|
 Den sensomotoriska modellen för inlärningsproblem
Gäst i Solarplexus är Håkan Carlsson
Håkan fungerar som en nordisk lärofader, när det gäller den sensomotoriska modellen för inlärningsproblem. Han har grundat det sensomotoriska centret i Mjölby, Sverige, och har idag gjort cirka 2500 utredningar om barn med inlärningsproblem.
Metoden går ut på att bena ut fyra stycken sensomotoriska nedsättningar, som direkt påverkar förmågan att lära sig.
1) Nedsättningar i synsinnet (bl.a. dominans)
2) Nedsättningar i hörselsinnet (bl.a. dominans och frekvenser)
3) Nedsättningar i balansen (bl.a. koordination hand/ öga)
4) De tidiga basrörelserna (bl.a. spädbarnsreflexer).
Håkan Carlsson poängterar själv att han är en praktiker (utbildad speciallärare). Han har samlat ihop teoribitar från många olika forskare, för att utveckla en praktisk metod.
Det hela går ut på att först utreda de ovannämnda delområdena, för att sedan skräddarsy ett träningsprogram ( som t.ex. kan gå ut på ögongymnastik och balansövningar.)
- I Sverige ägnar man sig idag mest åt att diagnostisera, vilket kan vara bra om det leder till åtgärder men i mitt arbete har jag mött massor av frustrerade människor, som fått en invecklad diagnos men inget åtgärdsprogram, motiverar Carlsson sitt intresse för att utveckla metoden.
Man säger att t.o.m. 15-20 % av alla finländare idag lider av någon form av inlärningsproblem (de flesta mycket lindrigt). Hur många kan man nå med din metod?
- Många. Det är klart att många problem är sociala eller psykologiska, och de skall behandlas som sådana, men en stor del hänger ihop med sensomotoriska nedsättningar och de här kan vi nå. Det vill jag ännu säga att vår metod inte är unik, den är en breddning av gamla motsvarande metoder. Vi kan absolut inte nå alla, men som sagt, många.
Hur har man tagit emot dina läror i skolorna?
- För 20 år sedan, när jag började, tyckte man att det här var ren humbug! Det var nytt, främmande och ansågs vara konstigt. Men idag är intresset i Sverige enormt, jag har en lång kö av intresserade kommuner, som vill ta in det här. Orsaken till förändringen är kort och gått hjärnforskningen, som nu kunnat bevisa vikten av det sensomotoriska i inlärningen. För 20 år sedan trodde man ännu att många barn led av en ”hjärnskada” nu när det gäller samma barn talar man om ”inlärningsskillnader”, avslutar Håkan Carlsson.
redaktör: Jens Berg
|
 Braingym - hjärngympa som ger resultat
En annan metod, som är i ropet idag när det gäller att åtgärda inlärningsproblem är den så kallade hjärngympan (braingym).
Hjärngympan har sina rötter i kinesiologin och betonar rörelsen i inlärningsprocessen.
Metoden strävar efter att stimulera det centrala nervsystemet genom olika uppbyggande rörelser. De mest använda kallas: ”elefanten”, ”liggande 8:or”, ”alfabet 8:or” och ”korsgång”.
En känd och uppmärksammad förespråkare av hjärngympan är den amerikanska neurofysiologen och författarinnan Carla Hannaford, som bland annat har skrivit bestsellern ”Lär med hela kroppen”.
- Vi har kommit till att de mest effektiva rörelserna är de som är långsamma och diagonala. Vid universitetet i Kalifornien har man nått revolutionerande resultat, när det gäller rörelsernas inverkan på hjärnan. Enligt deras undersökningar är det rent av möjligt att skapa 60 000 nya nervceller varje dag, tack vare de här stimulerande rörelserna, säger Carla Hannaford.
Hur kunde man i skolorna använda sig av det här?
- När det gäller dyslexi handlar det mycket om att göra hjärnan mottaglig för information, bland annat genom att stimulera den del av hjärnan där minnesfunktionerna sitter. I skolorna idag hör man ofta att eleverna måste sitta stilla på sina platser, och vissa har då mycket svårt att lära sig. Genom att ta med rörelser i undervisningen, kan man nå häpnadsväckande resultat, avslutar Carla Hannaford.
redaktör: Jens Berg
|
 Lovisa Sensomotoriska Centrum
Lovisa Sensomotoriska Centrum finns i andra våningen i ett vackert beläget hus med utsikt över Lovisaviken. Lugnande vyer för de barn och unga, som kommer dit i hopp om att finna en lösning på sitt dyslexiproblem.
