindar som avgör hur liberal är man. Det som ser som det största problemet är att man tar dehär olika alkoholdryckerna och behandlar dem olika för att man på något sätt behandlar nu alkohol som t.ex. öl och vin sku ungefär va hälsosamt medan sprit sku va ohälsosamt och det finns ju ingen grund för dethär. Så jag sku nu för det första gå till såna åtgärder som gör att alla alkoholdrycker blir sammanställda bakom samma linje. Sen om den linjen är att allting ska säljas ungefär i mjölkbutiker eller allting i Alkos butiker så det är sen en större fråga som samhället måste ta ställning till.
Kontaktuppgifter: peter.eriksson@ktl.fi
STUDIODISKUSSION
Bertil Roslin, kansler /
f.d. alkochef
Harri Verto, läkare
Diskussionsdeltagarna Bertil Roslin, kansler vid Åbo Akademi och f.d. alkochef samt Harri Vertio, läkare och verksamhetsledare vid centret för hälsofrämjande har bägge länge engagerat sig i frågor kring vår alkoholpolitik.
Varför jäser det och pyser det så mycket just nu i alkoholpolitiska frågor?
Jo, för att år 2004 blir resandeinförselreglerna vad gäller alkohol desamma för oss som för de övriga EU-länderna, säger Bertil Roslin. Det innebär 10 liter starksprit, 20 liter mellanprodukter, 90 liter vin och 110 liter öl, som fritt får hämtas in i landet efter år 2004. Man får alltså ta in all sprit, som man kan visa att man använder själv ( och inte säljer!).
Är det här nu så hemskt?
Det är kanske inte så hemskt, säger Harri Vertio, men det betyder garanterat att folk kommer att dricka mera. Vi vet redan vad det betyder, antalet alkoholskador och andra följdverkningar av alkohol kommer att öka. Vi känner ju till alla de här skadorna redan, nu ökar antalet!
Bertil Roslin har nu i oktober publicerat en bok " När Slagregnet Föll" om det nordiska alkoholmonopolen i den europeiska unionen. Boken innehåller förutom all den kunskap Roslin har fått som Alkodirektör genom åren också en del framtidsvisioner särskilt med tanke på just 2004.
Jag är oroad, säger Bertil Roslin. Jag är rädd för att det går så som det t.ex. gick i Sverige då smöret blev billigare. Folk hamstrade som galningar. Alkoholen är ju en guterad högprisprodukt, så folk kanske hamstrar nu också.
Om vi diskuterar de skador, som alkoholen har för människorna, så är det ju fråga om mer än bara fysiska skador.
Det syns ju inom folkhälsoarbetet, säger Harri Vertio. Folk, som dricker lever ju redan i en social miljö, där det här avspeglar sig.
Skadorna är alltså inte enbart personliga och de shar spridit sig till en mycket större grupp finländare.
Så är ju alkholen inblandad i en mängd olyckor och självmord och dylikt, påpekar Roslin. Hälsan undermineras på lång sikt.
Men kom ihåg att alkoholen också bereder några glädjestunder i livet!
Ja, dessutom sägs det ju att alkoholen också är hälsosam?
Javisst, om man dricker lite och regelbundet, så kan det vara bra för en- det finns det undersökningar, som stöder, säger Harri Vertio. Men den gräns som borde sättas är kanske inte så lätt för många människor.
Och den gränsen är?
Den kan vara tre portioner alkohol per dag, men den kan vara litet mindre och beror dessutom på personen själv och hans genetiska bakgrund. Det är inte så enkelt.
Så om jag då (Melita Tulikoura) som inte har alkoholistpåbrå i släkten, dricker tre glas vin om dagen så borde det då vara bra för min hälsa??
Jag skulle inte rekommendera det, säger Harri Vertio, utan hellre något som är mindre än det. Det kunde t.ex. innebära ett och ett halvt glas vin per dag t.ex.
Men vår kultur här är ju annorlunda. Inte räcker det med 1,5 till 3 glas om dagen. Folk dricker ju mycket mer. Tror ni att det går att förändra attityderna här i vårt land?
Finnarna har ju förändrat sina dryckesvanor, säger Harri Vertio, förr drack de bara under veckosluten, numera dricker de också under veckan. De dricker alltså mera nu än tidigare.
Om tillgängligheten ökar, betyder då det att också skadorna ökar?
Så har det nog gått i alla undersökningar som man har utfört hittills, påpekar Vertio.
Den stora dramatiska förändringen som vi har sett nu på 90-talet efter anslutningen till Europa är ju en ökad tillgänglighet, säger Roslin. Alltså sättet att sälja alkohol i samhället har ju revolutionerats så att tillgängligheten har ökat mycket dramatiskt.
