|
| |
MATSMäLTNING OCH TARMHäLSA |
Studiodiskussion om matsmältning och tarmhälsa
Kirsti Rikala kontaktade läkare Aki Loikkanen och biokemist, homeopat och näringsspecialist Marita Isomäki för sina svåra matsmältningsbesvär. Hon hade provat det mesta, men inte fått hjälp.
 Kirsti Rikala: Ända sedan jag var 18 år har jag lidit av tarmproblem. Det började med magont och fortsatte med att jag insjuknade i olika autoimmuna sjukdomar (sclerodermi, fibromyalgi, refluxi, polymyosit, addisons sjukdom, Sjögrens - Raynaod - syndrom) som medförde trötthet, kolikbesvär precis som hos spädbarn, svullnad, uppkastningar och ständigt illamående. Jag mådde illa före jag åt och ännu sämre efter att jag ätit. Jag förstod aldrig vad det var jag åt som var fel. Jag kunde inte se sammanhanget mellan det jag åt och mina symptom.
Innan jag insjuknade hade jag jobbat i tio år som näringskonsult, så jag visste att kosten påverkar tarmhälsan. Jag var också bekant med många alternativa vårdmetoder. Jag har alltid varit av den åsikten att livet förberedde mig för de här sjukdomarna.
Jag tycker att jag hade prövat allt. Jag gick regelbundet hos läkare och reumatologer, men inte heller där fick jag någon hjälp. De ryckte på axlarna och kunde inte hitta någon orsak till varför jag hela tiden kastade upp.
Slutligen hittade man orsaken till mina mycket jobbiga symptom. Jag hade Crohns sjukdom. Man vet inte vad det är som orsakar Crohns sjukdom och förklarar den med att kroppen attackerar tunntarmens nedre del. Men min läkare, Aki Loikkanen, har lärt mig att den matmassa som har kommit in i tjocktarmen börjar söka sig upp tillbaka till tunntarmen. Och den massan är så sur att tunntarmens slemmhinnor inte tål den, eftersom de har ett lägre Ph värde. Följden är att tunntarmens slemmhinnor börjar att lida av den allt för sura matmassan.
Idag är jag fri från alla de jobbiga symptom som Crohns sjukdom medför. Men jag måste jobba för det varje dag. Det fordrar först och främst att jag tar ansvar för alla de 7 miljarder celler jag har i min kropp. Jag håller mig till en diet som ganska långt utesluter sädesslag och så gott som helt och hållet utesluter socker. Och så ser jag till att jag hjälper matsmältningen med att aktivera nerbrytningen av maten. Det gör jag genom att tillföra mjölksyrebakterier och enzymer till kosten. Men, som Aki Loikkanen säger, man kan äta vad som helst om matsmältningen fungerar.
 Aki Loikkanen: Orsakerna bakom de vanligaste tarmsjukdomarna och besvären är okänd, men om man utgår ifrån ett hälsobaserat tänkande, så kan man säga att problemet är att det kommer igenom osmält mat till tjocktarmen. Det orsakar jäsning, som i sin tur leder till en inflammation.
Följden av det är en försämrad avföringsfunktion, ofta i form av förstoppning. Det här kan sedan leda till många andra besvär, som t.ex. refluxion, d.v.s. ett bakflöde av tarmens innehåll. Refluxion ligger ofta bakom helicobakterie och, som i Kirstis fall, Crohns sjukdom. Om maten inte bryts ner som den borde kan vi få olika näringsbrister. Det är ofta våra livsvanor, med fokus på vad vi äter, som orsakar de vanligaste tarmbesvären.
 Marita Isomäki: Vår livsstil idag är så stressande att den kan orsaka matsmältningsbesvär. Vi har ofta jobb där vi är stillasittande och så motionerar vi inte tillräckligt. Också tungmetaller, mediciner, alkohol och andra droger belastar matsmältningssystemet. Ibland är det känslomässiga orsaker som ger tarmbesvär.
Men huvudsaken bakom tarmbesvär är nog oftast dåliga matvanor.
