|
| |
BARNS åNGEST OCH DEPRESSION |
 Skolhälsovården slår larm
Allt fler barn med stressymptom
Skolhälsovårdarna i vårt land har slagit larm om skolbarnens försämrade hälsa. Svenskfinland utgör inget undantag. Solarplexus gjorde ett stickprov och besökte två skolor i Borgå, Svartså skola och Gammelbacka skola, bägge lågstadier på landsbygden.
I Svartså är skolskötaren Margoth Johansson oroad. Under de tio år hon har jobbat i Borgå har barnen blivit rastlösare. De har ofta sömnsvårigheter och är trötta, har huvudvärk och ont i magen. En del barn är illamående redan då de vaknar på morgonen och äter dåligt.
Margoth Johansson uppskattar att 50 av de 300 barn hon sköter på sitt område inte alls mår bra. Det är inte ovanligt att skolbarn i dag har en 30 – 50 % övervikt och ändå äter de inte mycket av skollunchen.
I gammelbacka skola har skolskötaren Ann-Marie Suvisaari samma uppfattning. Barnen är trötta, okoncentrerade. Många är överviktiga och en del har högt blodtryck.
Förr, vid hälsogranskningarna, mådde barnen ganska bra och man var inte tung i huvudet då man gick hem. I dag är det svårt att orka lyssna på allt elände, som kommer fram.
Känslor av rädsla och huvudvärk
Eleverna Jan Ewalds och Victoria Holmberg mår båda enligt egen utsago rätt bra. Ändå berättar Jan att han ibland vaknar med en känsla av oförklarlig rädsla någon timme efter att han lagt sig på kvällen och att han tidigare blev utsatt för mobbning, då han gick i ettan och tvåan. Plågoandarna har lyckligtvis vid det här laget bytt skola och situationen har lugnat ner sig.
Victoria lider ibland av huvudvärk om kvällarna och har svårt att sova. Det hämnar sig givetvis och hon är trött följande dag. Själv medger hon att hon de gångarna ofta har känt sig stressad. Läxläsning och olika fritidsintressen upptar ju en stor del av tiden. Victoria spelar piano och planerar att gå med i skolans innebandylag och friidrottslag.
Redaktör: Melita Tulikoura
|
 Studiodiskussion - alarmerande rapporter om barns stress
Studiogäster: Peter Währborg , docent och stressforskare från Göteborg, och Fredrik Almqvist, professor i barnpsykiatri från Helsingfors.
Studiovärd Jens Berg.
Hur alarmerande är situationen idag, när det gäller stress hos barn?
P.W. ”På basis av de studier vi har gjort kan man nog säga att den är ganska alarmerande. Var femte skolelev uppvisar idag allvarliga tecken på stress, både i deras beteende i form av irritation och aggression, men även rent fysiologiskt, till exempel när man mäter ämnen i blodet.”
F.A. ”Situationen är ungefär likadan i Finland”.
P.W. ” Det är kanske på sin plats med en definition här också av det begrepp ”stress” vi använder. Det är det tillstånd man kan mäta med till exempel blodprov, inte det som barnen själva säger, för de har svårt att abstrahera begreppet stress. De använder ordet främst om till exempel tidspress.”
Hur hänger stressen och depressionen ihop hos barn?
P.W. ”Jag tycker att man kan diskutera dessa begrepp parallellt i och med att långvarig stress påverkar stämningscentret i hjärnan.”
Hur långt ner i åldrarna hittar man de här symptomen?
F.A. ”Till och med ner i spädbarnsåldern kan man upptäcka obalans mellan barnen och föräldrarna, och det är någonting som kan utveckla stress”
P.W. ”Jag håller med. Redan späda barn kan bli känsligare i de organ som sätter i gång stressen, så de här barnen reagerar senare i livet känsligare än andra. Stressen blir en typ av karriär, men symptomen kan bli synbara först i vuxen ålder.”
Vilka är de största orsakerna till den här utvecklingen?
F.A. ”Barnen utsätts idag för så mycket impulser, från eventuellt påtvingade aktiviteter, från underhållningskulturen och så vidare. Deras hjärnor går på högvarv, medan den fysiska aktiviteten minskar.”