Vertio: Ju mer man använder sprit i samhället, desto mer sakdor blir det. Men typen av skador kan förändras beroende på vad man dricker och hur.
Roslin: Och då vi genomförde mellanölsreformen, så kom ju vår alkoholkonsumtion på ett helt ny nivå. Den nivån hölls i 10 år, mellan –75 och –85 och sedan började den stiga igen!
Men under depressionen så sjönk ju antalet skador.
Under den femårsperioden i början på –90-talet, ja! Men det förorsakades bara av den ekonomiska situationen, folk hade inte råd att köpa alkohol . Men efter depressionen steg bruket markant igen eftersom tillgängligheten var hög. (Vertio)
Roslin: Skadorna kommer ju i efterskott, när konsumtionen stiger så syns det inte genast utan det är ett lömskt fenomen det här. Verkningarna kan skönjas först efter 5-10 år och då är det litet sent att göra något.
Verto: Vi har också sett en motsatt verkan i Sverige (som stöder detta). Sverige är ett av de få länder som har sett alkoholbruket minska och efter en period minskade också skadeverkningarna.
Det visar ganska bra att de här hänger ihop.
Roslin: Det som är väldigt avgörande är om vi har ett lågskatte- eller lågprisland alldeles i vår närhet. Bara det att man får ta med skattebelagd sprit från ett annat land, är inte ett tillräckligt villkor, utan det ska också finnas ett billigt land i närheten.
Som Estland t.ex.
Vad ska vi göra åt vår pris- och skattepolitik?
Det finns många möjligheter och nu har vi valt en linje där vi troligen blir tvungna att sänka skatterna år 2004. Det skulle kanske vara litet lättare om vi sänkte dem litet före detta, så att förändringen inte blir så dramatisk att den förorsakar rusning till båtarna. Det kan hända att vi inte vet vad som kommer att hända. Även om det har gjorts en mängd undersökningar för att utröna hur det kommer att gå, så har inga säkra resultat kunnat förutsägas. (Vertio)
Roslin: Vi har ju det danska exemplet efter att Sverige och Danmark fick broförbindelse. Danmark är ju ett betydligt billigare land än Sverige, så nu åker sydsvenskarna över i stora mängder och köper öl, men också annan sprit där. Systembolagets förälsjning har sjunkit i södra Sverige, och det är inte på grund av att svenska dricker mindre nu. Tvärtom. Vi har fått ett smakprov på vad som komma skall!!!
Vad finns det att göra?
Roslin: det ena är att man nu då man ser situationen, visserligen alltför sent, att man nu börjar sätta in ett massivt upplysningsarbete. Man måste ju också så småningom lita på folks eget omdöme. Även om studierna visar att detta omdöme inte är så väldigt hävt. Men man måste få folk att se att här är det en fara, här gäller det att se upp.
Det andra gäller nog att inte vara för kallblodig när det gäller skattesänkningarna och inte förivra sig. Långsamt, långsamt trappa ner är bättre.
(Vertio) Vi hade en våg av liberalism, som sedan förorsakade en mängs olika följder. T.ex. tillgängligheten ökade ganska snabbt i Finland. Nu har vi börjat se en motvåg, som ger vid handen att folk kanske har börjar ändra sin attityd en aning. Folk ser så mycket problem i sin sociala omgivning och det kan betyda att även politikerna börjar öppna ögonen.
(Roslin)Det finns ju en grupp i samhället som har kommit för enkelt undan och det är föräldrarna! Jag vill inte göra mig till någon moralfarbror men redan statistiskt så är det ju så att det är de ungas alkoholbruk, som förorsakar mest bekymmer.
När sannolikheten för att se en 13-årig stupfull flicka är ganska stor, så då är det nog något fel i samhället. Då måste man gå tillbaka och fråga vilka de grupper är, som uppfostrar denna 13-åring. Vad har de för ansvar? Föräldrarna måste ta sitt ansvar!
Är det då bara föräldrarnas ansvar?
Roslin: Inte enbart, men till en mycket betydande del.
Vertio: Större ansvar kunde det vara än det är nu. Vi vet att omkring hälften av den alkohol ungarna får kommer via föräldrarna. Och kamraterna.
Hur är det då med samhällets ansvar?
Vertio: Samhällets ansvar är just nu svårt att bestämma. Det tycks vara så att den alkoholpolitik vi hade i slutet på –80 talet, kanske i början på –90-talet också, ja, den har om inte försvunnit, så åtminstone blivit mycket svagare. Ingen tycks veta exakt var i samhället ansvaret ligger.
