|
Färger - näring för själen Färganalys med Karl Ryberg, Monocrom, Stockholm
På bordet ligger 200-300 färgprover upp och ned. När jag vänder på dem så kan vi tänka oss att du har framför dej en visuell tårta. Vilka färger tycker dina ögon om? Detta är också lite som en kostcirkel. Vad äter ögonen? Finns det någonting som de tycker om? Finns det någonting som de undviker? Hur vandrar ögonen över färgerna?
Kim får välja färger ur cirkeln och Karls kommentar följer nedan.
Gruppen av färger som du inte tyckte om är ingenting att kommentera, nästan ingen tycker om den smutshögen. Men du undviker rött. Du säger att du inte direkt ogillar röd färg men väljer inte rött för det. Du väljer mycket grönt, mycket gult och blått men inte rött. Du skäller inte ut rött men du tycker inte om det heller. Om jag nu är lite terapeutisk så skulle jag säga att du skulle må bra av lite mera rött. En människa som tycker om mycket äventyr behöver lite mera rött. Annars så kallnar du här uppe i nordkalotten. Se till att du får lite mera värme.
Över till studion med Kim och Karl i soffan.
Du ordinerade mej mera rött. På vilket sätt ska jag inta den röda färgen?
Som en slags visuell vitamin. Som programvara för din hjärna. I kläder, i dukning, kuddar… Det är inte så viktigt hur, men det blir information för din hjärna, för hormonsystemet. Det är information till ditt biosystem.
Om jag skulle ha upplevt den röda färgen som direkt negativ. Vilka slutsatser kunde du då ha gjort vad gäller mitt välbefinnande?
Du kunde ha varit rosenrasande, ha haft högt blodtryck eller benägen för allergier.
Så på basen av de färger jag valde kan du dra några slutsatser om hurdan människa jag är?
Ja. Det är lite som ett finger avtryck. Det berättar hur din hjärna navigerar visuellt.
När jag besökte din mottagning så förklarade du för mej vad monokromt ljus är.
Monokromt ljus eller monokromatiska färger, kommer från grekiskans mono croma som betyder ”en färg”. Det flesta färger är polykromatiska, det är blandade av olika färger. Men om du har en absolut ren färg, som grönt t.ex., så är det inte en blandning av gult och blått utan det är grön färg, som färgen på änderna eller ögat på påfågelns fjäder. Det är inte en blandning utan det är rent grönt ljus. Det är alltså korrekt information till motsatts till färger på olika textilier och tryck på papper. Det kan endast alstras med ljus, det kan inte målas eller tryckas.
Men de ”falska” färgerna, som t.ex. min blåa tröja, visst är det ju också färg?
Det är det, men man kan säga att det är färg av lägre renhetsgrad. Den är blandad, och i pigment så tänker vi inte på det. Men om vi tänker oss en musiker så blandar han inte C och E för att få ett D. När färgen blir ren så blir den väldigt lysande, som såpbubblan, regnbågen, vissa kristaller. De syns mycket tydligt.
Jag fick uppleva en färgbehandling med monokromt ljus hos dej. Vad händer i min hjärna, vad händer överhuvudtaget då man intar monokromt ljus.
Det är en programmering av din hjärna. Får inte hjärnan ljus och färg blir den vinterdeprimerad. Speciellt den gamla reptilhjärnan som är kroppens största hormonproducent. Där ligger hypofysen, dygnsrytm, aptit, sömn, en mängd saker regleras utav ljus och färg.
Under behandlingen så märkte jag att vissa färger, t.ex. rött, gjorde lite ont bakom ögat. Kan en monokrom behandling vara farlig?
Nej. Detta är individuellt. Det är som med mat. Vissa färger smakar inte bra för dina ögon. Därför får klienten välja själv vilka färger hon vill titta på under behandlingen.
Så det fungerar inte så att då du ordinerade mej mera röd färg så skulle jag ligga och bada i rött ljus?
