|
Studiodiskussion om neuro- och biofeedback
.
Gäster: Taina Nybo, neuropsykolog vid Institutet för Arbetshygien i
Helsingfors och ordf. för neuropsykologiska föreningen i Finland
Seija Sirviö, neuropsykolog vid St. Görans Sjukhus i Stockholm och
forskare i neurofeedback.
Chatarina Johansson, Stockholm, fibromyalgipatient som fått hjälp
via neurofeedback.
.
 Taina Nybo förklarar effekten av feedback som en betingning, som fungerar då vi lär oss någonting. Om vi ska lära oss en lista med ord, så lär vi oss bättre då någon talar om för oss när vi gör fel (eller rätt). Då lär vi oss snabbarae än om vi enbart sysslade med utantilläsning.
Huruvida vi “tror bättre då vi ser” kvitterar Taina Nybo med att vi har olika starka sidor. En del är audiovisuella och behöver både höra och se, andra är enbart auditiva, dvs. de lär sig genom att höra . Somliga är igen visuella, då det räcker med att se. En del får hjälp av det kinestetiska sinnet, då en rörelse förbättrar inlärningen.
Biofeedback berättar för oss hur vi har det i kroppen. Dataskärmen talar om när vi gör rätt och fel och den pekar direkt på en lösning, t.e.x hur vi kan lösa stress genom att andas annorlunda, göra avslappningsövningar, visualisera en harmonisk bild.
Inom fysioterapin används biofeedback bl.a. vid bäckenbottenträning, där man kan hjälpa patienter med inkontinensbesvär.
Forskaren i neurofeedback, Seija Sirviö, har tagit en dator med sig till studion och demonsterar behandling på patienten Chatarina Johansson.
Allmänt om neurofeedback
Neurofeedback är, vilket namnet säger, återkoppling till neuroner i hjärnan. Man arbetar med hjärnans bioelektriska aktivitet. Den syns via EEG på en dataskärm då man registrerar den med hjälp av sensorer .
I Finland är Neurofeedback inte alls känt.
I Sverige har St. Görans Sjukhus varit bland de första att köra i gång med den här typens metod att träna hjärnans aktivitet, men även på andra ställen i Sverige, bl.a. på Sahlgrenska i Göteborg har man köpt utrustningen och håller på att lära sig den. Det är fråga om en lång inlärningsprocedur.
I Norge är neurofeedback redan en etablerad träningsmetod över hela landet
Mycket forskning pågår för närvarande och särskilt väntar man på resultaten
från en studie vid Imperial Collage of London, där man tittar på hur neurofeedback kan hjälpa barn med ADHD.
Demonstrationen
 Chatarina fick diagnosen (utredd av hälsovården) fibromyalgi år 1999 efter en lång period av stress. Smärtan slog till oväntat, först i axlarna, nacken och ryggen, precis som vid influenssa. Senare flyttade värken på sig till höfter och fötter för att slutligen drabba hela kroppen. Chatarina började tappa saker. Hon blev känslig för väderomslag och känslig för ljud och ljus.
Hon vaknade av värk varje natt.
Efter bara ett par neurofeedbackbehandlingar kunde Chatarina sova utan att vakna en hel natt, något hon inte hade jort på flera år. Hon behandlades vid 20 tillfällen under 3-4 månader. Och hon mår mycket bättre. Hon har lättare att koncentrera sig och att slappna av. Och smärtan besvärar henne inte. Just nu har hon varit utan behandling sedan julen 2003 men effekten sitter fortfarande i.
Chatarina sitter nu med elektroder på hjässan och i öronen och den elektriska aktivteten mellan hjärnan och hakan mäts. Elektroderna kopplas till en förstärkare, som tar upp EEG:t. Förstärkaren är kopplad till dataprogrammet.
 Det man ser på skärmen är ett så kallat rå-EEG, det som sker i Chatarinas hjärna.
Seija förklarar hur en person med t.ex. ADHD producerar för mycket av för långsamma hjärnvågor i den främre delen av hjärnan. Man får en trött hjärna. Hyperaktivitet hos barn kommer av att de måste hålla i gång hela tiden för att hålla sig vakna just för att de producerar för mycket för långsmma vågor,
Då lägger man upp en träningsprogram där man säger till hjärnan “Tryck ner de här långsamma vågorna och uppmuntra de snabba vågorna, som hjälper dej att ha en snabbare fokusering.”
Då klienten lyckas med uppdraget får han/hon omedelbar återkoppling via örat och ögat: En liten gubbe, Pacman, äter upp bollar och varje gång han gör det hörs ett klickande ljud. Klickandet är belöningen, som kommer av att fler snabba vågor produceras och färre långsamma. Även om klienten inte medvetet vet vad som sker, så registerar hjärnan att det är fråga om en belöning. Pacman rör sig i samma takt som hjärnan arbetar. Hjärnan känner sitt eget språk och effekten är därför individuell.