Roslin: Nu finns här ju olika typer av samhällen. Vi har staten, som under hela 1900-talet har haft det här ansvaret.. och resultaten är inte så förfärligt imponerande.. och om vi skulle flytta tillbaka till det civila samhället , alltså närsamhället , organisationssamhället, kommunen, familjen, de, som är nära.
Vertio: Kommunerna har inte varit särskilt villiga att ta över ansvaret. Just nu ligger ansvaret någonstans mellan folket och staten.
Har jag uppfattat er rätt, att ni skulle gå in för en strängare linje än vi har i dag?
Roslin: Åtminstone jag skulle gå in för en strängare linje, men vara strängare mot olika parter, föräldrarna!
Vertio: Sträng låter inte särskilt populärt just nu …men det är klart att den här liberalismen, som vi har sett, om den nu har gjort vad den kunde ha gjort och om vi nu ser en motvåg, så kunde vi använda det för att litet skärpa det vi gör just nu. Se vilka grupper, som ligger i den största faran och hjälpa dem först
Och kanske inte gå tillbaka till den lagstiftning, som vi hade på 70-talet.
Roslin: Lagen är egentligen ett rätt trubbigt instrument detsamma kan ju sägas om de kommunala ordningsstadgarna där ju förbudslagen håller på att smyga in bakvägen och det leder ju till det att ordningsstadgan gäller alla dagar utom första maj och midsommar och nyårsafton. Polisen mäktar inte med dem. Det är mycket betänkligt om vi får en sådan lagstiftning, som inte gäller alla dagar!
Kontaktuppgifter: Bertil Roslin: bertil.roslin@ra.abo.fi, Harri Vertio: harri.vertio@health.fi
MATSMÄLTNING
Markus Bonsdorff,
terapeut
040-5040393
"Mat är medicin. Vanligtvis tänker vi att medicin är nånting som man får på apoteket med recept och som man doserar noggrant. Samma idé kunde man tillämpa på vår näring: hur vill vi justera vårt inre system – vill vi ha inre stress genom att öka utsöndringen av insulin eller vad vill vi? Stora mängder kolhydrater ökar insulinmängden i blodet. Detta signalerar att kroppen inte behöver tillverka glukos, eftersom det redan finns tillräckligt med socker i blodet. För hjärnan är det inte bra eftersom hjärnan bara fungerar med glukos. Det är därför vi blir väldigt trötta t.ex. efter en stor portion pasta."
"Vi borde äta såsom våra förfäder har gjort. Jag kallar det för en neopaleolitisk diet: högklassiga proteiner (kött, fisk, fågel, lamm) och som kolhydrater rotfrukter, sallader, groddar osv. Av någon anledning är det söta en grundsmak som vi människor känner. Det ledde i tiderna våra förfäder att söka "riktiga" kolhydrater, rotfrukter, grönsaker och bär. Men idag är våra kolhydrater så långt förädlade så att man kan säga att de är nästan rent socker – bröd, pasta, bullar, sötsaker, läskedrycker. Det ökar vår insulinstress och gör att vi åldras snabbare."
"Vi borde äta så att 40% av den energi vi tar in varje dag kommer från kolhydrater, 30% från proteiner och 30% från fett. Då anpassas matsmältningssystemet så det ska fungerar optimalt. Man kan jämföra det med förgasaren i en bil: om vi ger den för mycket bränsle eller för mycket luft går den inte. Proportionerna måste alltså vara riktiga!"
"Jag skulle nästan påstå att 80% av våra sjukdomar beror på att vi äter fel."
MÄNNISKOR SOM ORKAR -TROTS ALLT
Det hela började då jag var en liten pojke. Jag satt i bastun och lyssnade till vad männen där hade att säga. De drack alla brännvin och pratade oavbrutet. Och medan jag lyssnande hoppades jag att jag skulle bli som dem som vuxen. Det var så det började.
I början räckte det med en flaska, sedan behövde jag två och i slutet krävde min kropp fyra. I slutskedet av min period som drickande alkoholist satt jag nere i källaren och drack och grät om vartannat. Jag slocknade på golvet och kravlade upp för trapporna på alla fyra. Det var i det skedet jag frågade mig själv: "Är det här ett liv?"
Idag har jag varit nykter i åtta år. Jag kör 22.000 km om året för att kunna delta i gruppmöten på olika orter i Nyland. Möten som är avsedda för alkoholister som vill vara nyktra. De är min livsförsäkring, utan dem skulle jag ligga i min grav. Också min fru Lena är med i en grupp för anhöriga till alkoholister. För trots att jag är nykter finns ju en alkoholists beteende i mig, liksom kapslar i min hjärna. Och det är inte alltid så lätt att leva med en alkoholist. Inte ens med en nykter sådan.
|
Till början av sidan