P.W. ”Aldrig tidigare har barnen varit så ensamma, som de är idag. Det börjar bli dags för oss vuxna att kräva tillbaka rätten att ta hand om våra barn.”
Vilken förebyggande roll kan motionen spela mot stress?
F.A. ”Den kan nog spela en stor roll, för det kroppsliga och psykiska hör så ihop speciellt under utvecklingsperioden. De kroppsliga känslorna balanserar det emotionella."
Vilken roll kan avslappningsövningar spela?
P.W. ”En stor roll. Vi har gjort studier i Göteborg som visar att barn som i tre månaders tid gjort avslappningsövningar uppvisar till och med 40 % mindre stressämnen i blodet! Det är som ett läkemedel mot stress.”
Var finns ljuset i slutet av tunneln?
P.W. ”Jag tror att vi måste börja med att uppvärdera barnets roll i dagens moderna informationssamhälle. Jag tycker att skolan borde spela en större roll, när det gäller den sociala och emotionella utvecklingen. Barn skulle behöva lära sig konflikthantering och få mer självkännedom och självtillit. Inför ett nytt skolämne och kalla det ”livsstil och hälsa”!
F.A. ”Det paradoxala i sammanhanget är ju att det aldrig tidigare satsats så mycket på barnen. Det finns massor av experter och personal i skolor, i dagvården, på fritiden och så vidare, men trots allt är problemen större. Alla de här ”mellanhänderna” har kommit för att ersätta föräldrarna. De har kommit i stället för, och föräldrarna har kommit på undantag.”
Hur ser skräckscenariot ut?
P.W. ”Om ingenting görs, så får vi allt fler äldre som kräver allt mer vård och omsorg av en generation som själv är för sjuk, både fysiskt och psykiskt för att kunna ta hand om de äldre. Det är skräckscenariot.”
F.A. ”Jag tror nog att föräldrarna fortfarande har en naturlig läggning att ta hand om sina barn, men det finns för många konstgjorda element emellan dem. Katastrofen kan bli en ond spiral, där de nyare generationerna får allt sämre erfarenheter och allt mindre i bagaget från ett lyckat samspel mellan barn och föräldrar.”
Redaktör: Jens Berg
|
 Skoljumppa och avslappning - "stressmedicin"
En jumppatimme i skolan kan i bästa fall fungera som den effektivaste medicinen mot stress, men i värsta fall kan den fungera helt tvärtom. Det här har klassläraren Mats Johansson i Dalsbruk kommit fram till, och börjat använda bland annat avslappningsövningar på sina jumppatimmar.
Sämre kondition
”Jag upplever nog att barnen idag klagar mer på huvudvärk, de har spända axlar och sämre hållning. Dessutom är konditionen sämre. Jag har följt med utvecklingen under mina år som gymnastiklärare och kommit fram till att det skett en polarisering. De sämsta har blivit ännu sämre, du är antingen topp eller botten.”
Ut och röra på sig!
”I vår skola har vi tre timmar gymnastik på läsordningen, men som klasslärare kan du nog även påverka det hela. Till exempel kan du gå ut på promenad i skogen under biologilektionerna. Eleverna är nog överlag intresserade av jumppatimmarna, men den glädje som jag upplever att de saknar idag är glädjen av ”den fria motionen”. Alltså att leka ute, att klättra i träd o.s.v. Det vet inte att det finns någonting sådant.”
Avslappning
”I varje klass på cirka 10 elever finns åtminstone en som har stora koncentrationsproblem och jag har fantiserat att det hjälper om man använder avslappningsövningar. Det som är ganska intressant, som jag märkt, är att de som har problem med att koncentrera sig på den vanliga undervisningen även har problem med att koncentrera sig på avslappningsövningarna. Trots att ju det är fråga om att drömma sig bort. Det brukar gå ungefär halva tiden av den 15 minuter långa avslappningen, innan barnen slappnar av. Först är de lite fnissiga, men sedan blir de lugna och efteråt säger de nog att de tyckt om avslappningen.”
