|
Studiodiskussion - ät dig frisk!
Gasbildning och förstoppning hör inte till de hälsoproblem fina damer talar om. Ändå är det besvär, som också fina damer någon gång lider av. Att gå till läkaren och klaga över ont i magen, leder ofta till laboratorieprov och därpå följande medicinering. Ändå kunde många magbesvär avhjälpas mycket enklare och mer ” naturnära”, bl.a. så att vi först och främst tänker på vad vi äter. Men processade och förädlade matprodukter, halvfabrikat och snabbmat bidrar till att magen protesterar och mår dåligt. Solarplexus tittar närmare på några råvaror, som ändrat karaktär via industriell behandling, bl.a. mjöl och mjölk. Hälsosammare alternativ i kombination med förändringar i livsstil förespråkas.
Gäster i studion är doktorn i immunologi, Susanna Ehdin och läkaren, specialisten i öron-, näs- och strupsjukdomar, Rauli Mäkelä.
Susanna Ehdin har doktorerat i immunologi, men jobbar idag , mestadels på västkusten i USA, som fri forskare med tonvikt på ett ämne som kallas psykoneuroimmunologi.
En psykoneuroimmunolog forskar i sambandet mellan tankar och känslor och kroppen och hälsan och hur vi mår, berättar Susanna Ehdin. Hon hävdar att vår hälsa påverkas av det vi tänker och känner.
Rauli Mäkelä är läkare och specialist i öron-, näs- och strupsjukdomar, men hoppade av ”systemet” 1983 för att på heltid jobba med naturmedicin. De gick inte att kombinera, säger Mäkelä, det var bara att välja. Naturmedicin och vanligt sjukhusarbete går inte ihop.
Hotet mot vår hälsa
Den processade och raffinerade maten är ett av de största hoten mot vår hälsa i dag, säger Susanna Ehdin. Näringen försvinner nästan helt och i Sverige lever folk i dag i snitt på 2/3 tomma kalorier. Det är mat, som ger kalorier, men inte ger näring.
Ändå är det ju maten, som bygger hälsan, som ger kraft, som ger stärkt immunförsvar och gör att vi kan tänka och fungera. Vi urholkar vår egen grund och framtid, t.ex. genom att använda näringslöst vitt mjöl, utan grodd och skal.
Det är förvånande att så små åtgärder kan förorsaka så stora förändringar i hälsan, säger Rauli Mäkelä. Det märks också i praktiken.
(Inte bara i TV- inslaget) Små billiga lösningar har verkan, som att mala kornet själv och göra gröt av det. Lågteknologi!
Den magnesiumbrist ca 80 av folket i dag lider av, beror på att vi äter för lite fullkornsprodukter, säger Susanna Ehdin.
Vi sover oroligt, vaknar tidigt. Vi är ljud- och ljusöverkänsliga. Magnesiumbrist kan faktiskt avhjälpas om vi äter rätt, hävdar Ehdin. Ät fullkornsprodukter, som är färska. Ät nötter.
Testa maten
Mat, som tar näring från kroppen i stället för att ge näring, borde inte få säljas, säger Susanna Ehdin. Det är inte mat, det är inte näring, det är fyllnad.
Därför borde all mat testas innan den kommer så långt som till butikshyllan. Att det säljs vitt mjöl i mataffären beror på att fullkornsmjöl inte är hållbart, påpekar Mäkelä. Härsket mjöl är inte heller hälsosamt. På samma sätt har man ju plockat bort en del av fettsyrorna och E-vitamin från matoljan, för att den ska hålla så länge som möjligt, tillägger Ehdin.
Men OBS, en liten varning, säger Mäkelä. Man blir inte automatiskt frisk om man äter fullkornsgröt! Det är många, som inte tål gluten. Fullkornsmjöl är heller ingen patentlösning för helicobakterien, eller för magsårsproblem. Kosten måste anpassas individuellt för patienten.
