|
Studiodiskussion om cancer
Varje år insjuknar ca 21.400 finländare i cancer. För de allra flesta kommer beskedet som en chock, även om cancer i dag inte längre behöver innebära omedelbar dödsdom.
Diagnosen är förknippad med stor rädsla.
Rädslan gäller mest det faktum att cancern fortfarande delvis är en olöst gåta. Varför får man cancer och framför allt, var finns den medicin som botar?
Men nu skymtar ljuset vid horisonten. Cancerforskningen har äntligen utvecklat en medicin som har samma effekt på ett par typer av cancer som antibiotika har på lunginflammation. Forskarna talar om sensation.
Men cancer kan också förebyggas. Det visar en annan stor studie om cancer, kost och livsstil med över en halv miljon människor från elva europeiska länder.
Var och en kan alltså bära åtminstone en del av ansvaret för sin hälsa själv.
Professorn i patologi, Leif Andersson (Helsingfors Universitet) och professorn i kirurgi, Peter Roberts (ÅUCS) är överens om att Glivec eller STI 571 innebär början till en ny era.
Finland var med om att göra historia
Att Finland överhuvudtaget fördes in på världskartan då det gäller Glivec- forskning beror på att Peter Roberts i USA träffade en cancerforskare som tipsade om att Glivec kunde bita på en viss form av magcancer. Hemma i Finland sedan började Roberts och hans grupp leta efter någon med GIST. Vilket de alltså gjorde och med känt resultat.
Finnarna blev därigenom de första att vårda GIST med Glivec.
Banbrytande insats
Leif Andersson säger att det är fösta gången i historien som man har lyckats skjuta in sig på en mekanism , som driver en cancer. Genom att stänga av mekanismen har man också lyckats stänga av cancercellernas tillväxt.
Det är ett resultat av en solid systematiskt driven grundforskning. Resultatet ger fog för förväntningar på ytterligare mediciner.
Vilken är mekanismen?
På cellens yta finns något som påminner om en antenn ( är egentligen ett receptortyrosinkinas, som är ett enzym), som har till uppgift att förmedla signaler utifrån till cellkärnan, så att den ska börja dela sig. Det är en princip i alla våra celler.
Glivec stänger av signalen, så att den inte går vidare. Cellerna slutar dela på sig.
Vid GIST sarkom har en mutation på grund av en genetisk skada skett i tyrosinkinaset, så att signalen hakar upp sig och cellerna börjar dela på sig helt okontrollerat. Det är som om man hade tryckt en gaspedal i botten och inte får upp den igen.
Man känner idag till ca 100 olika tyrosinkinaser. Glivec biter på ett par tre av dem. Därför är det så få cancerformer som påverkas med det här läkemedlet.
Fanns det ingenting mot GIST innan Glivec?
Om GIST har spritt sig och skickat ut metastaser så var det tidigare bara fråga om några få månaders livstid för patienten, säger Peter Roberts. Men om patienten kom in i tid, så kunde kirurgen med sin kniv bota ca 70% av fallen.
Blir kirurgen onödig i framtiden?
Vi är nog glada över att få hjälp i vården av cancerpatienter, säger Roberts. Förr var det ju nog egentligen bara kniven som hjälpte. I dag ger man i många fall s.k. neoadjuvant vård före operationen, dvs. man ger målinriktade cancermediciner som krymper tumören. Om tumören är liten som ett russin i stället för stor som en fotboll så innebär det ju stora lättnader både för patienten och kirurgen
När botar vi cancer?
Svårt att säga, anser Roberts och Andersson unisont. Även om massor av nytt hopp finns i dag så är det fortfarande otroligt viktigt att man uppsöker läkare i tid. Inga mediciner hjälper en patient, som kommer in för sent.
Vad kan vi göra själva?
Om det är något som stötts och blötts i åratal är det kostfrågor i samband med cancer. Än kan man inte äta det ena, än är det farligt att äta det andra. Solarplexus bestämde sig för att titta på forskningen då det gäller mat och livsstil.
Redaktör: Melita Tulikoura
|
Revolutionerande cancermedicin
Professor Heikki Joensuu på HUCS strålbehandlingsklinik medger att upptäckten av det nya cancerpreparatet känns som en sensation, inte bara för patienten utan också för vårdpersonalen. Det, att plötsligt ha en medicin, som tyglar sjukdomen hos en patient, som redan fått sin dödsdom och som nu kan leva mer eller mindre normalt utan symptom på sjukdom, känns verkligt glädjande.
Tiden med skalliga cancerpatienter, som drar en droppställning efter sig på avdelningen och som mår illa, har förändrats. Då det gäller det nya preparatet Glivec ( STI 571) är patienten hemma och tar några kapslar om dagen samtidigt som han/hon lever helt normalt. Håret är kvar, illamående förekommer nästan inte alls, säger en nöjd Heikki Joensuu.
Vad botar Glivec?
Glivec biter på en form av leukemi (kronisk myeloid leukemi) och på GIST sarkom, som är en magcancerform. (Sarkom betyder cancer i bindvävsceller).
