Demens
SÖNDAGEN 19.11 2000
Demens
Människor som orkar
Varför rymmer dementa åldringar från åldringshemmen? Blir graden av demens värre på anstalt?
Många alternativa vårdmetoder har vunnit också läkarkårens förtroende. Tai Chi är en bra avslappningsmetod, vår hälsa är beroende av det vi äter, lymfaterapi hjälper efter en del operationer.
I följetongen Människor, som orkar, möter vi 92 - åriga Harriette Lindeberg, som orkar vara gammal.
Olof Ekholm, klient på Hagahemmet Demens
Det finns över 70 olika sjukdomar som kan leda till demens. Den vanligaste av dem är Alzheimer. Idag vet man inte vad det är som orsakar Alzheimer och inte heller varför man blir dement. Det mest utmärkande karaktärsdraget för demens är att det drabbar minnet. Närminnet försvagas, medan en dement kan minnas detaljer ur sin bardom.
Lars Olof Wahlund, docent Studiodiskussion
Lars Olof Wahlund, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm, är en av Sveriges höjdare då det gäller demensforskning. På frågan om VARFÖR dementa åldringar RYMMER från anstalter svarar han att det ofta infaller i samband med att åldringen flyttats från hemmet till anstalten. Åldringen blir förvirrad och ångestfylld och glömmer var han/hon är, minns bara det ställe där han/hon bott alltid eller större delen av sitt liv. Då försöker de ge sig av. De vill hem.
Harriette Lindeberg Människor som orkar
"Det sitter nog i generna", förklarar 92-åriga Harriette Lindeberg sin positiva inställning till livet. Harriette bor ensam i sin lägenhet i Helsingfors, hennes knän börjar vara dåliga, men hon vill klara sig själv.
SOLARPLEXUS 19.11 2000
Demens
Kristina Hemmälin, ansvarig sjukskötare på avdelningen för demens: "En frisk mänska vaknar varje morgon till en ny dag, medan en mänska som lider av demens vaknar till en ny värld"
Olof Ekholm, klient på Hagahemmet: "Inte känner jag mig sjuk inte. Det är bara ibland som jag längtar efter lite mer frihet."
Marianne Westerholm, konditionsskötare: "Det viktigaste vi kan ge våra klienter är tid. Om vi skulle ha mer tid till att t ex promenera med dem, så skulle de kanske inte ha ett så stort behov av att rymma. Då skulle vi kanske inte heller behöva ge så mycket medicin åt dem." Det finns över 70 olika sjukdomar som kan leda till demens. Den vanligaste av dem är Alzheimer. Idag vet man inte vad det är som orsakar Alzheimer och inte heller varför man blir dement.
Det mest utmärkande karaktärsdraget för demens är att det drabbar minnet. Närminnet försvagas, medan en dement kan minnas detaljer ur sin bardom. Förändringar i personligheten hör också till sjukdomsbilden.
Många anhöriga till dementa kan berätta om hur de har sett den dementa förändras till sin raka motsats. Också rörelseförmågan försämras. En god vård är en där vårdarna har tid för klienterna. Miljön är bäst om den så långt som möjligt påminner om den där hemma. Den dementa har lättare att orientera sig i vardagen om den är trygg och lugn.
Då man talar om demens talar man om tre olika stadier i sjukdomsbilden:
Lindrig demens
medelsvår demens
grav demens
Personalen på Hagahemmets avdelning för dementa är alla överens om att de patienter som inte har en sjukdomsinsikt har lättare att anpassa sig till den nya livssituationen. Ett liv där man inte längre är förmögen att ta hand om sig själv. En situation där man i allra högsta grad är beroende av andra mänskor och deras omsorg.
Olof Ekholm är lindrigt dement. Det betyder att han har en sjukdomsinsikt. Han vet att han är sjuk och behöver vård och kan också uppskatta den vård han får. Men ibland känner han en längtan efter mera rörelsefrihet och det är i sådana situationer som han har frestats att rymma. Olof har inte varit längre på Hagahemmets avdelning för dementa än 1 år, men har ändå lyckats rymma. Idag är det inte längre möjligt, eftersom man förhöjt staketet runt Hagahemmet.
Ansvarig sjukskötare på Hagahemmets avdelning för dementa, Kristina Hemmälin, säger att staketet inte finns där för att stänga in patienterna, utan för att låsa ut omvärlden och på så sätt beskydda klienterna.
Vill du kontakta Hagahemmet
är telefonnumret till Kristina Hemmälin:
019 - 2633183
Adressen är:
Hagahemmet, Ekgränd 2, 10600 Ekenäs
Studiodiskussion
Lars Olof Wahlund, docent Lars Olof Wahlund, docent vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet i Stockholm, är en av Sveriges höjdare då det gäller demensforskning. På frågan om VARFÖR dementa åldringar RYMMER från anstalter svarar han att det ofta infaller i samband med att åldringen flyttats från hemmet till anstalten.
Åldringen blir förvirrad och ångestfylld och glömmer var han/hon är, minns bara det ställe där han/hon bott alltid eller större delen av sitt liv. Då försöker de ge sig av. De vill hem. De kan vakna på morgonen, eller på dagen och inse att "här ska jag inte vara, här bor jag inte". Och då ger de sig av.
