|
 Vänd krisen till framgång - skådespelaren Paul Olin
”Jag blev egentligen mobbad under hela låg- och högstadiet. Antagligen för att jag var minst och såg annorlunda ut."
PAUL OLIN
Jag var svarthårig och hade glasögon, (och skulle förmodligen, om det hade hänt i dag, ha kallats Harry Potter).
Det värsta var då i alla fall att de kallade mig för jude. Ibland för Saul eller Israel. Jag förstod inte vad det var, men insåg, (som det lilla barn jag var,) att det måste ha varit något alldeles hemskt för att de tyckte att jag var det.
Ibland kallade de mig för kälkbandet för att jag var så mager.
Jag hade ett hett temperament och blev snabbt arg och ifrån mig, vilket ju gjorde hela retandet tacksamt.
Jag berättade aldrig något för någon, inte för mina föräldrar och inte heller för mina lärare. Utom en gång. Killen, som satt bakom mig i klassen och som var ”huvudmobbaren” satt och sparkade i min rygg för att få mera utrymme för sina ben och hans pulpet slog mig i ryggen. Jag blev förbannad och knuffade pulpeten tillbaka på honom. Då steg han upp och gav mig en riktig brakhöger. Den gången steg jag upp och gallskrek till lärarinnan att hon( en ynklig och rädd liten dam) ju inte ser någonting och varför GÖR hon ingenting! Sedan sprang jag ut ur klassen och kom aldrig tillbaka mer den dagen.
Men jag var bra på att showa att berätta historier och då jag märkte att folk gillade det blev det småningom min metod att lyfta fram mig själv. T.o.m. mobbarna gillade mina historier, men lät mig ändå inte vara med i deras lekar eller i fotboll, vilket jag så gärna skulle ha velat vara med om.
Jag insåg att jag ville stå på scenen, visa upp mig, bli sedd och det är vad jag gjorde allt mer. Det blev sedermera mitt yrke, i dag är jag skådis, artist, komiker.
Jag har nog funderat på huruvida jag skulle ha valt det här yrket om jag inte hade varit mobbad, men jag har inget svar på den frågan.
Visst har mobbningen lämnat spår i mig för hela livet. Jag är t.ex. jättekänslig för om folk blir fel behandlade. Orättvisor klarar jag inte och stiger upp till försvar om jag märker något sådant.
Nu när jag själv har barn, två söner, så blir jag helt ifrån mig då jag tänker på att de ska börja skolan en dag och kanske råkar ut för samma sak som jag gjorde. Skolan är nog enligt mig en farlig plats”.
|
 Mobbningsoffer bör få vård
SALLI SAARI, traumapsykolog
”Jag jobbar inom studenthälsovården i Helsingfors och är specialiserad på vård av trauma. Jag var bl.a. inkopplad i eftervården efter Estoniakatastrofen .
Allt fler unga människor lider av panikattacker, depression och ångest och jag har noterat att de allra flesta av dem , när det kommer till kritan, har mobbning i bakgrunden. De kanske inte ens minns det själva då de kommer till mig för terapi, utan minnena kryper så småningom fram medan de arbetar och då är det fråga om verkligt smärtsamma minnen.
Sviterna efter mobbning försvinner inte bara ” sådär”. Man kan inte paja barnet och be det glömma. Ett mobbningsoffer måste alltid få vård. Alltid. Annars finns det där i det undermedvetna och påverkar val och beslut, som den här personen gör under hela livet.
Detsamma gäller också mobbaren. Båda lider av dålig självkänsla, både måste få hjälp med de underliggande problemen.
Men det mobbaren också får, är oftast känslan av att ”det är mitt fel”.
Så mitt budskap är entydigt: Varje mobboffer ska söka hjälp omedelbart. Man ska inte vänta. Ju längre man väntar desto djupare förankrar sig traumat.”
|
 Studiodiskussion om mobbning
Studiogäst: Författaren, läraren Gunnar Höistad.
Mobbning är vanligare än vi kanske tror. I Finland tar de mobbades stödförening Kiusattujen Tuki ry emot 15 000 telefonsamtal per år. Och mobbandet har långt gående följder både för offer och för utövare.
Gunnar Höistad, lärare och författare, har länge studerat mobbning i Sverige. Han är en eftertraktad föreläsare och konsult i ämnet. Han betonar den tysta, icke fysiska mobbningen: suckar, ögonkast, isolering. I motsats till en del andra som har studerat mobbning anser han inte att vem som helst kan bli offer för mobbning. Men han anser inte heller att det alltid är de magra eller de tjocka som blir utsatta. Han hävdar att det råder ett speciellt förhållande mellan den mobbade och den som blir mobbad. Mobbaren mår aldrig bra. Han eller hon kan själv vara mobbningsoffer i ett annat sammanhang. Också mobbaren är ett offer. Mobbaren behöver medlöpare som hjälper honom av rädsla för att själva bli utsatta.
Mobbning är makt, eller egentligen kompensation för maktlöshet.
Höistad anser att skolan och attityderna måste förändras. Vi måste gå till oss själva: hurdana förebilder är vi för våra barn?
Skådespelaren och regissören Paul Olin berättar hur mobbandet har påverkat hela hans liv, t.o.m. hans val av yrke. Han lyckades så småningom vända mobbandet till sin fördel, men han tänker bekymrat på hur det ska gå när hans egna barn ska börja i skolan. Skolan känns hotfull.
”Ge fan i att mobba!”
Den finskfödde rap-artisten Markoolio har offentligt bett om ursäkt för att han mobbade klasskamrater i skolan i Sverige. Han tycker att samhället och skolan borde ta i med hårdhandskarna: mobbning ska helt enkelt inte tolereras.
Salli Saari, traumapsykolog vid Studenthälsan, berättar att de mobbade utgör en stor del av hennes patienter. Enligt Saari är problemet det att mobbningsoffren försöker glömma vad de har varit med om. Men det är just det de inte kan. Den mobbade glömmer inte. Ett trauma ska behandlas, inte glömmas, säger hon.
Jag vet vad jag talar om eftersom jag själv blev mobbad i skolan i åratal. Gör inte samma misstag som jag, gå inte med på att bli mobbad. Kom ihåg: Ingen har rätt att mobba dig. Mobbandet är inte ditt fel. Anmäl din mobbare!
Erik M. Snellman
Kiusattujen Tuki
Kiusattujen Tuki ry
0800 9 7474
Stödtelefon för mobbade (på finska)
Antimobbningsprojekt i Svenskfinlandklicka på "här mobbar vi inte"
Mobbning på arbetet
STTK Kiusa
Mobbning
Sanningen.net
Ymmärtävä Tuki
|
|
|
Till början av sidan