|
Studiodiskussion om bröstcancer
Solarplexus till kamp mot bröstcancer i oktober
 Oktober månad är detsamma som kamp mot bröstcancer i över 40 västländer och kallas ”Den Rosa Månaden”. Under den första veckan i oktober är en stor del av världens mest kända byggnader belysta i rosa, bl.a. Eiffeltornet, det lutande tornet i Pisa, Vita Huset, bara för att nämna några.
Under hela oktober månad säljs det Rosa Bandet i Finland i alla Lindex butiker (kostar 2 euro). Det Rosa Bandet är en rosett som fästs på blusen eller vid kragen, för att påminna om kampen mot bröstcancer och för att samla in medel för bröstcancerforskningen. Rikssvensk TV har uppmärksammat den rosa månaden via en stor insamlingsgala.
I Finland vill Solarplexus uppmärksamma kampanjen genom att ta upp temat på agendan.
Patienter och läkare samlas i studion och diskuterar erfarenheter och de nyaste rönen inom bröstcancervården.
STUDIOGÄSTER:
 Eila Granberg var 48 år då hon fick sin första bröstcancerdiagnos. Det är nu 30 år sedan dess. För två år sedan fick hon cancer också i sitt andra bröst och nu under den gångna sommaren har det börjat växa ny cancer i operationsärret.
Det har inneburit två stora bröstoperationer där bägge brösten avlägsnats, en mindre operation för cancer i operationsärret och timtals med strålbehandling och cellgifter.
Tungt och tröttande, säger Eila Granberg.
Den första cancern upptäckte hon i duschen, som en knöl intill bröstbenet. Hon tvingades att inhibera en utlandsresa hon skulle åka på följande dag och fick i stället lov att lägga in sig på sjukhus för operation.
Fysiskt gick allt som det skulle, men den psykiska påfrestningen blev desto större. Eila drabbades av skräck och ångest och fick häftiga gråtattacker i de mest oväntade situationer.
Men allt lugnade ner sig och trettio år fick Eila vara frisk innan den nya cancern slog till.
 Monica Häggblom var bara 34 då hon , likaså i duschen, vid sin rutinkontroll av brösten, upptäckte en knöl i det högra. Då knölen fanns kvar följande dag och då hennes man också kunde känna den så tog hon omedelbart kontakt med läkare. En mammografi och en nålbiopsi senare var diagnosen ett faktum. Monica hade bröstcancer.
Själv säger hon att hon aldrig kunnat tänka sig att det faktiskt skulle vara cancer. Hon var ju så ung, och dessutom mor till två ganska små barn.
Diagnosen var mao oväntad och den drabbade henne som en chock.
Operationen bestämde hon i samråd med läkaren och valet föll på en s.k. tårtbitsoperation, där man tog bort bara en del av bröstet. Hon fick också cellgifter och strålbehandling och är i dag, tre år senare, helt symptomfri.
 Bröstcancerkirurg Karl von Smitten från Maria Sjukhus i Helsingfors är i dag en av landets mesta experter på bröstcancer. Han konsterar att det är ytterst ovanligt att en så ung kvinna som Monica drabbas. Vanligast är att bröstcancern drabbar kvinnor efter 45 år och det blir vanligare ju högre upp i ålder man kommer. Den yngsta som opererats av Karl v. Smitten var 22 år. Tonårsflickor kan vara helt lugna, säger han. De får inte bröstcancer.
I Finland insjuknar ca 3.700 kvinnor årligen i bröstcancer. Var tionde kvinna insjuknar i något skede av sitt liv i bröstcancer. De som är under 35 kan räknas i något 100-tal.
Karl v. Smitten säger att antalet kvinnor som insjuknat i bröstcancer har fördubblats under hans yrkesverksamma tid. Ingen vet varför, men man talar ofta om att vår livsstil har förändrats.
 Onkolog och psykoterapeut Päivi Hietanen säger att man fortfarande fäster alldeles för liten vikt vid det psykologiska stöd som kvinnor med bröstcancer behöver. Det är en jättestor kris kvinnan då hamnar in i, säger hon.