Aki Loikkanen: De symptom vi får av tarmbesvär är inte alltid sådana att vi kan relatera dem till just tarmområdet. Då det gäller gasbesvär, diarré eller förstoppning förstår vi nog att problemen finns i tarmområdet. Men symptom som hudutslag och andra allmänna symptom som huvudvärk eller olika näringsbrister kan vara svårare att spåra till dålig tarmfunktion. Och det är absolut nödvändigt att inse att om vi väljer fel kost för kroppen så kan det leda till metaboliska sjukdomar så som t.ex. diabetes. Vad som sedan är rätt kost för kroppen är många gånger individuellt.
Marita Isomäki: Allergi är också något som kan orsakas av tarmbsvär, likaså aknebesvär. Och om man har vanlig influenssa tre gånger om året eller mer så är det mycket troligt att orsaken bakom är en dålig tarmfunktion. Det är inte långsökt då man tar i beaktande att 80 % av vårt immunförsvar finns i tarmområdet.
Varför bryts inte maten ner som den borde?
Marita Isomäki: Det är för att vi inte har tillräckligt med matsmältningsenzymer.
Hur kan man se till att kroppen har tillräckligt med matsmältningsenzymer?
Marita Isomäki: Det får man genom den mat man äter. T.ex. kött, fisk och ost, ger proteiner. I dem finns det s.k. aminosyror som ger cellen redskap att producera nya matsmältningsenzymer. Men om tarmfunktionen är dålig så kan kroppen inte omvandla aminosyror till matsmältningsenzymer. Det var därför absolut avgörande för Kirsti att hon åt extra matsmältningsenzymer.
Är det alltså rätt kost och kosttillskott som är A och O för tarmens välbefinnande?
Kirsti Rikala: För min egen del var det matsmältningsenzymer och saltsyra som var avgörande. Tack vara dem skötte matsmältningskanalen om att maten bröts ner vilket betydde att det aldrig blev någon jäsning i tjocktarmen och tunntarmens nedre del. Och så de här räddande bakterierna, d.v.s. mjölksyrebakterier. Jag kan inte säga vilka av dem som är viktigast, utan de leder till en god tarmhälsa just genom att man kombinerar dem. Mjölksyrebakterier behöver man också om man inte har några tarmbesvär, i ett förebyggande syfte, medan man behöver matsmältningsenzymer om man känner sig trött efter maten, om magen sväller, om man har huvudvärk eller hudproblem, eller om man sover dåligt om nätterna. Också trötta muskler kan orsakas av en dålig tarmfunktion. Fibromyalgi är ett symptom på att det inte kommer tillräckligt med näring via matsmältningskanalen till kroppen.
Äter vi för mycket kolhydratrik mat?
Marita Isomäki: Jo, det gör vi. Då tänker jag främst på raffinerade kolhydrater som vitt bröd och socker.
Aki Loikkanen: Nyttiga kolhydrater, som grönsaker och rotfrukter, skall vi naturligtvis äta. Men sädesslagen skulle vi må bra av att minska på. D.v.s. de sädesslag som vi idag håller för goda, men som de facto innehåller mängder av stärkelse.
Jag tror att vi i framtiden kommer att ändra våra kostvanor så att vi byter ut de sädesslag som innehåller mycket stärkelse, alltså socker, till sådana med en mindre stärkelseprocent. Vi har redan nu t.ex. linfrö som bara innehåller 7 % stärkelse. Hur lite det är förstår man då man jämför det med vår allas favorit, nämligen rågknäckebröd, som faktiskt innehåller hela 56 % stärkelse, alltså över hälften är socker. Enligt mig är ingen av oss anpassad till att äta socker och stärkelse, d.v.s. det vi vanligen kallar för socker och sädesslag.
Orsakar socker och sädesslag olika välfärdssjukdomar, liksom diabetes, osteporos och karies?
Aki Loikkanen: Jo, det gör de.
Kirsti Rikala: Jag har minimerat sädesslagsprodukter, pasta, potatis och naturligtvis socker, men jag har inte uteslutit dem totalt. Det första rådet jag brukar ge åt dem som konsulterar mig angående tarmhälsa och kostråd är att de skall lämna bort sädesslag och potatis och socker under en månad. Det rådet ger jag för att det tar bort jäsningen i tjocktarmen. Och den största orsaken till jäsningen är just de här olika formerna av socker.
Marita Isomäki: Den största faran med att vi äter snabba kolhydrater är att de innehåller glukos som leder till en snabb tillförsel av insulin i blodet. Och om vi hela tiden har mycket glukos i blodet höjer det insulinet så att det kan leda till diabetes.
