|
Positiv livsinställning kan rädda liv
”Då en läkare ger patienten beskedet att han eller hon har fem månader på sig att leva så är det samma som att skicka patienten rakt in i döden. Patientens bild av den egna framtiden ändras från positiv till negativ.
De läkare, som säger att det är oetiskt att inge patienten falskt hopp, de har fel. För så länge det finns liv finns det hopp, så länge det finns hopp finns det liv.”
Så här säger den rikssvenske gurun i mental träning, professorn i psykologi och rektorn för Skandinaviska Ledarhögskolan i Örebro, Lars-Eric Uneståhl.
(Ur Solarplexus 8.4.2001) Mika Scheinin, professor i farmakologi:
"Det finns ju studier om attitydernas inverkan på prognosen i t.ex. hjärtsjukdomar. Människor som är deprimerade efter en hjärtinfarkt har en betydligt sämre prognos än andra patienter, som är på gott humör och ser positivt emot framtiden."
Studiogäst: Lars-Eric Uneståhl, rektor för Skandinaviska Ledarhögskolan
Hoppets betydelse
Man håller sig garanterat längre vid liv om man har hopp, säger professorn i psykologi och rektorn för Skandinaviska Ledarhögskolan i Örebro, Lars-Eric Uneståhl. Det finns tre saker, som kan vara förödande för en människa, säger han. Det är hjälplöshet, maktlöshet och hopplöshet!
Hoppet är viktigt för nuet. Man mår bra just nu, så länge man vet att det finns hopp för framtiden. Det brukar gå fort utför för sådana personer, som tappar livslusten, de som inte har något att se fram emot.
Falskt hopp, finns det?
Nej, det finns det inte, säger Lars-Eric Uneståhl och det är fel av en läkare att ta hoppet ifrån en patient. Att säga till en patient att han eller hon har bara si och så många månader på sig att leva är detsamma som att sända patienten rakt in i döden. Kroppen reagerar då en människa förlorar sina framtidsutsikter. Det kan gå verkligt fort utför!
Det verkar som om man ger upp, även kroppsligt.
Voodoo-död
Det finns två sätt att dö, rent psykologiskt, säger Uneståhl. Det ena är då man tappar livslusten och förlorar hoppet, det verkar vara ett slags parasympaticusdöd.
Sedan finns det ett slags sympaticusdöd, där framtidsbilden går över från positiv till negativ, då en expert säger att man kommer att dö p.g.a. en svår sjukdom. Undersökningar bland aboriginerna och bland voodooanhängare har visat att en patient kan dö även utan att vara sjuk, om en tillräckligt stark auktoritet säger att det kommer att ske!
Om en cancerpatient av sin läkare får veta att han eller hon har fem månader på sig att leva så är det klart att hon/han dör. Man tror att man har förutsagt framtiden. I stället skickar personen i döden, säger Lars-Eric Uneståhl.
Inre bilder
Inom den mentala träningen ( som är en metod Lars-Eric U. förespråkar och representerar) har det visat sig att de inre bilder, som en person har, dramatiskt styr kroppens funktioner. Det kan vara bilder av personen själv och av framtiden. Det finns ju exempel från idrotten där en idrottare med hjälp av inre bilder har programmerat sig själv till topprestationer. Det är alltså fråga om självhypnos eller självsuggestion, som har inverkat på kroppens prestationsförmåga.
På samma sätt kan en patient göra, programmera bilder och den vägen påverka sin kropp, säger Uneståhl. Tänk på mat och det avsöndras saliv. Tänk på en citron och du känner hur det drar ihop sig av det syrliga i munnen. Ändå fanns det varken mat eller citron! Det var den inre bilden av dem, som påverkan kroppens kemi.
Minnen av framtiden
Vi kan på det här sättet skapa minnen av vår egen framtid, hävdar Uneståhl. Då en person i ett avslappnat tillstånd programmerar in bilder av framtiden, så reagerar kroppen som om det redan hade hänt. Då man är avslappnad skapas det minnespår i hjärnan. På samma sätt som minnen från det förflutna kan styra oss, så kan minnen från framtiden styra oss. Vilken möjlighet vi har att skapa den framtid vi vill ha, säger Lars-Eric Uneståhl.