Det gäller rädsla för diagnosen. Det gäller sorgen och rädslan då diagnosen är ett faktum. Det gäller skuldkänslor för familjen, för orsaken till varför hon insjuknat. Har hon, via sitt sätt att leva, själv skuld till insjuknandet?
Är det personligheten som avgör vem som insjuknar?
Är det för att kvinnan ätit hormoner? Dör jag nu? Får jag återfall?
Frågorna är många. Behovet att tala är stort. Alla får någon form av kris, det går inte att undvika, säger Päivi Hietanen. Och då behöver kvinnan psykologiskt stöd.
Karl von Smitten säger att frågan om skuldkänslor vad gäller hormoner är stor. Av de helsingforskvinnor han behandlat är det en tredjedel som använt hormoner länge. Alla, som insjuknat, funderar över den frågan.
Men det är trots allt omöjligt att bevisa att hormonerna skulle vara orsaken, säger von Smitten. I studier har man kunnat konstatera att det bara är litet fler som insjuknar i den grupp som använt hormoner.
Päivi Hietanen var vid bandningstillfället nyss hemkommen från en internationell kongress för onkologer. Där diskuterades bl.a. undersökningar, som gällde livskriser och sambandet mellan dem och cancer. Det FINNS en liten korrelation där, säger Päivi Hietanen. Det samma hävdas i en färsk finländsk undersökning.
Monica Häggblom säger att hon för sin del tror att det liv hon levde innan diagnosen hade inverkan. Först födde hon en son med Downs syndrom. Då han var alldeles liten konsterades han ha ett stort hjärtfel, som måste opereras på Barnkliniken i Helsingfors (Monica bor själv på Åland).
Ett år senare dog hennes far.
Jobbet var stressigt och Monica säger att var hon än var, borde hon ha varit på ett annat ställe.
Hennes mamma dog i april 2001 och i slutet av maj fick hon sin cancerdiagnos.
Monicas liv hade utgjorts av kris på kris på kris i sex års tid.
RISKEN FÖR ÅTERFALL
De flesta återfallen kommer inom 3-5 år efter operationen säger Karl v. Smitten. Det är mycket ovanligt att man får återfall 10-20-30 år efter operationen, säger han och hävdar att man, då fem år har gått sedan operationen , nog kan andas ut.
Men det har visat sig att unga kvinnor som inte låtit operera bort hela bröstet utan bara en bit (tårtbitsoperationerna) har litet fler återfall än andra. För dem är det extra viktigt att de följer med situationen, att de går på granskningar och att de gör sina självundersökningar.
För Monica som haft just en sådan operation är det oroande att höra. ”Ska jag låta operera bort hela bröstet nu efteråt då”, undrar hon. ”För säkerhets skull.”
”Nej, det behöver du inte göra”, svarar Karl v.S. ”Men det är viktigt att du följer med. Fast jag vidhåller att det ÄR fiffigast att ta hela bröstet då det är aktuellt. Efteråt skulle det ju bli en stor , kanske helt onödig operation”.
Päivi Hietanen understöder och påpekar att det gäller ett stort ingrepp. Ett konstgjort bröst är ju ändå inte samma som ett eget.
Bägge läkarna säger att det kan vara betydelsefullt att inte låta sig stympas, att få ett liv som kanske därför får mer kvalitet.
SÅ vanliga är återfall ändå inte.
Monica påpekar att hon aldrig själv bad om en tårtbitsoperation, utan att det var läkaren som tyckte att det var så ingreppet skulle utföras.
K.v.S. säger att man egentligen har återgått till ett gammalt sätt att tänka. Förr opererade man bort hela bröstet och utrymde armhålan, gjorde en s.k. radikal operation. Sedan blev man konservativ och opererade försiktigare. Idag har man återgått till den radikala modellen. Med den skillnaden att man inte längre utrymmer hela armhålan, om det inte är nödvändigt.