Nej, det sku bli för monotont. Du kan likna det vid musik. Ingen musiker sitter och spelar på samma tangent i flera minuter för att någon behöver ett C. Det är komplext, en del av en större helhet.
Hur går det till helt tekniskt då man framkallar monokromt ljus?
Man filtrerar mycket rent vitt ljus med ett interferensfilter och skär ut små delar ur spektret. Den tunna skivan av ljuset återger en ren färg. Detta innebär att cellerna får en väldigt korrekt information.
Vad gäller mörkerdepression, så är vi vana med behandlingslampor med ett starkt vitt sken.
Det är frågan om stort kvantitativt ljus. Det tilltalar våra hjärnor. Vi är ju egentligen östafrikanska apor som har vandrat norrut. Så vi behöver ljus för att fungera. Om man tar alla färger samtidigt så blir summan vitt ljus. Det är som att spela piano genom att trycka ner alla tangenterna på en gång. Men det är ingen selektiv information. Det är kvantitativt mycket ljus, kvalitativt helt ospecifikt.
Så vi kan dra slutsatsen att monokromt ljus är mycket effektivt mot mörkerdepression?
Ja, vissa former, så som vinterdepression men också vårdepression. Människor som arbetar med ett skiftarbete, eller jetlag, då dygnsklocka, aptit, metabolism kommit ur fas. Då plockar man in det här med ljus. Med 4 behandlingsgånger är det mesta kurerat. En behandling i månaden, 10 minuters ljusbehandling. Inga allvarliga vilda sjukdomar blir kurerade, men vardagens stress och obalans brukar det här räcka till.
(inslag med färgterapeut Daniela Seeskari)
Precis som Daniela säger så är det inte som att ta piller på burk. Människan är så komplex och precis som med vitaminer som är komplext ihop bundna, så på samma sätt fungerar också färger. Färger är också ett språk till känslor. Arbetar man med små barn som inte kan prata, eller en ledsen deprimerad person som har svårt att verbalisera sina känslor, då fungerar färgerna bra som ett sätt att kommunicera. Vi föds med färgseende.
Med färg kan man också förvandla en anstalt till en behagligare och mer inspirerande miljö.
Antroposofiska Vidarkliniken i Järna är känd bl.a. för sin speciella färgsättning av interiörerna.
Intervju med verksamhetsledaren Ursula Flatters, Vidarkliniken, Järna, Stockholm
Det fina med att gestalta ett sjukhus så här, är att patienten inte behöver känna att hon kommer till en anstalt. Ibland kan miljön i ett sjukhus få patienten att känna sig avindividualiserad. Den vackra och olika miljön här på Vidarkliniken låter samtidigt patienterna vara olika.
Då patienten kommer in i byggnaden möts hon genast av en spännande miljö som småningom längre in övergår till att bli en terapeutisk miljö, som hjälper patienten bli frisk.
För mej som läkare är miljön en del av en helhet. Jag upplever det svårt att kunna hjälpa patienterna bli friska om miljön är dålig. Medan vår miljö har en stimulerande effekt. Den kan vara spännande, svalkande, och överraskande samt bjuda på annorlunda perspektiv när man tittar ut genom ett fönster. Eller bjuder på hela himlen när man är i Vidarsalen. Det är liksom fullt av liv och överraskningar. Men också det som förknippas till det medicinska: trygghet, stimulans, hölje och nya utsikter.
Vi har en ny gäst med oss här i studion, arkitekten Caterina Casagrande- Mäkelä, välkommen. Precis som konstnären Fritz Fuchs, som bl.a. har färgsatt Vidarkliniken, så jobbar också du med att färgsätta sjukhus.
Jag har jobbat i många år med en finsk läkarstationskedja.
Grundidén som vi vill uppnå i våra utrymmen är att patienterna ska känna sej som om de kom till en hälsoklubb, istället för en steril läkarmottagning.