Det enda tränaren gör att att be klienten försöka äta bollarna och producera ljudet. Klienten slappnar av och koncentrerar sig.
Svårighetsgraden ökas vartefter.
Koncentration och avslappning
Chatarina säger att hon inte vet hur hon gör, bara att hon slappnar av och koncentrerar sig. Effekten sitter i även om hon lyssnar på de andras samtal i studion eftersom hon samtidigt hör ljudet från Pacman.
Taina Nybo konstaterar nyckelorden Koncentration och Avslappning och att det inte är skärmen som avgör, utan det som Chatarina hör och ser. Det måste vara betingning, säger hon.
Seija påpekar att övningarna varierar efter person, med att just avslappningen är en gemensam nämnare för alla.
Under själva övningen kan klienten inte medvetet få ljuden eftersom tanken är långsammare än hjärnans elektriska aktivitet.
Chatarina understöder och säger att det har blivit lättare att slappna av efter att hon fått neurofeedback.
(Red. kommenterar att det tycks gälla åt bägge hållen: Det är lättare att slappna av då man fått neurofeedback och lättare att få neurofeedbacken att fungera efter att man gjort avslappning….)
Seija: Chatarina och jag har haft en spännande resa. Först behövde vi hitta rätt program, utarbeta metoden individuellt. Jag tror att det var vid det tredje tillfället då Chatarina sa att nu känns det som om en sticka, en pinne skulle gå rakt igenom huvudet och att kroppen slappnade av…
Chatarina: Jo, det började sticka i fingrarna och jag fick varma händer och det kändes som om jag hade legat ner fastän jag satt upp…
Kontroversiell metod?
Taina, som inte hört så mycket om neurofeedback innan hon blev vidtalad för programmet, säger att detta verkar intressant, men att hon saknar mer forskning. Hon vill veta att det är just METODEN som fungerar. Att avslappning och koncentration fungerar vet hon från förr och hänvisar bl.a. till smärtpatienter. Är det alltså avslappning och koncentation eller är det neurofeedback som hjälper??
Taina vill som neuropsykolog också veta hurvida neurofeedback hjälper vid hjärnskador. (ADHD är ingen hjärnskada, det är närmast att betrakta som en dysfunktion) .
Det finns studier där man säkert kan säga att det är metoden som hjälper säger Seija. Hon hänvisar till en studie med 100 barn med ADHD från 2002, där barnen delades in i olika grupper. En grupp fick centralstimulantia, Ritalin (ett amfetaminpreparat för att väcka hjärnan), en grupp fick neurofeedback och Ritalin, en grupp fick enbart neurofeedback och så hade man en kontrollgrupp, som inte fick något alls. Resultatet mättes före, efter en månad och efter ett år.
Man konstaterade att Ritalin var lika effektivt som neurofeedback, men att effekten försvann då man slutade ta medicin, medan effekten kvarstod efter neurofeedback.
Taina Nybo konstaterar att det faktiskt var fråga om god studydesign och att den här studien är den bästa hon sett i ämnet neurofeedback. Men det behövs fler studer säger hon, och Seija håller med.
Är neurofeedback kanske möjligheternas möjlighet?
Ja, det tror jag, säger Seija Sirviö. Knappast blir det undermetoden som hjälper allt och alla, men som ett komplement är det förmodligen en suverän metod. Själv har hon jobbat mycket med metoden, deltagit i utbildning i Sverige och Europa. I Tyskland praktiserade hon på en klinik som enbart jobbade med neurofeedback och hon fick höra många solskenshistorier, träffa patienter, som verkligen upplevde sig ha fått ett nytt liv.
Neurofeedback kunde mycket väl finnas med bland utbudet av hälsotjänster, säger Seija Sirviö.
Taina Nybo avslutar med att säga att vi har väntat 2000 år på en metod som hjälper alla! Men det behövs sund kritik , vilket gör detta så spännande och utmanande.
redaktör: Melita Tulikoura
|
Neuro- och biofeedback
FST onsdag 24.11. kl. 19:30
TV1 lördag 27.11. kl. 17:45
Bio- och neurofeedback – undermetoden för epilepsi, ADHD, dyslexi, depression? Metoden som kan förbättra den musikaliska förmågan, höja idrottsprestationerna och höja stresströskeln?
Ja, just nu ser resultaten lovande ut, men fler vetenskapliga resultat är önskvärda, säger man på forskarfronten. I Finland är metoden mer eller mindre okänd. Biofeedback används redan på sina hall, men neurofeedback har tillsvidare helt lyst med sin frånvaro.
Feedback betyder återkoppling då vi får veta hurudan vår prestation har varit. Om det vi gjort har fungerat eller inte.
Vid bio- och neurofeedback får vi återkopplingen via en datorskärm och inte en människa.