Uneståhl är känd som hypnositör
Då en person går i hypnos händer två saker, säger Uneståhl. Då talar vi inte om alfanivå, vi talar om theta, då en person går ännu längre ner i avslappning. Hjärnan ändrar aktivitetsnivå och börjar jobba mer kvalitativt, där hela hjärnan är involverad.
I vaket aktivt tillstånd (beta) har man kunnat konstatera att bara en fjärdedel av hjärnan är aktiv, under hypnos är alla fyra kvadranterna aktiva.
Självhypnos
Det är faktiskt ingen skillnad om man blir hypnotiserad av en fysisk person eller lyssnar till en röst från ett band eller en CD skiva, säger Uneståhl. Effekten är exakt likadan. Därför behöver man inte betala dyra pengar för att gå hos en hypnotisör för att ändra sitt sätt att tänka och ta in nya tankespår i hjärnan. Man kan göra det alldeles själv!
På det sättet kan man ta till sig positiva inre bilder, visualisera, förställa sig i detta avslappnade tillstånd. Och vad som helst blir möjligt.
Redaktör: Melita Tulikoura
|
Albert ger inte upp - positiv livssyn och humor hjälper
Insjuknade som 10-åring
Då Albert Pulkkis från Kronoby fick diagnosen diabetes var han bara 10 år gammal. Stämpeln ”sockersjuka” var på den tiden inte lätt att bära och kändes orättvis. Alla andra var ju friska. Men med perspektiv kan man nu säga att livet ändå på den tiden var rätt lätt. Det var ju ”bara” sockersjuka.
Infarkt som 30–åring
Albert fick sin första infarkt då han var trettio år. Eftersom har var så ung var det ingen som ville tro att det faktiskt var fråga om en infarkt, varken han själv eller hälsovårdspersonalen. Men egenläkaren, som till slut kopplades in, visste att en infarkt hör till sjukdomsbilden för en diabetiker.
Sjukdom efter sjukdom
Efter det har den ena sjukdomen efter den andra passerat revy. En ny hjärtinfarkt, en infarkt i hjärnan, två by-passoperationer. Njurarna slutade fungera och Albert hamnade i dialys tre dagar i veckan, fyra timmar per gång.
Positiv livssyn
Alberts positiva livssyn är förmodligen det, som hållit honom vid liv såhär länge, tror han själv. Då läkaren före en av bypassoperationen talade om en femtioprocentsrisk för att operationen ska misslyckas, tyckte Albert att det var bra! Det innebar ju samtidigt en femtioprocents chans för att operationen kunde lyckas!
Operationen lyckades (med ett oändligt antal komplikationer) och tvingade Albert att stanna kvar 8 månader på sjukhuset. Såret i benet ville inte gå ihop.
Njurtransplantation
I augusti 1996 fick Albert äntligen en ny njure. Också den operationen gick bra, men njuren ville inte först börja fungera. Både Albert och njuren var lika envisa. Efter 18 dagar började den äntligen fungera.
Nya sjukdomar
Två år senare blev blodcirkulationen i tårna så dålig att två av dem måste amputeras.
Och i somras tvingades läkarna amputera bägge fötterna. Albert Pulkkis sitter nu i rullstol !
Humorn viktig
Så länge det finns liv finns det hopp, säger Albert. Ge aldrig upp. Humorn är viktig, säger han. Kanske det är sjuk humor, men ändå. Tack vare det orkar jag vidare.
Redaktör: Ann Westerberg
|
Mental träning inom toppidrotten - Mikaela Ingberg
Vem är Mikaela Ingberg?