Efter mina arkitektstudier studerade jag en tid färgterapi, och det har lagt grunden till vilka färger jag använder i olika utrymmen. Tex utrymmen som man vistas i kortare stunder får en starkare färgsättning, tex blått. Golvet kan vara en imitation av trä, för att ge ett hemtrevligt intryck. En korridor som ligger längre in i byggnaden kan ha gula väggar, för att ge ljus och energi. I väntrum eller utrymmen där personalen vistas i längre stunder, då blir färgsättningen lugnare med färg i gräddnyans.
Varför har användning av färg blivit först nu aktuellt inom sjukhusarkitekturen eller överlag inom vår kultur?
Karl: Färg har nog funnits sen stenåldern. Människan har målat som design i 30.000 år tillbaka olika ornament och mönster. Som psykolog och arkitekt skulle jag våga säga att skönhet och hälsa hör ihop.
Men när föll användningen av färg bort?
Karl: Det har aldrig fallit bort. Det kommer och går i cykler i vår historia. Ibland är det mörkare tider och folk går klädda i svart och sen kommer färgerna tillbaka. Det har med mode, kultur politik och religion att göra. Det är frågan om tusenåriga trender.
Så färg kan ha en helt olika innebörd beroende på från vilken kultur man kommer?
Caterina: Ja, det kan man säga. För om vi tänker oss kineserna tex, så har färgerna där en helt annan betydelse än vad den har här i Europa. Deras färgsättning är fullständigt annorlunda.
Men effekten är den samma. Alla har vi samma reptilhjärna som aktiveras av färgen?
Karl: Vi kan tänka på det hela som en arkeolog: i botten har vi reptilhjärnan, ovanpå den kommer nationell kultur, mode, trender som sediment som byggs på. Färg kan vi inte leva utan.
Om vi tänker på vår skandinaviska kultur, så är vi kända för vår svala och sparsamma färgsättning.
Caterina: Idag ja. Men då vi tänker tillbaka till 30-40-talet, då regerade funktionalismen som använda starka färger inuti byggnaderna. Följande period var 70-talet med starka och tunga färger blandade i brunt. Och nu har vi gått in i en ny färgrann period. Nu är det aktuellt med att skapa en frisk och harmonisk helhet, någonting man har lärt sej av gjorda misstag i historien.
Karl: De nordskandinaviska folkdräkterna använder mycket starka och fantastiska färger. Svenskarna tycker om att bo i röda hus. Den röda stugan bor man gärna i. Den har varit populär sedan 1600-talet.
Kan man dra några slutsatser om människan i olika tider i vår historia genom att analysera deras användning av färger?
Karl: Ja. Den mest vulgära tolkningen genom historien är att ju kortare kjolar damerna bär desto bättre går börsen. Det fanns någonting som hette Flower Power på 60-talet. Då var Västeuropa mycket rikt. Både män och kvinnor klädde sej i färger. Emedan när det blev dåligare tider så ligger människorna lågt och kamouflerar sej, precis som djuren gör, då de känner sej otrygga.
Du finner aldrig brunt eller svart i sport. Det finns inga gråa hockey lag eller bruna flaggor, för de är så informationsfattiga. Färgen fungerar som en information till människan. Det är som en sorts medicin, en estetisk medicin. Och fortsätter vi resonemanget så kan vi konstatera att hjärnan alstrar endorfin, oxytocin, då den kommer in i ett harmoniskt tillstånd. Detta förbättrar blodcirkulationen etc. Men om man är ledsen och stressad, då alstrar man adrenalin, och sabotaget är i full gång.
Så vi nordbor borde förstå att använda mera färger på vintern?
Caterina: Ja, vi orkar bättre om vi använder mera färger, speciellt på vintern då naturen är svartvit. Om vi alla dagar använde lite mera färg skulle våren med solen inte orsaka en så stor belastning för oss vintertrötta människor.
Färger kan också ha en specifik funktion. Karl, du tog med dej lite bilder för att beskriva detta närmare.
