|
Studiodiskussion om hormonernas betydelse
När kvinnor slänger saker omkring sig, när de gråter utan synbarlig orsak, när de blir "konstiga", - ja, då är orsaken förmodligen hormonell.
När en man är aggressiv, slagsmålsbenägen eller annars våldsam är orsaken troligtvis också hormonell.
När man blir slö och trött eller överaktiv och nervös kan också det bero på hormoner.
Men vad har hormoner att göra med framgång och ledande tjänsteställning? Eller med idrottsframgångar (utan dopning)?
Styrs vi faktiskt av våra hormoner så till den grad att inget finns att göra? Detta diskuteras i dagens solarplexusstudio av experterna, gynekologen Pirkko Brusila och docenten och specialforskaren Peter Eriksson. Studiovärdinna är Melita Tulikoura.
I USA blev en kvinna frikänd efter att ha tagit livet av sin man eftersom försvaret förklarade hennes beteende med att hon led av en svår PMS och därför inte kunde anses vara ansvarig för sitt beteende.
Vad beror PMS på?
Pirkko Brusila: Det vet man inte exakt. Men på hormoner i varje fall. Det är typiskt för kvinnor och typiskt före mensen. De flesta patienter med PMS kommer för att de är så deppiga, gråter, tycker att de inte klarar sig, allt är tungt. De kan känna sig så ledsna och aggressiva så att de är rädda för att göra illa åt sina närmaste.
I USA blev en kvinna frikänd efter att ha tagit livet av sin man eftersom försvaret förklarade hennes beteende med att hon led av en svår PMS och därför inte kunde anses vara ansvarig för sitt beteende.
Ja, man känner till flera fall där kvinnor har begått mord eller utfört andra våldsbrott att de alltid har varit begångna just före mensen.
Är det då faktiskt så att vi styrs så till den grad av vårta hormoner så att det inte finns nånting att göra?
En del, men inte alla, styrs faktiskt! När vi inte vet vad det beror på så har vi också svårt att hjälpa med behandling. Ofta får man lov att pröva sig fram, kolla vad som hjälper.
Hur behandlar du kvinnor med PMS?
Endel, särskilt de som är aggressiva, får B 6 vitamin, i stora doser, just de svåra dagarna. En del får hjälp av gulkroppshormoner och en del faktiskt med det att vi diskuterar igenom vilket slags liv hon för. Sover hon ordentligt, äter hon vettigt, motionerar hon?
Peter Eriksson: Det här är ju en klassisk sak både för män och kvinnor i olika situationer där den underliggande känslan är så stark så att den starkaste hjärna kan inte ens behärska det. Man kan ju säga att om kvinnor blir frigivna på grund av att de har PMS så hur är det då med männen som styrs av andra känslor då de begår ett brott igen. Jag tycker ju nog att man måste ansvara för sina handlingar.
Det är ju under kriserna i livet då hormonerna svänger som mest. Pubertet, klimakteriet och tiden före mens.
PB. Under puberteten kommer könshormonerna i gång och sköter om att menscykeln börjar. Inom menscykeln finns det egna variationer då det svänger upp och ner. T.o.m. inom ett dygn kan kvinnan ha olika nivåer av hormoner.
Speciellt när man kommer till klimakteriet så blir man tröttare, man kommer inte ihåg, man sover dåligt, humöret går upp och ner. Man orkar inte i livet, speciellt inte inom arbetslivet.
Jag har haft patienter som har hamnat t.o.m. in på mentalsjukhus eller kommit in på mottagningen och sagt att det finns bara ett alternativ. Antingen hjälper du mig eller så gör jag slut på allt. Jag orkar inte mer.
Om hormondopning, det handlar väl om testosteron, eller hur?
Peter Eriksson:
Det är fråga om androgenerna alltså. Testosteron är ju den här en androgen och har en egen ämnesomsättning. Vilken av androgenerna det är som i sista hand förorskar de här effekterna är ännu under undersökning. Testosteronet har ju effekt med det har också dess ämnesomsättningsprodukter.
Nu finns det ju en undersökning som hävdar att män med lägre testosteron är bättre familjefäder.
PE: Jo, men i synnerhet beroende på hurudan partner de har! Det har ju undersökts rätt mycket i synnerhet hos män, men undersökningar börja komma också hos kvinnor.