Läkemedlet testas för närvarande på några andra cancerformer, men inga resultat finns ännu att till gå. Det är frågas om hjärncancer, prostata, några sarkom och småcellig lungcancer.
Några leukemipatienter har redan använt preparatet i tre års tid, hittills utan några stora biverkningar. Man vet ännu inte hur länge en patient borde äta medicinen. Man vet inte om det räcker med några månader eller några år. Eller är det möjligtvis så att det är en medicin som intas resten av livet?
Medicinen kostar 15.000 mark i månaden, vilket innebär 180.000 mark per år. Det är att hoppas att samhället betalar!
Popcornseffekt?
Heikki Joensuu tror att Glivec bara är början. Han förmodar att vetenskapen snart ska hitta också andra målinriktade cancermediciner mot andra cancerformer.
Det är som om man poppade pop-corn i mikrovågsugn. Först poppar ett korn, så ett till. Och ett till. Plötsligt poppar det hela tiden.
Exempel på målinriktade (mediciner med ett specifikt mål) cancermediciner:
Tamoxifen mot bröstcancer
Rituximab mot lymfom och bröstcancer
Glivec mot leukemi och GIST
För närvarande pågår 402 experiment över cancerbehandling enbart i USA. En del av dem gäller kemoterapi men en stor del är målinriktade.
Redaktör: Melita Tulikoura
|
Tuomas blev frisk!
- Jag frågade en gång Heikki Joensuu, överläkare på HUCS klinik för cancersjukdomar, vilken min prognos skulle ha varit om jag inte hade börjat ta medicinen GLIVEC. Högst två månader var svaret.
Det var julannandag år 2000 då Tuomas Hemminki satt i bilen tillsammans med sin fru och sina två barn på väg till Rovaniemi. Plötsligt drabbades han av starka smärtor i buken. Smärtorna gav inte efter, så Tuomas var tvungen att ta sig till närmaste sjukhus. Av de röntgenbilder som togs följande dag framgick att Tuomas hade cancer.
”Så här i efterhand har jag ju insett att allt inte stod rätt till. Hösten 2000 mådde jag inte bra. Jag hade lindriga smärtor i buken och tog alltid en större portion mat på talriken än vad jag klarade av att äta. Jag hade en stor tumör i buken som klämde åt magsäcken och kunde därför aldrig riktigt äta mig mätt.
Men jag trodde förståss att det var symptom som tydde på stress. Stress ger ju i allmänhet problem med matsmältingen.
Efter att jag hamnade in på sjukhus för mina magsmärtor beslöt läkarna att göra ett titthålsingrepp för att kunna diagnostisera cancern. Röntgenbilderna visade bara att jag hade levern full av metastaser och en stor tumör i buken. Avsikten var att avlägsna en bit av tumören för att sedan kunna göra en diagnos. Tumören visade sig emellertid vara lätt att avlägsna i sin helhet, så man beslöt att utveckla titthålsingreppet till en fullskalig operation.
Tumören hade suttit fast i tunntarmen och då den hade avlägsnats läktes inte operationssåret som det borde ha gjort. Vävnaderna var så sköra att de släppte igenom tarmvätska till buken. Och det förorsakade rätt så allvarliga inflammationer. Komplikationerna ledde till att jag blev opererad ytterligare två gånger. Jag var ganska illa däran. I själva verket var jag ett hårsmån från att stryka med.”
Kari Dahl, Tuomas aikido träningskompis, var och besökte Tuomas efter operationen.
”Han var verkligen en syn. Slangar överallt och ett stort ärr på magen. Jag var färdig att begrava honom. Det är otroligt att se Tuomas träna aikido igen. Han börjar givetvis försiktigt, men är ljusår irfån den syn som mötte mig då jag besökte honom på sjukhuset. Det är otroligt att se hur GLIVEC har påverkat hans hälsa. Speciellt med tanke på hur fort han tillfrisknat. Det är bara att konstatera att den medicinska vetenskapen idag åstadkommer underverk.”
Tuomas fortsätter:
”Då man hade diagnostiserat min cancer till GIST (gastrointestinal stomal tumor) kom det fram att man bedrivit ett medicinskt forsknings projekt som gett goda resultat. Medicinen GLIVEC hade hitills provats på ett dussin finländare och nu frågade man mig om jag ville delta som en försöksperson. Valet var enkelt. Jag hade ju att välja mellan att överleva eller dö.
Idag är det nio månader sedan jag fick veta att jag har en form av magcancer. Jag lever kanske mera för dagen nu än tidigare. Inte vågar jag planera allt för långt in i framtiden. GLIVEC är ju en medicin i försöks bruk. Ingen vet vad som kommer att hända om några år. Kommer cancern att försvinna? Kommer jag att vara tvungen att äta min medicin livet ut? Svaret på mina frågor finns inte.”
Redaktör: Maria Pörtfors
|
Mat och cancer
Motstridigt
Forskningsämnet är just nu lika aktuellt som motstridigt. Att forska i förhållandet mellan mat och cancer är någonting som idag sysselsätter många forskningsgrupper runt om i världen. Men resultaten är inte entydiga.