Förr såg inte kranarna ut som idag, där det på den vänstra sidan av kranen finns ett rött märke och till höger ett blått. Här berättar färgerna att vattnet blir kallt där det blåa märket ligger, och rött vid de röda.
Rött: dramatik. En teatersalong med röda bänkar berättar om att Här ska pulsen komma igång.
Gult: Den snabba solstrålen, dagsljus, kommunikation. En gul amerikansk taxi, postlådan, expressförsändelsen. Fort, vaken och ofta pratsam, för människor pratar mycket i gult.
Blått: En bild från ett franskt sjukhus. Ett sjukhusrum i blått förmedlar åt patienten att hon ska ta det lugnt.
Förr målade man skafferierna i blått och hade fönstret vettande mot norr. För insekter lockas inte till den blåa färgen.
Kan vi människor bli manipulerade med färger?
Karl: Ja. Inom livsmedelsindustrin kan man använda färg får att göra varorna mer aptitretande. Som lax tex. I laxodlingen blandar man röd färg med i fiskens foder, som gör laxfiléerna vackert röda. Förpackningar är ett annat exempel. Kosmetika. Godis. Många av färgämnena är giftiga, men vår reptilhjärna förstår inte att färgen är syntetisk. Utan den dyker direkt på färg, eftersom den är programmerad att göra det, fast varorna kan vara illa för hälsan.
redaktör: Kim Svennblad
|
Färg - näring för själen 12.4.2004
Vi har vetat redan sen 50-talet att färg påverkar en cell. Dagens laserteknik är ett lysande exempel på det.
Att färger direkt kunde bota eller hela är inte vetenskapligt bevisat, men det man har kunnat konstatera är att färger har effekt på upplevelsebasis.
Färger kan också fungera som ett medel för kommunikation. Dessutom fungerar färger i många situationer som ett internationellt språk.
Med i studiodiskussionen, ledd av Kim Svennblad, är psykologen och arkitekten Karl Ryberg samt arkitekten Caterina Casagrande-Mäkelä.
|
Konstterapeut Daniela Seeskari Daniela Seeskari jobbar som konstterapeut. Hon tar emot barn och ungdomar som många av dem har en neuropsykiatrisk diagnos. Daniela vill undvika att iaktta sina klienter med det hon kallar för en diagnostisk blick. Med färg och form vill hon öppna en väg till var och ens inre landskap.
”Jag undviker ett kategoriserande. Jag försöker leva mig in i mina klienters färgupplevelser. Det är ju inte min roll som terapeut att tolka för andra. Men det jag kan göra är att hjälpa klienten att bredda sitt färgspektrum.
Vi förknippar många gånger färger med känslor. Och då en klient breddar sitt färgspektrum kan det leda till en ökad förståelse för känslolivet. I mitt jobb med t.ex. ungdomar med Asberger, som har svårt att tolka känslor överhuvudtaget, kan färger vara till stor hjälp. Med hjälp av färger kan en klient med Asberger förstå att benämna dem och förstå vad andra menar när de reagerar med känslor.
Färger kan naturligtvis aldrig bli så där som piller på burk. Att om du är nedstämd så skall du ta lite gult och om du är arg så skall du lugna dig med blått. Som jag redan sade så har varje individ sin alldeles unika färgupplevelse.
Men man kan tänka sig att om man är i ett agiterat tillstånd så kan ett s.k. meditativt målande ha en lugnande effekt. Och då är det både själva aktiviteten och färgen som tillsammans påverkar klienten, d.v.s. ett lugnt och fokuserat målande med en turkos eller blå färg.
Det enda forskning har kunnat påvisa är att just blå färg har en lugnande och avkylande effekt, medan rött ökar både puls och andhämtning.
Färger blir i bästa fall ett språk som klienten kan förmedla sig med. Jag talar då om ett färgspråk som motsvarar det man upplever känslomässigt.”
redaktör: Maria Pörtfors
|
|
|