Sockret är bov nummer ett
Sockret ställer till med problem i blodsockerhalten. Vi blir oroliga, aggressiva, trötta och hängiga om vi äter mycket socker. Dessutom skapas ett sug efter söt mat
Och ju sötare maten är, desto mindre näring innehåller den, säger Susanna Ehdin.
Rauli Mäkelä säger att socker borde användas på samma sätt som salt, d.v.s. som en krydda. Absolut inte som en energikälla. Inte så konstigt att det jäser i tarmen.
En stor del av det dagliga kaloriintaget kan bestå av rent vitt socker och det är tom näring!
Hälften av den västerländska kosten består av socker och fett!
Redaktör: Melita Tulikoura
|
Nymalet vete - naturlig hälsokur för magen
Dålig mage
Matti Aro, företagare: ”Det var nog min dåliga mage som tvingade in mig på den här vägen. Jag led av magkatarr på gränsen till magsår och insåg att jag måste göra något åt situationenoch det var då jag blev intresserad av näringsfrågor. Jag är ju dessutom deltidsjordbrukare, så mitt intresse är rätt självklart. Så jag satte mig in i spannmålens betydelse för hälsan, läste allt jag kom över, på gränsen till besatthet. Till denna dag har jag inte hittat en enda orsak till varför jag inte skulle äta spannmålsprodukter.
Numera äter vi fullkornsgröt hemma hos oss tre gånger om dagen!”
Gammalt mjöl på butikshyllorna
Vetekornet, omgivet av sitt skal, består av 7 olika lager. Skalet ser till att kornet inte förstörs av syre och ljus. När skalet krossas börjar det som är nyttigt i kornet att förstöras. B-vitaminerna förlorar sin vitalitet på 2-3 veckor. E-vitaminet finns i grodden, d.v.s. i det som är början till nytt liv och som innehåller hälsosamt växtfett. Om grodden är med när mjölet mals, måste det användas mer eller mindre med det samma, eftersom det snabbt förfars. Även om grodden är avlägsnad före kornet mals, borde mjölet användas inom fyra – sex veckor. I Mellaneuropa är man väl medveten om detta och gammalt mjöl finns aldrig på butikshyllor i t.ex. Tyskland, Österrike och Schweiz.
Frisk med grötdiet
Veli Pykälä-Aho, företagare: ” Jag hade problem med magen, helicobakterier, och började därför titta närmare på det här med färsk spannmål. Först åt jag gröt två gånger om dagen och fortsatte med det några månader. Då jag sedan lät undersöka mig på nytt så hade helicobakterien försvunnit. Mitt kolesterol hade dessutom sjunkit från 7.4 till 5,1.
För ett par år sedan konstaterades jag också lida av förhöjt blodtryck, det undre trycket var då 114 – det är släktfel hos oss – och då läkaren nu mätte mitt blodtryck hade det sjunkit till 90. Och tänk, jag som är nervös inför läkare, ändå sjönk det!”
Mal själv hemma
Matti Aro: ” Det var så att den gamla kaffekvarnen, som jag hade köpt för 40 mark, pajade. Men så fann jag de här stenkvarnarna i Österrike. Stenkvarnen har ju klara fördelar framom andra kvarnar. Stenkvarnsmjölet går att använda för bakning. För den som bara vill äta gröt räcker en gammal kaffekvarn väl till.
Det är två helt skilda saker att mala kornen mellan stenar eller genom att krossa dem.
Kornet gnids mellan stenarna och resultatet blir ett ”mjukt” mjöl, som lätt kan bakas ut, medan ett korn som krossas av metallskivor ger ett hårt mjöl, nästan som hagel, och inte låter sig bakas. ”
Positiva hälsoeffekter
Riitta Tötterman, magkirurg: I början bakade jag bara bröd av fullkornsmjölet eftersom jag från skoltiden hade aversion mot rågmjölsgröt och tänkte att den här gröten säkert smakar lika illa! Och då märkte jag att om jag åt det bröd jag bakade på morgonen, så blev jag aldrig hungrig förrän ett-tvåtiden på eftermiddagen.