Det som gör detta möjligt är de s.k. vaktpostkörtelundersökningarna. Vaktpostkörteln liksom VAKTAR bröstet och det är dit lymfan först flyter från bröstet. Om vaktpostkörteln är ren och inte har spår av cancer, så vet man att cancer inte kan finnas någon annastans heller. Man opererar alltså bort bara den och lämnar kvar de andra . Om där däremot finns cancer, så opererar man bort alla körtlar.
Om man slipper armhåleutrymningen så besparas kvinnan mycket obehag. Då slipper hon svullnad och smärta i armen.
I dag är det av 600 patienter ca 400 som kan opereras enligt den nya metoden, dvs utan armhåleutrymning.
Då körtlarna tas bort kan kvinnan få lindring via lymfaterapi. Det är ett slags massage, som för lymfan vidare i kroppen och som hindrar att vätskan packar sig i armen. Det är också en metod som FPA i dag ersätter.
DEMONSTRATION I STUDION AV LYMFATERAPI
 Fysioterapeut och lymfaterapeut Pia Tella och patienten Eija Hyppönen visar hur det går till. Eijas båda bröst är bortopererade och hon har därför i fjol fått 45 lymfabehandlingar fördelade på 3 x 15 gånger. Det har inneburit stor lindring säger hon. Armen har slutat värka och den har blivit mindre i omfång. Vänstra armen är sämre, säger Eija Hyppönen, eftersom fler lymfknutar har opererats bort på den sidan.
Pia Tella demonstrerar hur hon gör. Hon masserar lätt med pumpande rörelser för att få lymfan att flyta vidare. Verksamheten i kroppen effektiveras och lymfan börjar röra på sig. Viktiga områden är bröstkorgen, sidan, armen och halsen. 2 gg per vecka kan vara nödvändigt då det är som mest akut.
Det Rosa Bandet och oktoberkampanjen
I Finland har kampanjen tillsvidare inte uppmärksammats. För ett år sedan kunde man köpa Det Rosa Bandet i en rikssvensk klädbutikskedja också hos oss, men i år var man, vid tidpunkten för studiobandningen av Solarplexus, ännu inte säker på hur man skulle göra i år.
OM ni som ser programmet ändå, mot förmodan, skulle stöta på en försäljare av ett rosa band, så köp det! Då stöder ni bröstcancerforskningen.
(Försäkra er ändå om att det är fråga om det riktiga bandet och att pengarna går till rätt adress.)
redaktör: Melita Tulikoura
|
Cancerföreningens info om Rosa Bandet
(på finska)
Rakasta elämää - taistele rintasyöpää vastaan
Lokakuussa roosa nauha rintapieleen
Rintasyöpä on naisten yleisin syöpä Suomessa. Joukossamme on rintasyövän sairastaneita naisia 38 000 ja miehiä,
joilla on ollut rintasyöpä on Suomessa noin 100. Vuosittain rintasyöpä todetaan noin 3700 naisella.
Rakasta elämää - taistele rintasyöpää vastaan -kampanja järjestetään Suomessa jo toisen kerran.
Kansainvälinen kampanja näkyy myös Ruotsin ja Norjan katukuvassa.
Väestön ikääntyessä rintasyöpien määrä kasvaa ja yhä useampi suomalainen tutustuu rintasyöpään joko
omakohtaisesti tai omaisten ja tuttavien kautta. Roosa nauha -kampanjan tavoitteena on lisätä tietoisuutta
rintasyövästä sekä kerätä varoja rintasyövän tutkimukselle Syöpäsäätiön kautta.
Tutkimusta voi tukea lahjoittamalla rahaa suoraan Syöpäsäätiön tilille Nordea 234418-3229, viitenumero 5445
Syöpäsäätiö on perustettu syöpätautien tieteellisen tutkimuksen tukemista varten.
Rahastoista jaetaan joka vuosi marraskuussa apurahoja yli sadalle tutkijalle tai tutkimusryhmälle.