Dvs. hur påverkar det (testoteronet) personligheten och ett parförhållande, hur påverkar det mannens framgång hur mycket testosteron han har. Testosteronet förorsakar i och för sig inte aggressivitet eller sexualitet, men sen när det blir en sådan situation där den underliggande kraften är stor, så blir mannen, med hög testosteron på något sett MER av allting, han jobbar hårdare, han dricker alkohol mera, han slår någon med större kraft, det ett ”drive” hormon. De männen kan uppnå stora fina positioner, men det kan också gå illa. De är kanske dåliga att ta andra människor i beaktande, de kör mera på sig själva, de är aggressiva. Inom politiken kan man nästan säkert säga att den och den har mer testosteron. Eller som ledare för ett stort företag, så en man som har högt testosteron är kanske inte den bästa ledaren, där krävs det teamwork och kapacitet att förhandla, och där tror jag inte att testosteron är det bästa.
Vad är det som kommer först är det positionen eller hormonet?
PE: Jag har svaret bara på hypotesbasis. Jag är rädd att politiska och samhälleliga åtgärder leder till hormonella förändringar hos medborgarna som är mycket negativa om de är emot den underliggande kulturen . Människan har en normassociationsanpassningsförmåga till olika förhållanden och det kanske också gäller anpassning till sådana nya politiska förhållanden, som är negativa. Sådant har man ju sett. Ta ett exempel detta krav på ökad jämställdhet, då man försöker göra män och kvinnor lika. Det kan finnas kvinnor, som inte vill hänga med i den utvecklingen, de kanske vill göra annat, men tvingas med ändå. Hos dem kan det ske förändringar i hormonellt hänseende.
Ännu en fråga som gäller detta hur hormoner kan påverkas av det som sker omkring oss. Ta t.ex. idrottare. När du vinner så har du högre testosteron, om du förlorar har du lägre.
PE: Hormoner är inte enbart orsaksframkallande utan där finns också ett samspel med vinnarprestation. För män är det viktigare att vinna än för kvinnor. Då män väljer kvinnor och kvinnor väljer män så har det här ett värde. Kvinnor väljer oftast vinnare, därför vill män vara sådana. Män väljer på annan basis. Evolutionen har format någonting som händer då män vinner och det är en form av välbehag, som antagligen också påverkar hormonbalansen. Vissa undersökningar gör gällande att de åskådare som hejar på det vinnande laget går hem med högre testosteron och de kanske dricker sig mera fulla efter det. Förlorarna har lägre testosteron och de går och dricker på grund av depression….
Det här med testosteron gäller ju inte bara män.
PB: Jo, kvinnor har också testosteron och det är ju en mycket väsentlig faktor för sexuell lust. Vi vet att unga kvinnor har högre testosteron än gamla, så att genom åren sjunker testosteron och androgennivån kraftigt och den sexuella lusten minskar därmed.
Detta med sexualitet är ju ett annat specialområde som du har.
Det är ju väldigt viktigt att man har rätta hormoner i rätta mängder, att man mår bra och orkar ha intresse för sex och orkar vara sexuellt intresserad. Men det är ofta en stor besvikelse för kvinnor då de kommer i klimakteriet att märka att lusten försvinner. De vill ha piller för att få lusten tillbaka. Tyvärr är det så att östrogenet inte ger någon lust. Man mår bättre och slemhinnorna är i bättre skick så att sexlivet fungerar bättre. Det ger inte sexuell lust och intresse. Det behövs testosteron. Men tyvärr har vi ännu inte i Finland sådana preparat, som skulle kunna användas och vara trygga och lätta att dosera på rätt sätt. Det kan bli tråkiga biverkningar som låg röst och skägg.
Om tyroxin och andra hormoner....
PB: Om man har över- eller underfunktion så har det ingenting med östrogenet att göra
Men det här är ganska typsikt att man har sköldkörtelrubbningar i klimateriet. Då använder man ofta östrogen. Och där är det viktigt att komma ihåg att om vi börjar med östrogenbehandling och inte får tillräckligt hjälp av det, då måste man kolla sköldkörteln. Ofta ökar man östrogenbehandlingen i onödan i stället för att inse att sköldkörteln är orsaken.
PE: Här är det ju så att alla hormoner har en enormt komplicerad växelverkan. Alla påverkar alla där, vårt system är sånt.
De hormoner som vi nästan inte alls har berör här är ju stresshormonerna.