Jag orkade mycket bättre, vilket säkert beror på att mitt blodsocker höll sig på en mycket jämnare nivå.
Sedan när jag äntligen började äta gröt på morgonen, märkte att det var jättegott, så började jag orka ännu bättre. Ofta tar jag gröten med mig till jobbet. Förr blev det bara kaffe och smörgås, kanske någon frukt. Men med gröten orkar jag ända tills jag kommer hem vid fyra – femtiden på eftermiddagen.
Min frissa, som jag har gått hos i tio år märkte efter ett par månader att mitt hår hade blivit starkare och mådde bättre. Själv har jag noterat att naglarna mår bättre. Också händerna klarar av det eviga tvättandet inför operationer. Jag är nämligen atopisk och har känslig hud och har lätt fått sår.
Hälsofrämjande matlagning
Matti Aro: ”Fullkornsmjölet kan med fördel användas för annat än gröt, man kan göra pasta t.ex. Man borde aldrig förfalla till att använda vitt mjöl. Det är tomt och helt utan näring. Alla för människan vitala ämnen är avlägsnade.
I min familj har vi inte burit hem en enda påse vitt mjöl på elva år.”
Kvarnförfrågnigar:
Energiansäästö/Matti Aro
tel. 0500-316119
tel. 019-338164
Redaktör: Melita Tulikoura
|
Candida
Infektion efter infektion
För 5 år sedan födde Hellen Willberg, en dotter med kejsarsnitt. Såret läktes inte som det skulle utan sprack upp igen. Såret hade infekterats av en sjukhusbakterie. Det hela ledde till att hon blev ordinerad tre olika sorters antibiotika.
Under de kommande fyra åren led hon av förkylningar, öroninfektioner, bihåleinfektioner och infektioner i tänderna. Mot allt detta fick hon nya antibiotikakurer. I fyra års tid åt Hellen i medeltal 3 antibiotikakurer per år.
Allergier?
I början av år 2000 jobbade Hellen med ett hektiskt projekt. Hon jobbade under stress och hade en allmänt dålig kondition. Hellen var ofta trött och slarvade med maten. Småningom började det ena symptomet efter det andra ge sig till känna. Hellen förstod inte vad det var frågan om.
Det började med en kronisk snuva. Därefter följde en märklig hudreaktion. Hellen fick fläckar som svällde upp till korvar så fort någon eller något rörde vid henne. På HVC konstaterade man att hon led av dermografism, d.v.s. beröringsallergi. I samma veva gjorde man ett allergiprov. Det visade sig att Hellen, som aldrig tidigare hade varit allergisk för något, hade utvecklat fyra allergier. Läkaren på HVC skrev ut antihistaminer åt Hellen.
Symptomen förvärras
Hellens kondition försämrades gradvis. Hon blev allt mer trött och var så tankspridd att hon måste skriva ner en ”kom ihåg lista” på sin hand (för att inte tappa bort sina kom ihåg lappar).
Hellen var ofta nedstämd och försökte pigga upp sig med choklad. Sötsuget bara ökade så att Hellen kunde äta upp till två chokladplattor per dag.
Mera medicin
Så var det igen dags för en ny antibiotikakur. Den kom i samband med en inflammerad tand. Då Hellen hade ätit ungefär hälften av kuren drabbades hon av en besvärlig svindel. Plötsligt började världen gunga.
Hellen trodde att det berodde på antibiotikakuren och på att hon var så trött. Men så fick hon dessutom muskelkramper. Då gick hon igen till HVC läkare och fick både nacken och ryggen röntgad, men man hittade inte något fel där. Det blev fler mediciner. Den här gången en stark värkmedicin.
I det skedet åt Hellen samtidigt antihistaminer, antibiotika och värkmedicin. Hellen kände sig så trött att hon egentligen inte höll ihop.