- 27 år från Vasa
- VM-brons i spjutkastning 1995 i Göteborg
- EM - brons i spjut 1998 i Budapest
- Representerat Finland vid åtta stora mästerskap
- Skadedrabbad: tre operationer på fyra år (båda knäna + ena vristen), nu axelskadad
Om grundinställningen till livet:
”Jag är ju en positiv människa och i idrottslivet har jag nytta av det när jag analyserar situationen efter en skada eller en tävling, efter både bra och dåliga tävlingar. I stället för att börja grubbla och gräva ner mig i en grop (efter en dålig tävling eller skada), så försöker jag tänka positivt och gå runt gropen i stället. Fast ibland har jag märkt att det också kan vara nyttigt att för en kort tid gräva ner sig och låta det kännas dåligt, först efter det kan man komma igen och gå framåt”
Om att idrotta med smärta
”I stora tävlingar när du är laddad, så kan du om smärtan inte är FÖR stor, fokusera så mycket på din uppgift att du kan glömma att det gör ont. Till exempel om du vet att det gör mindre ont om du kastar tekniskt riktigt, så kan du psyka dig själv att tro helt och hållet på dig själv att du klarar av att kasta riktigt alltså utan att det gör ont, och då kan du också delvis glömma smärtan.”
Om att ladda upp inför en prestation
”Många gånger inför ett viktigt kast, så har jag en sådan uppladdning att jag först lugnar ner mig, lägger mig ner på gräsmattan och tänker till exempel att jag ligger på vår brygga. Jag försöker tömma huvudet på tankar totalt. När jag har gjort det så går jag vidare till följande skede, då jag börjar tänka att jag ju gjort det här 1000 gånger tidigare, jag kan ju det här. Då skall du inte tänka på detaljer och annat smått utan bara på den stora känslan av att du kan det här. Sedan efter det går du upp i varv, då kommer aggressiviteten. Då får du inte tvivla på dig själv, då är det bara full rulle framåt. Då i det skedet får det inte finnas något annat alternativ än att du klarar det här”
Om mental träning
”Jag jobbar med en mental tränare som heter Juri Hanin och bor i Jyväskylä. I vårt arbete utgår vi från att alla människor har lyckats med något någon gång. Vi försöker bara hitta mönstret. Vi frågor oss till exempel: vad gjorde jag dagen före, på morgonen, på dagen före en lyckad tävling? Samma sak med misslyckade tävlingar: hur gjorde jag då? Via det här mönstersökandet kan man hitta vägen till att lyckas i en tävling, genom att använde ett tryggt koncept som ju en gång faktiskt redan lyckats. I idrott handlar det ju mycket om känslor, om att hitta den rätta känslan som får det bästa ur en. För vissa kan det till exempel vara en liten rädsla för tävlingen, men för mig är det glädjen att göra det. Jag gör ju det här för att det är roligt.”
Redaktör: Jens Berg
|
Ställ in din egen hjärna på rätt våglängd
Metod för avslappning
Monica Hägg , konsult och utbildare från Sverige, lär ut en metod för avslappning, där personerna går ner på s.k. alfanivå. I vaket vardagstillstånd befinner vi oss på beta-nivå, där EEG-kurvan visar på 21 - 14 elektriska cykler per sekund. Det är i det tillståndet vi befinner oss då vi lyssnar på föreläsningar, då vi talar med varandra, då vi sysslar med vardagliga prestationer.
Under lätt avslappning går EEG kurvan ner till en långsammare frekvens, alfanivån med 14 - 7 cykler per sekund. Det är i det tillståndet vi blir mer kreativa, det är då vi skapar, det är då vi kommer ihåg, lär oss. Det känns också i kroppen, vi blir mycket lugnare och det känns bra att vara.
Då vi har stress är cyklerna uppe i 60 – 30 cykler per sekund.
Avslappning (Monica Häggs metod eller någon annan) borde med andra ord vara ett måste för den, som kämpar emot burn out, för den som har svårt att gå ner i varv och har mycket att göra.
Monica Häggs metod tar, då man lärt sig den, bara sju minuter om dagen.
Redaktör: Melita Tulikoura
|
|
|
Till början av sidan