Syöpäsäätiö on Suomen suurin yksityinen syöpätutkimuksen rahoittaja.
Lindex ja Me Naiset kampanjoivat yhdessä
Kampanjan tunnuksena on roosa nauha, vaaleanpunainen rusetti, jota myydään lokakuun ajan kaikissa Lindex-myymälöissä.
Silkkirusetti maksaa kaksi euroa ja tuotto menee lyhentämättömänä rintasyöpätutkimukseen.
Lokakuun aikana jokaisesta Lindexissä myydystä rintaliivistä Lindex antaa 10 senttiä syöpätutkimukseen.
Roosa nauha -kampanjassa on mukana myös Me Naiset -lehti, joka lokakuun numeroissa kertoo sekä kampanjasta että rintasyövästä. Me Naiset -lehden lokakuun irtonumeromyynnistä osa lahjoitetaan Syöpäsäätiölle.
Hyväntekeväisyysnäytös elokuvateattereissa
Lindex ja Me naiset -lehti järjestävät tiistaina 19.10. kello 16.30 Helsingissä, Tampereella ja Turussa ennakkonäytökset Rakkautta ennen auringonlaskua -elokuvalle (Before Sunset). Lippuja myyvät Lindex-myymälät Helsingin keskustassa,
Tampereella ja Turussa. Elokuvalipun hinta on 5 euroa ja se lahjoitetaan kokonaisuudessaan Syöpäsäätiölle.
Amoena lahjoittaa 2000 euroa
Rintaliivien erikoisliike Amoena lahjoittaa lokakuussa Syöpäsäätiön kautta rintasyöpätutkimukseen 2000 euroa.
Amoenan valikoimista löytyy paitsi tavallisia liivejä myös proteesiliivejä.
Myös B-Young -vaateyritys tukee rintasyöpätutkimusta
Sinkkuelämää-sarjan amerikkalainen tähti Kristin Davis on syksyllä näyttävästi esillä rintasyövän vastaisessa taistelussa.
Hän esiintyy kansainvälisen B-Young -vaateyrityksen syyskampanjan keulahahmona yllään t-paita, jonka myyntihinnasta
noin kolmannes ohjautuu rintasyövän tutkimukseen. Davis on itse valinnut lahjoituskohteen.
"Follow your heart"- nimistä t-paitaa myydään B-Youngin myymälöissä ympäri Eurooppaa. Suomessa B-Youngin
oma myymälä sijaitsee Järvenpäässä, mutta "Follow your heart"-paitoja voi ostaa pääkaupunkiseudulla myös Aleksi 13 -myymälöistä
sekä River Co -ketjun myymälöistä. Paitoja myyvät myös Rouge Porvoossa, Zippers Tuurissa ja Dreamhouse Lahdessa.
Noin 20 euron hintaisesta t-paidasta tilitetään noin seitsemän euroa rintasyöpäasialle.
Scandinavian Hunkseilta hyväntekeväisyyskalenteri
Showtanssiryhmä Scandinavian Hunks julkaisee jälleen hyväntekeväisyyskalenterin, josta kertyvät varat se lahjoittaa
Syöpäsäätiölle rintasyövän tutkimuksen tukemiseen. Scandinavian Hunks on tehnyt yhteistyötä Syöpäsäätiön kanssa vuodesta 2002.
Kalenterissa poseeraavat malleina yksitoista miestä Scandinavian Hunks -showtanssiryhmästä taustanaan Lapin taianomainen luonto.
Hunks-kalenteri tulee jakeluun 15.10.2004. Sitä voi ostaa Anttilan tavarataloista, Suomalaisesta Kirjakaupasta, Euromarketeista sekä
Hunksien kotisivujen kautta, www.hunks.fi. Kalenterin hinta on 15,90 euroa.
Syöpäjärjestöt
Tiedotuspäällikkö Satu Lipponen puh. 050 563 4558
Tiedottaja Anu Kytölä puh. 050 3828968
Tiedottaja Jaana Ruuth puh. 050 493 1701
|
|
|
Till början av sidan