I studion diskuterar Taina Nybo, neuropsykolog vid Institutet för Arbetshygien i
Helsingfors och ordf. för neuropsykologiska föreningen i Finland, Seija Sirviö, neuropsykolog vid St. Görans Sjukhus i Stockholm och forskare i neurofeedback samt Chatarina Johansson, Stockholm, fibromyalgipatient som fått hjälp via neurofeedback.
Programledare: Melita Tulikoura
|
Hjälp av biofeedback vid inkontinensbesvär
Efter graviditet och en trafikolycka led fysioterapeut Heidi Abrahamssons klient av inkontinens och besvär med att hålla ändtarmens slutarmuskel. I undersökningar konstaterades att bäckenmuskulaturen inte slappnade av tillräckligt, därav besvären.
Klienten anser att övningarna tillsammans med en apparatur som visar vilken spänning bäckenbotten har, har hjälpt henne att kontrollera muskulaturen eftersom hon via en monitor kunnat följa med en kurva som visar spänningens styrka i bäckenbotten. Tillsammans har de övat tänjnings- och aktiveringsrörelser av bäckenbotten. Klienten hade redan en remiss för konsultation med kirurg för eventuell operation men tack vare övningarna har det visat sig att det som det nu ser ut, inte behöver vidtas kirurgiska ingrepp.
Hur ser då ett besök ut hos Heidi Abrahamsson?
 ”Varje gång patienten kommer börjar vi med att värma upp. Jag tycker om att använda gångmattan för då ser man hur patienten belastar.
Patienten får en elektrod som hon sätter in vaginalt, vars uppgift är att mäta musklerna i bäckenbotten. Till den finns det kopplat två kablar som i sin tur är kopplade till apparaten för att man ska få ett mätresultat.
Vi har patienten stående, för att mäta hur mycket spänning hon har i muskeln då hon kommer. Egentligen så gör vi så här för att se om musklerna är avslappnade eller spända. Det är ungefär som om man tänker sig en patient som sitter med spända axlar, på samma sätt kan bäckenbottenmusklerna vara spända. Detta mäter man då stående och sittande. Man brukar också mäta det här när hon går, för att få information om vad problemet är.
Sen mäter jag muskelaktiviteten där hon själv med egen vilja får göra en muskelspänning.”
Snabba resultat
Denna biofeedback-metod hjälper mot inkontinens hos män och kvinnor.
Tillsammans med ström fungerar den också som smärtlindring mot smärta i bäckenbottenmusklerna.
För att nå synbara resultat behövs 5-10 behandlings gånger á 1 timme.
Redaktör: Kim Svennblad
|
Hantera stress med hjälp av biofeedback
.
Redaktören Kim Svennblad fick prova på en biofeedbackmetod för att lära sej hantera stress. Metoden är utvecklad av fil. dr. Bo von Schéele från Institutet för psykofysisk beteendevetenskap i Stockholm.
.
 Bo von Schéele: ”Ja Kim, här i monitorn ser du som genom ett fönster vad som just nu sker i din kropp. Den gröna kurvan visar hur du andas, din koldioxidhalt. Den blåa kurvan visar hur hudtemperaturen förändras. Ytterligare finns här två andra system med kurvor och diagram på aktiviteter i din kropp. Så vad vi ser är att det just nu händer en hel del olika funktioner i din kropp.
Nu plockar vi ut ett system som du ska få träna.
 I det här första diagrammet tittar vi nu närmare på din fingertemperatur. När fingertemperaturen stiger betyder det att blodkärlen vidgas. Och det gör de när du blir mer avslappnad. Så ju mer avslappnad du blir dess högre blir fingertemperaturen. Nu är det frågan om väldigt små skillnader som man i vanliga fall inte märker, men med den nya teknologin så har det blivit möjligt att registrera de små skillnaderna, så att du kan se dem som ett diagram i monitorn. Om du följer med kurvan så kan du se hur den sakta smyger uppåt när du slappnar av. Som du ser så går den allt högre upp när du andas in djupt och långsamt ut. Däremot om du nu andas snabbt och ytligt så faller kurvan ner drastiskt.
 Det här är biofeedback – du kan själv se hur din kropp reagerar på det sätt du andas. Genom att träna på det här sättet uppstår en betingning (Pavlovs hundar), en koppling, som blir starkare mellan din tanke, din andning och din kropp.
Vi jobbar ofta med väldigt komplexa patienter såsom tortyroffer från Iran och Irak, som kan få enorma flashbacks då de t.ex. ser en polis här hemma på gatan. En dylik situation kan få kroppen att reagera panikartat och få en att t.ex. störta ut genom ett fönster i panik. Men genom en träning med denna metod kan man lära sej att blixtsnabbt stänga av reaktionen med sin vilja, någonting man tränat med hjälp av biofeedback.”
|
|
|
Till början av sidan