PE:Stresshormonerna är ju en varningssignal. Stresshormonet sänker ju testosteronet, det manliga könshormonet, som kan ha en funktion att ta det lite lugnare. Har man ett för högs stresshormon för länge så har det oerhört negativa följder p.g.a. immunförsvaret tar skada. Man får lättare olika sjukdomar, t.ex. cancern kanske utvecklas. Det finns mycket dokumentation på det område hur viktigt stresshormonet är på den nivån.
Jag tycker att en intressant sak är det här med P-piller. Man vet att kvinnor som tar P-piller ökar stresshormonet med 50-100 %.
Jag är litet emot den här ökade medikaliseringen. Att man bara ger P-piller och hormoner åt kvinnor och that’s it. Den är så kommersiell den här grejen och man ser inte människan där bakom utan det är bara piller hit och dit.Jag tror att man ger P-piller på tok för mycket åt sådana där det inte passar, man bara ändrar märke, som är ungefär samma hormoner, och ..
Vad tycker du, Pirkko?
PB: Jag förstår den där åsikten mycket bra och jag tycker att man måste ta människan som helhet, söka lösningar som passar just den människan.
PE: Kvinnorna blir ju utnyttjade av kommersiella intressen. Det är ju emot naturen på många sätt och jag tycker att det är befogat bara då det är medicinskt befogat och att
konstlat försöka upprätthålla saker – jag menar inte att all sexualitet borde vara försvunnen i en viss ålder . Alla kan inte vara vackra och unga i evighet och göra allt.
Låt naturen ha sin gång, det är bättre också för män.
PB: Jag är ytterst tacksam för den här kommentaren, jag har faktiskt varit jättelessen över hur kvinnor blir kommersialiserade och att vi kvinnor faktiskt går med på det här att vi ska vara som kauniit och rohkeat hela tiden överallt. Människans sexualitet ändrar sig och man måste tillåta det.
redaktör: Melita Tulikoura
|
PMS
"Jag tror att det är mycket vanligare än vad man vill komma ut med. Man vill inte prata om det öppet. Man får inte säga ordet mens för det är ju fult. "
Tova Holst
Namn: Tova Holst
Ålder: 34
Familj: Man och två barn; Anna 9 och Elin 2½
Aktuell med: PMS (=premenstruellt sydrom)
"Jag tycker att nu när man talar med mänskor, mest med kvinnor förstås, så har nästan alla haft något liknande. Jag tror att det är mycket vanligare än vad man vill komma ut med. Man vill inte prata om det öppet. Man får inte säga ordet mens för det är ju fult.
På jobbet har det varit jätte bra för vi har kunnat prata med varandra så öppet. Det var en av de absolut tyngsta dagarna som jag sade att jag inte hade lust med någonting. Jag hade inte lust att leva helt enkelt. Då var det en kollega som sade att jag inte behövde gå omkring och må så dåligt – att det finns hjälp att få.
Det var efter min andra dotter som jag en längre tid kände mig trött på mornarna. Jag var deprimerad och lättirriterad. Dessutom var jag aggressiv och bar på aggressiva tankar. Under förlossningsdepressionen, som det alltså var frågan om efter mitt andra barn, var det största problemet de här aggressiva tankarna. För man är ju väldigt överbeskyddande när man är mamma. Och rädd att det skall hända något åt barnet. Att gå omkring med så aggressiva tankar var skrämmande.
Jag repade mig ganska snabbt. Och an efter att jag blev bättre så märkte jag att det var en svacka före mens. Det blev värre och värre. Jag var rädd för att förlossningsdepressionen skulle ha kommit tillbaka, men förstod snart att det var frågan om PMS besvär. Det var jobbigt och i höstas blev det helt tokigt.
Jag tycker det var obehagligt att inte känna igen mitt beteende. Jag tänkte för mig sjäv att det här är inte alls jag. Såhär har jag aldrig reagerat förut. Det har faktiskt flugit saker hemma hos oss, inte på barnen men nog på min man.
Mina PMS besvär blev verkligt svåra under hösten. Det var i samband med att min syster blev allvarligt sjuk. Jag oroade mig mycket och då hon repa sig så började jag fundera över min egen situation. Hur mår jag själv egentligen? Jag orkade inget just före mens och jag började leva efter ett mönster. Jag vågade inte fara någonstans före mensen, för då var jag ju deppig. Jag var hemskt irriterad och jag kunde explodera för minsta lilla sak.
En sak som irriterade mig hemskt mycket i vardagen var att jag var så obeslutsam. Jag kunde inte bestämma mig för var jag skulle parkera, vilken youghurt jag skulle välja o.s.v.