Studiogästernas goda råd i korthet:
- Ät i lugn och ro och tugga noggrannt.
- Avslappningsmetoder, liksom yoga och andra andningsövningar är gynnsamma för tarmhälsan.
- Motionera så att tarmsystemet får sig en omskakning.
- Också hållningen är viktig. Om man har en hållning där kroppen inte är tillräckligt utsträckt kan det hända att matsmältningssystemet inte har tillräckligt med utrymme.
- Ät inte för sällan. Se till att du äter c. 4-5 gånger per dag.
- Ät en kost som är gynnsam för din tarmhälsa. Undvik socker, alltför mycket sädesprodukter, främst raffinerade sädesprodukter.
- Drick tillräckligt med vatten.
- Glöm inte mjölksyrebakterierna. De förebygger en god tarmhälsa.
- Vid gasbesvär, svullen mage, diarré, förstoppning, trötthet, huvudvärk, svaga muskler, hudutslag, allergi, acne o.s.v. rekommenderas matsmältningsenzymer.
- Vid förstoppning kan det vara brist på motion, koksalt, magnesium, olja eller fett och kostfibrer. Enligt läkare Aki Loikkanen just i den viktighetsordningen.
|
Matsmältning och tarmhälsa
FST onsdag 17.11. kl. 19:30
TV1 lördag 20.11. kl. 17:45
80 % av vårt immunförsvar finns i tarmområdet. Fungerar inte tarmen angrips hela vårt allmäntillstånd. Trötthet, allergi, acne, magknip, gasbesvär, diarré, förstoppning, muskelsvaghet, illamående och huvudvärk - bl.a. detta kan bero på en otillräcklig matsmältning.
För att undvika de vanligaste tarmbesvären gäller det att äta en balanserad kost och ibland att ta till kosttillskott.
Lider vi av laktosintolerans, helicobakterie, keliaki, jästsydrom och irriterad tjocktarm, för att nämna några, tenderar vi att söka oss till en läkare. Men tarmbesvär är inte så lätta att komma åt eftersom orsakerna bakom symptomen kan vara många
I studion diskuterar läkare Aki Loikkanen, biokemist, näringsspecialist Marita Isomäki och Kirsti Rikala, som idag är fri från de symptom hon lidit av p.g.a. Crohns Sjukdom.
Programledare: Maria Pörtfors
|
 Matsmältningssystemet i korthet
Det tar maten i medeltal 24 timmar att ta sig igenom vårt matsmältningssystem.
I förenklad form består matsmältningssystemet av:
matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm och ändtarm.
Det vi äter bryts ner till mindre beståndsdelar genom en mekanisk och kemisk process.
Första hållplatsen för maten är magsäcken. I dess sura miljö stannar maten i medeltal i fyra timmar, om vi äter en balanserad kost. Har vi däremot överbelastat magsäcken med en trögsmält måltid så blir födan kvar i magsäcken för länge.
I magsäcken sker den första kemiska bearbetningen av födan. Till det behövs ENZYMER och SALTSYRA.
I tunntarmen fortsätter bearbetningen av födan och gör den till en tunnflytande vätska. I en välfungerande tunntarm absorberas den näring kroppen behöver via tarmväggen.
Tjocktarmenomvandlar dagligen en halv liter tunnflytande vätska till ungefär 150 g halvfast avföring.
I tjocktarmen lever ett stort antal TARMBAKTERIER. Vi har i snitt ett och ett halvt kilo bakterier i tarmen. De flesta är till nytta för oss. De nyttiga bakterierna syntetiserar livsviktiga vitaminer som absorberas genom tarmväggen ut i blodomloppet.
Men det finns också bakterier som producerar giftiga ämnen. De ger upphov till illaluktande gasbildning. Efter att de absorberats genom tarmväggen avgiftas de i levern.
Normalt tillåts inte farliga bakterier att föröka sig eftersom de “hålls i schack” av de nyttiga bakterierna.
Slutstationen är ändtarmen. Via ändtarmen gör kroppen sig av med det den inte behöver.
|
Paleolitisk kost
Vilken kost man äter är central då det gäller tarmens hälsa. Henrik Nyberg har lidit av Crohns sjukdom i 30 år. Han har provat på åtskilliga dieter, bl.a. levande föda, råkost, han har fastat under långa perioder och provat på makrobiotisk kost. Idag äter han som man åt under stenåldern, d.v.s. en s.k. paleolitisk kost.