Redaktör: Jens Berg
|
 Barnens matvanor
Susanna Ehdin har doktorerat i immunologi. Hon forskar i sambandet mellan mänskans fysiska och psykiska hälsa och också gett ut böcker i ämnet.
Hon är övertygad om att en näringsfattig kost kan leda till social utslagning. Det trots att vi ofta söker efter bakomliggande orsaker till kriminalitet bland sociala faktorer.
Tomma kolhydrater och kalorier
Enligt Susanna skall man naturligtvis inte utesluta uppfostran och miljö. Hon är snarare mån om att vi skall förstå hur viktig kosten är för vårt välbefinnande. Och att fel kost försvagar oss mentalt så väl som fysiskt.
Barn av idag får inte en tillräckligt näringsrik kost. Vetemjöl och socker göms in i de flesta rätter. Och just dessa två saknar alla spår av näring. Makaroner, spagetti, halvfabrikat, snabbmat och sötsaker hör till vardagen. Enligt forskning innehåller den mat vi ger våra barn endast 1/3 näring. Resten består av tomma kolhydrater och tomma kalorier.
Fysiologiska symptom
Det som Susanna kallar för tomma kalorier och kolhydrater gör att blodsockret först stiger väldigt fort för att sedan lika snabbt sjunka i botten. Och det här är ett större problem än vi tror.
Den enda näring hjärnan kan använda sig av är blodsockret och syre. Och har man ett lågt blodsockervärde så fungerar inte hjärnan. Vilket i sin tur leder till att man blir trött, orolig och har svårt att koncentrera sig. Dessutom ger en näringsfattig föda näringsbrister som gör att kroppen blir stressad. För kroppen innebär nämligen näringsbrist stress.
Rätt mat
Därför är det nog så viktigt att servera barn näringsrik mat. Grönsaker, vitt kött, rotfrukter, fullkornsprodukter och gärna fisk två gånger i veckan. Fisk som innehåller rikligt av fettet omega 3.
I USA har man gjort studier av vilka det framkommit att fettet omega 3 tom botar dyslexi. Omega 3 får man i sig genom att äta makrill, lax, strömming och kallpressad linolja. Man gjorde ett experiment där tio familjer var inblandade. Alla tio familjer hade inte ätit fisk tidigare. Man gav dem fisk två gånger i veckan under en viss tid och resultatet var minst sagt otroligt. Nio av tio barn blev av med sin dyslexi.
Ojämn blodsockernivå
Sockret påverkar också hjärnan. Ger man barn mycket socker kan de förändra hjärnan så att barn lättare fastnar för att röka. Nikotinet igen omstrukturerar hjärnan så att barnen lättare tar till alkohol och kan ha en större benägenhet att bli alkoholister.
Barn hoppar gärna över en måltid och ersätter den med sötsaker. De upplever säkert en kick av sockret och inbillar sig att sockret ger dem energi. Det kanske det gör, men bara för en stund. För lika fort som blodsockret skjuter upp i höjden, lika kvickt sjunker det ner tillbaka. Och då är inte känslan i kroppen något vidare. Hjärnan har just förlorat sin näringskälla. Reaktionen kan bli aggressivitet, irritabilitet, nedstämdhet eller destruktivitet.
Enligt undersökningar man gjort ibland unga interner, både i Finland och i U.S.A., har aggressivt beteende bland internerna sjunkit drastiskt då man bytt ut en kost rik på socker och vetemjöl till en kost med fullkornsprodukter, rotfrukter, grönsaker, kött och frukt.
Inte bara näringsrik kost
Susanna Ehdin säger att vi egentligen utövar barnmisshandel då vi inte ger dem en näringsrik kost. Barn behöver många olika saker för att växa upp till hela individer. De behöver bli sedda, känna sig älskade och respekterade. De behöver m.a.o. sina föräldrars tid och uppmärksamhet. Och det tar lite tid att tillreda en näringsrik kost. Det tar lite tid att samla hela familjen runt bordet för att njuta av varandra och god mat.
Redaktör: Maria Pörtfors
|
|
|
Till början av sidan