Det allra jobbigaste har varit aggressionen och irritationen. Och att ha skrikit åt barnen. För det har jag ångrat efteråt. Och det är inte så lätt att förklara för barnen att mamma är nu så här."
Idag har Tova Holst fått hjälp för sina PMS besvär med akupunktur.
redaktör: Maria Pörtfors
|
Doping gjorde mig galen
"Med tiden blev jag mer aggressiv som person och vågade göra grejer som jag aldrig skulle ha gjort i vanliga fall. Faktiskt såg jag det inte som en negativ biverkning först ,tvärtom. Jag blev ju en tuff jävel med en dundrande höger."
(ur boken ”Doping gjorde mig galen”)
HORMONMISSBRUK INOM IDROTTEN
Vissa hormoner gör dig stark. Andra gör dig lugn. En del underlättar återhämtningen efter ett tungt träningspass och förbättrar dessutom dina blodvärden. Vissa hormoner igen chockstarter den egna kroppens hormonproduktion, medan andra stimulerar tillväxten i kroppen.
Hormonmissbruket inom idrotten har blivit ett mångfacetterat kapitel med ibland ödesdigra konsekvenser.
Den rikssvenska styrkelyftaren Rainhold Gustavsson är en av få som öppet skrivit om de självupplevda fysiska och psykiska biverkningarna av hormonmissbruk. I boken ”Doping gjorde mig galen” redogör han för konsekvenserna av sitt långvariga missbruk på 80 och 90-talen. Gustavsson använde sig främst av Anabola Steroider, men även av tillväxthormon.
Biologiska biverkningar (ur boken ”Doping gjorde mig galen”)
Dopning blir den perfekta genvägen om man har bråttom. Att det är livsfarligt bryr man sig inte om, och att viktökningen på så kort tid absolut inte är muskelmassa utan till största delen beror på att kroppen bundit vatten, förstår man ju inte i 17-årsålder.
Jag såg bara resultaten, trots att biverkningarna dök upp ganska omgående. Det var huvudvärk, smärtande njurar och näsblod som var mest påtagligt. Ibland blödde jag näsblod på nätterna så att huvudkudden satt fastkletad i ansiktet när jag vaknade på morgonen.
Jag fick en ruskig sexualdrift, men samtidigt slutade kroppens riktiga könsdrift att fungera normalt. Jag hade ingen riktig kontroll och dessutom blev jag delvis impotent mot slutet av kurerna.
Psykiska biverkningar (ur boken ”Doping gjorde mig galen”)
Med tiden blev jag mer aggressiv som person och vågade göra grejer som jag aldrig skulle ha gjort i vanliga fall. Faktiskt såg jag det inte som en negativ biverkning först ,tvärtom. Jag blev ju en tuff jävel med en dundrande höger.
Jag hade inte någon respekt för andra människor utan jag var störst, bäst och starkast. Dessutom visste jag allt. Den aggressivitet som fanns inom mig kunde explodera på nolltid. Småsaker gjorde mig helt vansinnig. En gång råkade en kille spilla lite öl på mig, jag slet tag i hans hand och bröt av honom fingret så att det stod rakt upp i 90 graders vinkel.
Redaktör: Jens Berg
|
Sköldkörtelproblem
"Jag har någon gång hamnat att vara utan min medicin i två till tre dagar. Jag känner mig då som om jag skulle vara berusad. Jag blir påmind om att jag inte tagit min medicin då jag kör bil och mina reflexer inte fungerar. Tanken fungerar inte och jag blir trött och slö. Mentalt känner jag mig grövre på något sätt. Det är som om jag inte skulle kunna bromsa. "
Ulla-Britta Talvitie, sköldkörteldisfunktionspatient
Ulla-Britta Talvitie var med och grundade sköldkörtelföreningen för sex år sedan. Hon hör till en av de uppskattningsvis 3-4 % finländska medborgare som lider av en sköldkörteldisfunktion. Såhär beskriver hon hur det är att leva med en kronisk sköldkörteldisfunktion.
"Jag har någon gång hamnat att vara utan min medicin i två till tre dagar. Jag känner mig då som om jag skulle vara berusad. Jag blir påmind om att jag inte tagit min medicin då jag kör bil och mina reflexer inte fungerar. Tanken fungerar inte och jag blir trött och slö. Mentalt känner jag mig grövre på något sätt. Det är som om jag inte skulle kunna bromsa.