En dement person lider av att flyttas av och an hela tiden och det är viktigt att vårdanstalterna åtminstone inte byts hela tiden. Tryggheten är en viktig vårdmetod!
VAD ÄR DEMENS?
Det finns många sorters demens av vilka den vanligaste är Alzheimers demens. Vi har börjat förstå allt mer , säger Lars-Olof Wahlund, och vi är ganska säkra på att det är fråga om en ämnesomsättningsrubbning i hjärnan. Ett äggviteämne bryts ner på felaktigt sätt och samlas runt nervcellen, som dör. Det här sker i rask takt. Detta som man känt till de senaste 5 - 10 åren ger hopp om att kan ska hitta läkemedel, som kan stoppa processen.
KAN MAN FÖREBYGGA DEMENS?
Det har tidigare funnite en mängd teorier om vad man skulle kunna göra säger L-O Wahlund. Bl.a. sades det att det är farligt att äta ur aluminiumkastrull! (Vem äter nu ur kastrullen?) Det här är en myt, säger Wahlund, det har inget med demens att göra. Det som däremot verkar ha effekt är antiinflammatoriska läkemedel, dvs medicin mot reumatism! Antiinflammatoriska läkemedel dämpar inflammationer och det finns en ju inflammation i processen i hjärnan, som gör att man får Alzheimer och som skulle kunna dämpas då man använt preparaten i 10 - 15 år. Det här tror man att kanske ger effekt, säger Lars-Olof Wahlund.
FINNS DET NÅGOT SAMBAND MELLAN DEMENS OCH HÖGT KOLESTEROL?
Nej, det finns det inte, säger LOW, men det som däremot har samband är högt blodtryck och demens. Om man 15-20 år innan man insjuknade i Alzheimer har haft högt blodtryck så förefaller det vara en riskfaktor för att senare insjukna i Alzheimerdemens.
VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT DIAGNOSEN STÄLLS TIDIGT?
Det finns två orsaker. För det första kan sjukdomsförloppet fördröjas om man inleder vården tidigt. Det finns ju läkemedel, som förbättrar konditionen for demenspatienter. För det andra är det lättare att undersöka en patient, som ännu kan samarbeta och då kan man givetvis utreda sjukdomens art lättare.
HUR VETA SKILLNADEN MELLAN DEMENS OCH VANLIGT DÅLIGT MINNE?
Det första tecknet på demens är ju att närminnet försvinner. Man minns inte sådant, som ligger nära i tiden, vad man åt till frukost, vem man talade med i telefon i morse, vad man läste i tidningen. Men om man får en liten ledtråd, t.ex. om vad man åt i morse "kanske det hade något med ägg att göra" så minns man i allmänhet. En dement person brukar inte minnas.
FORSKNINGEN I DAG?
För ca 10 år sedan upptäcktes en genetisk skada - en mutation - hos några Alzheimersläkter i världen. Mutationen är mycket ovanlig, och finns inte hos många, men den är så tillvida otäck, säger Lars-Olof Wahlund, att alla som har genen blir sjuka. Men sjukdomen har samtidigt hjälpt forskningen att förstå och hitta lösningar. Det mest spännande är i alla fall ett vaccin, som en amerikansk forskningsgrupp har utvecklat. Vaccinet är verksamt åtminstone på möss och har fått förändringar på hjärnan att t.o.m. gå tillbaka. Men om det fungerar på människor vet man ännu inte.
Kontakt till Lars-Olof Wahlund:
lars-olof.wahlund@neurotec.ki.se
Människor som orkar
Harriette Lindeberg "Det sitter nog i generna", förklarar 92-åriga Harriette Lindeberg sin positiva inställning till livet. Harriette bor ensam i sin lägenhet i Helsingfors, hennes knän börjar vara dåliga, men hon vill klara sig själv.
Varje morgon vaknar hon klockan tre, läser tidningen i ett par timmar, somnar om och stiger upp igen vid sju-tiden. Sen är det dags för morgonkaffe och andra sysslor.
"Rutiner är viktiga" säger Harriette, därför äter hon sin lunch varje dag klockan 12, som hon antingen har tillrett själv eller beställt från staden. Sen har hon eftermiddan "ledig" som hon säger och då blir det ofta läsning eller TV-tittande. Trots sin höga ålder känner sig Harriette inte gammal och inte känner hon sig ensam heller - trots hon varken har egna barn eller barnbarn.
Harriette satsade på jobbet i stället för gifta sig och bilda familj. I över 40 år jobbade hon på samma företag - först som kassör, till slut som kamrer. Under hela tiden sparade vart enda penni för så småningom kunna köpa sig en egen lägenhet. På 50-talet blev drömmen sann och Harriette flyttade in tillsammans med sin mamma.
De senaste trettio åren har Harriette bott ensam och idag tillbringar hon största delen av sin tid inomhus. "Men jag behöver frisk luft", säger Harriette och tar på sig jackan och mössan och promenerar sedan i sakta mak av och an på balkongen i en timmes tid. Harriette har ett otroligt minne och är lycklig över att fortfarande kunna bo hemma - och det vill hon göra så länge som möjligt. För hemma kan hon göra vad hon vill och när hon vill och det är viktigt för en 92-årig dam med åsikter.
|
Till början av sidan