Gisela, Paula och Joan testar barnens syn, hörsel, motorik och balans med hjälp av metoder, som utprövats ute i stora världen, och som befunnits tillförlitliga då det gäller diagnosticering av dyslexins art.
På basen av testresultaten utarbetas sedan en terapimetod, som ska avhjälpa och lindra problemet.
Centret har ännu inga resultat, som baserar sig på vetenskapligt utförda experiment, att uppvisa. Men empiriska resultat finns, d.v.s. feedback, som kommit från lärare och föräldrar.
Speciallärare Joan Hafrén, som bossar för centret, berättar att hon kontaktats av lärare, som undrar vad man har gjort , ”eftersom elev X har börjat läsa så mycket bättre och vitsorden har stigit i höjden”.
Det sensomotoriska centret är kanske lösningen på många barns, och varför inte också vuxnas, läs- och skrivsvårigheter?
redaktör: Melita Tulikoura
|
 Halvera skolklasserna!
"Var närvarande!"
Det säger Clarence Crafoord, rikssvensk psykoanalytiker och känd författare , till pedagoger, lärare, behandlande vårdpersonal.
Det allra viktigaste för ett dyslektiskt barn är en stark självkänsla, att barnet orkar tro på sig själv, trots svårigheten att läsa och skriva.
En handledare, som är närvarande, som bryr sig, som visar att ”jag ser dig och jag älskar dig” på en mängd olika sätt, bidrar till inlärningen mycket effektivare än språklaboratorier eller Internet, säger Clarence Crafoord.
Halvera alla klasser! 15 elever i en klass är ett bra antal, hävdar Crafoord. Blir det fler än så, hinner läraren inte observera alla elever. De tysta och försagda blir negligerade. Det har också visat sig att psykotiskt beteende visar sig i stora grupper på 30 elever ,som paranoia, våld och missbruk.
EN POLITISK REFORM är vad som behövs, säger Crafoord och upprepar sitt budskap:
”Halvera alla klasser!!!”
redaktör: Melita Tulikoura
|
 Stress påverkar inlärningen negativt
Dagens andra gäst, Veli Laurinsalo, har utbildats av Håkan Carlsson och jobbar idag vid det sensomotoriska centret i Helsingfors.
Veli Laurinsalo har specialiserat sig på stressens inverkan på inlärningsproblem.
I en normal situation håller en väl fungerande sinnessystem bakgrundstressen låg, och då man har tillräckligt hög stresstolerans för att kan klara svårare saker och situationer.
Om stressen överstiger den maximala stressnivån, försämras kvaliteten av utförandet
Problem med sinnessystem
Om någon eller några sinnesorgan eller delsystem fungerar under (Hypo) eller överaktivt (Hyper), minskar detta hjärnans möjlighet att jobba rationellt. Då får andra sinnessystem jobba hårdare för att kompensera detta. Detta ökar risken till ökad bakgrundsstress och minskad stresstolerans.
Stressorienterande påverkningar:
Till inlärning:
- försämrar minnet
- försämrar koncentrationsförmågan
Till kroppens funktioner
- väcks alarmtillstånd
- högre blodtryk och bodcirkulation koncentrerar sig till centrala delar av kroppen
- kortsikt förbättrar utförande
Om hög stressnivå kvarstår som bastillstånd kan den innebära tex:
- inlärningssvårigheter
- sosiala svårigheter
- svårigheter att utföra eller hålla kvalitet i sitt arbete
- typiska stressymptomer som
- beteende problem
- minskad immunitet
- högre risk till psykiska syndrom etc.
Nyckelfrågan: hur minskar man stressen på ett bestående sätt?
Alla åtgärder som minskar stressnivån förbättrar läget på samma sätt som inlärningsförmågan. Till varje individuellt fall måste dessa metoder hittas, hur stressnivån kan minskas och gärna på ett bestående sätt. Om barnen har sinnesproblem, som ofta är fallet med inlärningsproblem, verkar individuellt planerade sensomotoriska sinnesstimuleringsprogram att ge ett bra och bestående resultat.
När sinnessystemet efter tex. ett sensomotorisk övningsprogram börjar fungera mera rationellt, visar alla tecken att stressnivån minskar också med det samma. Hjärnan får liksom mera kapacitet för att utföra sitt arbete, såväl koncentrationsförmågan och minnet som motoriken förbättras och man studerar eller jobbar med bättre resultat. Man får ofta positiva förändringar också i sociala relationer och beteenderelaterade problem minskas och man kan få och hålla sociala kontakter bättre än tidigare.
|
|
|
Till början av sidan