 Evolutionärt perspektiv
”Jag är biolog och har alltid varit intresserat av vad mänskan har ätit ur ett evolutionärt perspektiv. Frågan: ”Hur har mänskan ätit under historiens gång?” måste ju ha en stor betydelse då man funderar på hur mänskan borde äta idag.
Mänskan resonerar ofta i generationer och tycker att det förhåller sig om långa tidsperioder. Men när det rör sig om gener handlar det om miljontals år. Ur ett evolutionärt perspektiv är de tusentals år som vi har odlat en väldigt kort period. Den anpassning som har skett genetiskt är minimal.
Genetisk anpassning
Här i Finland har vi en väldigt liten anpassning då vi ligger så långt norrut och odlingen har haft en väldigt liten betydelse. Vi har odlat bara sedan medeltiden. Det kan förklara varför mänskan här insjuknar så lätt i hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Ju mer kolhydrater, speciellt raffinerade, vi sätter i kosten, desto sämre passar vår genetik ihop med det som vi äter.
Jägare och samlare
Jag tror att mänskan borde hålla sig mer till den kost som mänskan åt då vi var jägare och samlare. Det här var en lång period av mänskans utveckling som räckte ungefär 2 miljoner år. Den senaste utvecklingen, speciellt jordbruket, har medfört en väldigt stor förändring. En av fördelarna har varit den att man lärt sig att massproducera mat. Det är ju en förutsättning för att befolkningen har kunnat öka som den gjort. Men då det gäller kostens näringsinnehåll medförde jordbruket en försämring. Från att ha ätit en protein- och fettbaserad kost (med en del kolhydrater) gick vi nu över till en kolhydratrik kost där nästan allt vi äter är kolhydrater. Och under den allra sista tiden har kosten försämrats ytterligare då kvaliteten på kolhydraterna har blivit så mycket sämre.
Ett djur, som mänskan också är, anpassar sig mycket intimt till sin mat. Det innebär anpassningar i matsmältningssystemet, vilket betyder att förändringar i våra matvanor leder till matsmältningsproblem och olika sjukdomar. Så många av de åkommor som vi idag kallar för sjukdomar är kanske inte det, utan har att göra med att vi inte är anpassade till den mat vi äter idag. Men om vi återgår till stenålderskosten, så är det mycket möjligt att besvären lindras eller försvinner.
Naturfolkens kost
Om man studerar olika naturfolk så ser man att de i stort sett har levat på animalisk kost. Allt från aboriginer som lever på insekter med c. 70 % protein i kosten, eller eskimåer som lever på fisk och sälkött, eller nordamerikas indianer som levde på bisonkött och afrikanska stammar som till stor del lever på kött och mjölkprodukter. Utöver den animaliska kosten samlade de vegetabilier, som rotsaker, bladsaker och frukt som alltid har varit en viktig del av födan.
Västerländska välfärdssjukdomar
Naturligtvis är mänskor olika. Somliga tål kolhydrater bättre än andra. Men om man ser på sjukdomsstatistiken så kommer det nog fram att vi inte mår bra. Och om vi jämför oss med naturfolken så ser vi att de inte har cancer, diabetes, karies, hjärt- och kärl -sjukdomar, osteporos. De här är så gott som okända sjukdomar bland de här naturfolken som äter en kost som vi är anpassade till. Man kan se det här väldigt konkret. Då t.ex. aboriginer flyttar in till storstäder och börjar att äta pizza och hamburgare så blir de väldigt snabbt sjuka.
Lättsmält
I motsats till vad man tror så är animalisk kost lättsmält. Speciellt om man äter den tillsammans med grönsaker. Men om man kombinerar animaliska produkter med kolhydrater så då blir det tungt för matsmältningen. För då skall matsmältningen klara av proteiner och kolhydrater på samma gång. Den kombinationen gör oss trötta o.s.v.
Jämnare blodsocker
Äter man en stenålderskost så tror jag att man är hungrig enligt vad man förbrukar, medan om man äter mycket kolhydrater så får man en konstgjord hunger därför att blodsockret går ner om en timme eller två. Därför blir man så fort hungrig igen. Men det betyder inte att kroppen skulle behöva mera mat, det betyder kort och gott att blodsockret har sjunkit. Om vi äter en kost som är mer protein- och fettbaserad så är vi mätta väldigt länge. Det kan hända att man inte behöver äta på 5-7 timmar därför att blodsockret hålls jämt ändå.