Dyr depressionsdiagnos och ännu mera medicin
För Hellen fanns nu inget annat alternativ än att söka sig till den privata vårdsektorn. Hon tog ett banklån på tiotusen mark och var beredd att satsa allt på att hitta en läkare som kunde ge henne en diagnos.
Hellen besökte en privat neurologisk klinik som specialiserat sig på svindel. Svindeln var redan så besvärlig att Hellen ofta snubblade. Ögonen kunde inte riktigt fokusera och det pep i öronen.
Läkaren röntgade hjärnan med magnetfilm, men hittade ingenting. Sedan bad han Hellen fylla i ett litet frågeformulär en läkemedelsfirma hade författat. Frågorna skulle besvaras med att fylla i ja eller nej i rutor. Frågor som löd: ”Känner du dig nedstämd?” Eller ”Hur ser du på framtiden?” Hellens svar var ju inte särdeles optimistiska. Hon var ju ordentligt sjuk.
Läkaren drog, på basen av Hellens svar, den slutsatsen att Hellen led av en svår depression. Hon gick hem från den dyra kliniken med ett recept på starka psykofarmaka. Ett recept som hon aldrig löste ut.
Hjälp från oväntat håll
Hjälpen kom från ett oväntat håll. En dag råkade Hellen gå in i en hälsokostaffär. Biträdet lyssnade på Hellen den gången och flere andra. Det var, enligt Hellen, första gången någon tog henne på allvar.
Småningom fick butiksbiträdet den uppfattningen att Hellen led av jästsydromet Candida. Hellen började med en strikt diet, åt mängder av vitaminer, spårämnen och mineraler och fram för allt mjölksyrebakterier. Och det hjälpte. Efter ett halvt år var Hellen symptomfri.
Redaktör: Maria Pörtfors
|
Studiodiskussion - ny och gammal hälsosyn
Inbillningssjukdom?
Den första artikel, som någonsin publicerats om candida i Finland var skriven Rauli Mäkelä, i en finsk tidskrift. Han har också skrivit en bok i ämnet ”Hiivasyndrooma”, som har utkommit i tre upplagor, men numera är utsåld. Den borde kompletteras och uppdateras, säger Mäkelä.
Candidasyndromet betraktas av de flesta läkare som icke existerande och inbillning. Enligt Mäkelä är det närmast läkare, årgång äldre, som tänker så. De har inte fått den helhetsskolning, som dagens unga läkare har fått.
Ny och gammal hälsosyn
Den nya synen på hälsan går inte ihop med den gamla. Enligt den gamla synen på hälsa ska infektioner botas med antibiotika . Men det räcker inte alls med det här, säger Mäkelä. Man måste ta itu med de bakomliggande orsakerna. Man måste börja med att bygga upp det nedsatta immunförsvaret, dels genom att lägga om kosten, dels genom att ge goda bakterier, s.k. probiotisk behandling. Bestående resultat fås genom att kombinera dessa med candidadödande mediciner .
Susanna Ehdin tillägger att hon brukar säga att den gamla synen på hälsan är den, som krigar mot infektioner, som försöker slå ihjäl dem som invaderar kroppen, medan den nya synen på hälsan är att stärka det friska, att stärka den självläkande förmågan. Vi tillför bakterier som är stärkande för våra slemhinnor. Hälsosamma tarmbakterier producerar hälsosamma vitaminer, fettsyror och annat vi behöver. Det finns studier som säger att en hälsosam tarmflora ger mindre allergier.
En annan sak som inverkar på åsikterna om candida är de många humbugmakare, som ställer diagnoser med pendel t.ex., eller via irisdiagnostik. De förstör de seriösa läkarnas möjligheter att hjälpa, säger Rauli Mäkelä.
Ett starkt sötsug kan ofta vara en indikation på candida, säger Ehdin. Man kan ställa diagnos via salivtest också. Rauli Mäkelä tar avföringsprov och ställer diagnosen efter det.