Läkare säger ofta att skall man ha en kronisk sjukdom så skall man ha en sköldkörtelsjukdom. Och visst kan jag hålla med om att vi har det lättare än de som har cancer eller MS. Men inte är man helt frisk heller. Därför är jag mycket glad över att jag har en flexibel arbetstid. Jag tar lång tid på mig om mornarna. Då skall man inte fråga mig hur jag mår. Jag mår allt som oftast pyton. Jag har diarré och känner mig som om jag skulle ha influensa. Men så kommer jag så småningom igång.
När jag för elva år sedan äntligen fick min diagnos, så frågade läkaren mig hur det är med mina kvinnliga släktingar Jag tänkte genast på min mamma. Hon fetmade till väldigt plötsligt. Redan som barn förstod jag att det inte stod i rätt proportion till vad hon åt. Hon blev så snabbt fet att jag inte kände igen henne när hon kom emot mig på gatan. En vinter gick hon upp femton kilo. Det var fyra år före hon dog.
Jag tror att jag också har arvsanlag från min pappas sida. En av mina fastrar hade ögon typiska för någon som har en sköldkörtel överfunktion-stirriga ögon som kommer lite ut ur ögonhålorna.
När jag tänker tillbaka på min barndom, så tror jag att jag har haft fel på sköldkörteln redan som barn. Litteratur beskriver att barn kan ha en överfunktion under uppväxtperioder. Och jag växte väldigt snabbt. Jag växte förbi alla mina jämnåriga. Dessutom hade jag många sega förkylningar och besvär med huden. Det som också beskrivs som typiska symptom för barn med en sköldkörtelöverfunktion, nämligen sömnlöshet, oro och överkänslighet, led jag också av.
Då jag var aderton år gifte jag mig med en man som rökte och drack kaffe. Jag plockade upp hans vanor, vilket ledde till att min svaga överproduktion blev värre. Det här var på det glada sextiotalet då man var väldigt aktiv med förenings- och kurs -verksamhet. Och så var även jag. Jag studerade och jobbade och gick på kurser. Jag hade huvudvärk och magrade och led av hormonrubbningar. Dessutom var jag trött. Jag gick på höga varv ordentligt.
Och sedan så småningom, antagligen efter mitt andra barn (jag har idag fyra barn), började en underfunktion från och till. Hormonrubbningarna fortsatte. Om jag inte skulle ha fått medicinsk hjälp till att få mitt tredje barn så skulle jag ha haft övergångsåldern som 32 år gammal.
Det som jag skulle vilja är att skulle få rehabilitering så att vi kan hålla oss friska. Och det här gäller inte bara sköldkörtelpatienter, utan alla kvinnor. Män har sjukdomar medan kvinnor har krämpor, som man förbigår tills hon dör bort lugnt och stillsamt. Man säger ju att detta är en sjukdom för stillsamma kvinnor. 90 % av sköldkörtelpatienterna är kvinnor
Det som jag skulle hoppas på är att det skulle finnas endokrinologer som skulle specialisera sig på alla de symptom som vi får. Nu så vet jag att sköldkörteln är ett mycket litet organ som producerar hormon. Men hur påverkar den här hormonproduktionen mänskan? För trots att jag tar mitt tyroxin - ett kemiskt preparat som ger tyroxin i blodet, så är det ju inte det samma som det tyroxin som kroppen producerar."
Redaktör: Maria Pörtfors
|
Läkeväxten Ringblomman
Den gula och orange ringblomman är en glad färgklick i många trädgårdar. Men vad de flesta inte vet är att den också är en utmärkt läkeört. Ringblomman används i salvor och den lär vara bra vid olika hudproblem. Man kan lägga den på sår och enligt vissa örtböcker kan man använda ringblomssalva också vid liggsår och åderbråck!
Ringblomssalva kan man köpa, men det är inte alls svårt att göra egen salva.
Det man behöver är en bra olja, olivolja eller solrosolja passar fint, och så ringblomma.
Man fyller burken med kronblad av ringblomma och häller över så mycket olja att bladen är täckta. Burken ska stå i 4 –6 veckor , gärna i ett fönster där det ibland är sol. Vänd på burken en-två gånger per dag.
Av ringblomsoljan är det enkelt att göra en salva. Oljan silas först och blandas sedan med rivet bivax i förhållandet 1/3 vax, 2/3 olja. Blandningen hettas upp i vattenbad till dess bivaxet smälter. Därefter rör man blandningen tills den blivit trögflytande.
Häll upp på burkar. Låt stelna.
produktion: SVT
|
|
|
Till början av sidan