-Nej, de är mycket motstridiga. Vissa undersökningar tyder på att en del matgrupper kan ha en förebyggande inverkan på cancer, medan andra inte visar någonting. Detsamma gäller också för undersökningar om mat, som enligt vissa forskningsresultat anses förorsaka cancer.
Det här säger en av Finlands ledande mat/cancerforskare Nea Malila, som jobbar vid Folkhälsoinstitutet.
Malila vill skilja mellan tre olika typer av mat/cancerforskning. För det första mat som anses förebygga cancer, för det andra mat, som anses kunna hindra en redan påbörjad cancer och för det tredje mat som kan anses förorsaka cancer.
Betakaroten och E-vitamin
Nea Malila själv har doktorerat på sambandet mellan tjocktarmscancer och Betakaroten samt E-vitamin.
-I min undersökning framkom ingen signifikativ skillnad mellan forskningsgruppen och jämförelsegruppen, bara en liten positiv skillnad för de som fick E-vitamin.
Malila medger att forskningsvärlden var ganska förvånad, när de första så kallade ”negativa” resultaten om Betakarotenens möjliga inverkan på cancern började droppa in i början på 90-talet. Men med dessa resultat i bagaget var hennes egna resultat inte så överraskande.
-Forskningen i världen har nog kommit längst när det gäller vitaminernas eventuella inverkan på cancer. Visst forskas det också mycket om till exempel fetter och grönsaker, men där har undersökningarna inte varit lika heltäckande, säger doktor Malila.
Helheter
Nea Malila tror att forskningen i framtiden kommer att utvecklas mot ett mera ”vardagligt” angreppssätt.
-Inte är det ju så att människor bara äter en vitamin eller bara äter betakaroten, människor äter ju mat från olika matgrupper och det är där forskningen idag borde ta vid. Jag tror att vi i framtiden kommer att undersöka mer ”samansättningar” av olik kost, avslutar cancerforskaren Nea Malila.
Redaktör: Jens Berg
|
Forskning i kost och cancerfrågor
Professor Göran Berglund från Malmö har epidemiologi som sitt huvudsakliga område och har forskat i kost och cancerfrågor i åratal. Han sitter med som en av förgrundsfigurerna och spindel i nätet då det gäller EPIC ( European Prospective Investigation into Cancer), den största studie som någonsin gjorts.
EPIC
Med i EPIC är Grekland, Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, England, Danmark, Norge och Sverige. Men INTE Finland. Tromsö är alltså det mest nordligt belägna centret i den här studien.
Studien är unik i och med att över en halv miljon människor är undersökta. Man vet hur de äter även om det gäller stora variationer då det gäller kosten. Medelhavsfolket äter helt annat än Tromsöborna.
Var blev Finland?
Göran Berglund är förvånad över att Finland inte är med och anser att det är synd. Finland har en epidemiologisk status som är mycket intressant. Men tåget gick i början av 90 –talet innan finnarna hann hoppa på. Erbjudande om att vara med skickades ut till alla länder i Europa, också till Finland.
Vad gör EPIC?
EPIC samlar inte in uppgifter bara om vad folk äter. Man tar också reda på andra saker, om de röker, vilket yrke de har, vad de väger, om de dricker mycket alkohol, om de rör sig. Forskarna har också tagit blod- och cellprover för att kunna konstatera de genetiska sambanden.
Två engelska forskare sade i början av –80-talet att 35 % av all cancer var kostorsakadIdag är man osäker på hur sanna resultaten är. Det kan vara från 10 till 70 %! Att det gäller en stor del är man i alla fall överens om. Det som kommer som nästa stora faktor är rökningen, säger Berglund. Omgivningsfaktorer spelar också in.
Men efter trettio år kan man nu säga att risken för cancer kan minska hos personer som äter kost med så låg energi som möjligt, som ger långvarig mättnadskänsla t.ex. mycket fibrer (spannmål, grönsaker) och frukt.
Då det gäller kött varierar resultatenDet finns amerikanska studier som hävdar att tjocktarmscancer ökar då man äter mycket kött. Men det beror helt på hur köttet äts, säger Göran Berglund. Om man kokar och steker köttet finns det inget samband med cancer. Däremot då det gäller behandlat och förädlat kött, ckarkuterier som korv och pålägg, ja då finns det ett ganska starkt samband med tjocktarmscancer.
Tittar man på uppkomsten av sjukdom hos vegetarianer så kan man konstatera att cancerfallen hos dem kommer i ett senare skede. Man fördröjer utbrottet. Men vegetarianer lever också annars hälsosammare, de rör sig ofta mycket, de röker inte, de är inte överviktiga (vilket är en riskfaktor för cancer)
RÅD i korthet.
- Ät kalorifattig kost med fibrer (grönsaker, spannmål)
- Ät två frukter om dagen
- Glöm korven och pålägget.
- Variera kosten och komponera nya kombinationer.
- Gå, spring, spela tennis, simma . Rör på dig.
- Sluta röka.
Redaktör: Melita Tulikoura
|
|
|
Till början av sidan