Men visst ger det en ganska dyster bild av läkarkåren om en patient får bättre hjälp via en naturkostaffär. Patienten i inslaget, Hellen Willberg , fick en mängd feldiagnoser och var sjuk i fyra år innan hon fick hjälp.( Via naturkostaffären.)
Redaktör: Melita Tulikoura
|
Homogeniserade mjölkprodukter
Raija Tukkinen jobbar som hälsovårdare vid hälsostationen i Karislojo. Hon upptäckte sin mjölksjuka för drygt 10 år sedan.
Det hela började år 1991 när jag åt två kurer antibiotika och efter dem blev min mage aldrig riktigt bra. Ganska snart började jag koppla ihop det med mjölkprodukter och trodde först att jag var laktosintolerant. Jag började då använda HYLA-produkter (mjölkprodukter för laktosintoleranta) men led av alla möjliga symptom i nästan sju års tid.
År 1997 fick jag höra om en undersökning, som Åbo Universitet hade gjort. De hade kommit fram till att också vuxna kan vara allergiska mot mjölk. Då slutade jag helt enkelt att använda mjölkprodukter och blev frisk.
Jag var ändå hela tiden sugen på mjölk och fick höra om debatten kring homogeniserade produkter, och beslöt mig för att testa mjölk direkt från en bondgård. Jag gjorde egen fil av den här mjölken och fick inga symptom. Jag hörde mig sedan för till olika mejerier i landet och de gjorde upp listor på produkter som inte innehåller homogeniserad mjölk, och på den vägen är det nu.
Mina symptom var allvarliga. Först och främst var det ju magen som krånglade, tarmarna var irriterade. Sedan hade jag en lång rad med övriga symptom: kliande hud, torr hosta, hjärtsmärtor och mot slutet gick jag dessutom ner i vikt och började tappa håret.
Jag har i mitt jobb som hälsovårdare märkt att symptomen bland mänskorna här har ökat i takt med att lantbruket avvecklats och folk gjort sig av med sina kor. Karislojo är ju en liten kommun, med bara 1400 innevånare, men jag vågar nog säga att många lider av den här mjölksjukan här. Uppemot var fjärde här i kommunen har någon form av symptom, för den här mjölkallergin påverkar ju också vår allmänna motståndskraft.
Just nu följer jag en ytterst noggrann diet, för det finns ju homogeniserad mjölk i alla möjliga livsmedel nuförtiden. Det finns i tex buljong, senap, godis osv. Jag får till och med symptom av kex, som mejeriet meddelat är mjölkfria, men som producerats på samma löpande band som används för de kex som innehåller homogeniserad mjölk.
Jouko Vuorenmaa jobbar som produktionschef vid mejeriet OY Ingman AB. Han berättar vad homogeniseringsprocessen riktigt innebär.
När man homogeniserar mjölkprodukter, så spjälker man upp fettpartiklarna i mindre beståndsdelar. Mjölken körs med hårt tryck genom en pump, som krossar fettet. I homogeniserade mjölkprodukter, så stiger alltså fettet inte upp till ytan, utan fettet blir en del av mjölkmassan. I vissa produkter så förbättrar homogeniseringsprocessen även konsistensen, till exempel i youghurt.
Vårt mejeri gör nuförtiden även så kallad nattmjölk, som är en gammaldags, icke-homogeniserad produkt. I den så tillåts alltså fettet att stiga upp till ytan. Enligt vissa är den mjölken bättre enligt andra är den sämre, personligen vill jag inte ta ställning till det. Vi erbjuder bara ett alternativ. Men det skall sägas att försäljningssiffrorna för de här icke-homogeniserade produkterna hela tiden är på stigande.
Redaktör: Jens Berg
|
Studiodiskussion - självläkning
Det finns många symptom man kan få av mjölk, säger Rauli Mäkelä. Man kan vara laktosintolerant, man kan vara allergisk mot mjölkprotein, och man kan vara överkänslig mot homogeniserad mjölk. Det har också många patienter på mottagningen berättat om, säger Mäkelä. Han verifierar det som sägs i inslaget även om han inte vet varför det är så. Många säger sig kunna dricka mjölk från ladugården, men inte köpt mjölk från butiken.