Fettfobi
Det är hemskt att fettdebatten har övergått i fettfobi. Vi behöver fett, hjärnan består till största delen av fett och kräver massor med näring, så att dra ner på fett är farligt. Dessutom finns det fettlösliga vitaminer och om vi inte får tillräckligt med fett så kan vi få olika brister.
Det är avgörande att vi får i oss fetter av god kvalitet. Det som idag klassas som hälsosamt anser jag att inte alls är bra för oss. Margariner som innehåller något som kallas för transfettsyror tror jag att är mycket dåliga för oss och de har kopplats till hjärt- och kärlsjukdomar. Jag tror inte heller att det är bra att använda alltför mycket vegetabiliska oljor, förutom olivolja. Mänskan har aldrig använt majs eller solrosolja, det är nya påfund. Tidigare kunde man inte tillverka dem och därför har vi inte kunnat anpassa oss till dem. Dessutom härsknar de väldigt lätt i kroppen vilket leder till snabbare åldrande och medför en cancerrisk o.s.v. Mänskan har ätit mättat fett under hela sin utveckling och det gör naturfolk ännu idag och mår bra av det.
En läxa att lära av naturfolken
Kost är ett komplext ämne, det går inte att föra fram absoluta bevis. Forskningen går hela tiden framåt och kommer ut med nya rön. Det finns forskning som stöder det hälsosamma i att äta en paleolitisk kost och jag tycker att naturfolken är en slags facit. Här ser vi folk som är helt friska. Dom har studerats noga, men det kunde göras mer undersökningar. Vi borde ställa frågan: "Vad är det i kosten som håller dem friska?" istället för att komma med nya produkter som margariner, konstgjorda fetter och funktionella livsmedel. Vi har en stor läxa att lära av naturfolken.
Vägen för mig
Jag vill inte gå ut med att säga att jag är helt botad från den här sjukdomen (Crohns sjukdom). Men jag har mer krafter och vitalitet och jag besväras mycket mindre av den. Från att ha varit en starkt hämmande faktor i mitt liv, så är den inte det längre. Jag har ätit stenålderskost i 3- 4 år och erfarenheten visar att detta är vägen för mig.
|
Tarmsköljning
Intervju med dipl. zonterapeut Leena Lehtinen
Varför tarmsköljning?
Den normala peristaltiken, den långsamma vågformade rörelsen av tarmen, hämtar sig då man blir av med slaggämnen. Upptagningen av näringsämnen blir bättre och magens lymfacirkulation förbättras.
När är det aktuellt med en sköljning?
Vid förstoppning, gasproblem, svullnad över mage och vid byte av diet. I samband med fasta.
Hur ser en behandlingsgång ut?
Klienten får ett plastmunstycke, som är kopplat till två slangar, upp i ändtarmen. Båda slangarna löper sedan vidare till en maskin där den ena slangens uppgift är att tillföra vatten till tarmen, och den andra för att föra bort från tarmen vattnet som tidigare pumpats in samt eventuellt slagg.
Det hela börjar med att man tillför mycket lite vatten in i tarmen. Från en mätare ser man trycket som uppstår och således kan man kontrollera hur mycket vatten som kan tappas. Det är frågan om en vattenmängd kring 1 dl. Därefter frigör man trycket och vattnet kan rinna ut tillsammans med slagget. Sedan fortsätter man proceduren med vatten in i tarmen och sköljningen ut, vatten in och sköljning ut, osv. i ungefär i 45 minuter. Det har sagts att under en behandling passerar upptill 10 liter vatten tarmen. Flödet av vattnet är långsamt så det hela är ofarligt.
Efter sköljningen besöker klienten toaletten.
Samma dag skall man äta lätt, t.ex. soppa och dricka mycket vatten. Småningom övergår man till fiberrikare kost. Därtill kommer någonting som är mycket viktigt, mjölksyrebakterier. För då man sköljer ut slagg följer också nyttiga bakterier med i vattnet. Så mjölksyrebakterierna tillför på detta sätt en ny god bakterieflora till tarmen, som är viktig för en fungerande, frisk tarm.
Redaktör: Kim Svennblad
|
|
|
Till början av sidan