De små fettpartiklarna, som uppstår i mjölken, kan ta sig igenom tarmen, berättar Susanna Ehdin . Det retar immunförsvaret.
80 % av immunförsvaret finns i tarmen, som är en utsida och inte en insida, som man lätt kan tro, för att den ligger inuti oss. Många har blivit av med hudproblem, trötthet, upprepade förkylningar och infektioner genom att låta bli mjölkprodukter. Kanske de skulle kunna använda sådan mjölk, som inte är fetthomogeniserad, funderar Ehdin.
Självläkning
Susanna Ehdin har skrivit en bok, som i Sverige har blivit en bestseller och som i mars 2002 publiceras också på finska. ”DEN SJÄLVLÄKANDE MÄNNISKAN”.
Självläkningen är en naturlig kraft. Annars hade vi inte levt i dag, säger Susanna. Våra förfäder levde i naturen och brukade jorden och vi lärde oss att äta sådant som var stärkande och läkande för våra kroppar. Mycket av den nya processade maten hjälper inte vår hälsa utan den stjälper den.
Hälsa är så mycket, hälsa, andlighet, energins betydelse. Det som är bra för en människa är kanske inte bra för en annan. Därför är det viktigt att titta på vad just JAG mår bra av, vad just jag behöver i mitt liv just nu. Se på det som finns i det förflutna och i framtiden. Se på drömmar, närhet och kärlek och relationer, som är oerhört stärkande för hälsan. Det är tråkigt om en läkare inte bryr sig om att fråga de väsentliga frågorna då en nedstämd patient besöker mottagningen. Inget om ekologiska eller sociala faktorer, eller ens vad patienten äter! Vi måste få en mer öppen vård, en hälsovård, säger Susanna Ehdin. Att stärka det friska och så skapa och bygga hälsa.
Vad ska vi äta?
Rauli Mäkelä säger att han, innan han föreslår förändringar, brukar utsätta sina patienter för ett tredje gradens förhör då det gäller kostvanor.
Sedan inleder han med att be patienten sluta t.ex. med komjölksprodukter, glutenhaltiga sädesslag, socker.
Men då måste man alltid ge alternativ, säger Mäkelä. I stället för glutenhaltiga sädesslag får patienten äta hirs, bovete, majs och ris och i stället för komjölksprodukter får han använda sojamjölksprodukter.
Susanna Ehdin säger att man kan äta sig sjuk, men också äta sig frisk. Men om man inte känner mening i sitt liv, om man känner sig lessen, oönskad och oälskad, så spelar det också in. Men då det gäller maten är Susannas metod att först lägga till ett par saker i kosten, som höjer kroppens energi, sedan låta det gå ett par tre månader och sedan ligga till ytterligare ett par saker. Efter det är det kanske lättare att ta bort eller avstå från något som inte är så bra.
Fetterna är viktiga, men det ska vara bra fetter, som finns i fiskolja, omega-3-kapslar, feta fiskar som lax, kallpressad linfröolja, kallpressad rapsolja eller olivolja. Byt vitt ris till råris, vitt mjöl till fullkornsmjöl, vit pasta till fullkornspasta. Ät mer rotfrukter och grönsaker, lägg till syrade produkter, mjölksyrebakterier. Ät ordentligt med protein, drick 1 ½ - 2 liter vatten om dan. Det är viktigt att vila och sova tillräckligt. Sitt bara och stirra ut i luften en stund varje dag, det mår vi bra av!
Andra små tricks
Gör tre saker varje dag, som du blir glad av, som du mår bra av, uppmanar Susanna Ehdin. Krama människor, berör varandra, ta tid för dig själv.
Kontakt:
Susanna Ehdin, Ph.D.
www.ehdin.com
Rauli Mäkelä, MD
rauli.makela@pp.fimnet.fi
Redaktör: Melita Tulikoura
|
|
|
Till början av sidan