|
Saris kamp för att bli fri
"Det kanske svåraste är att jag inte kan skilja på vilka förnimmelser som beror på medicinen och vilka som är genuina. En dag slog det mig att jag kanske gått omkring i 5 år och varit någon annan. Vem är jag egentligen? Det mysteriet kanske löser sig den dag då jag , förhoppningsvis, blir av med mitt beroende.
Jag hade redan en längre tid lidit av social fobi innan jag kontaktade Åbo Mentalvårdsbyrå. Mina sociala fobier ökade i och med att jag påbörjade mina studier vid Åbo Konstakademi.
Efter några samtal med en specialsjukskötare kontaktade jag en psykiater som skrev ut Oxepam åt mig.
Jag minns hur jag gömde mig i skolans WC för att ta mina piller - och hur jag skämdes. Av alla sökanden hade man valt in mig till akademin. Och nu måste jag ta lugnande medicin för att överhuvudtaget kunna vara där.
Det bedrägliga med bensodiazepiner är att man klarar sig i sådana stress relaterade situationer som man annars inte skulle klara av. Pillren tar inte bort dina problem, men man kan fungera effektivt med hjälp av dem. I fyra års tid studerade jag aktivt. Jag var med i mängder av projekt. Men så blev jag medveten om hur beroende jag var av att få mitt recept, för att få min medicin. Utan mina piller var jag i panik.
Ett veckoslut hände det sig att jag var helt utan mina oxepam. Det var ett helvetiskt veckoslut. Min dagliga ranson var då 10 x 15 mg oxepam. Jag vågade inte lämna min bostad. Eftersom jag har en hund var jag ändå tvungen att gå ut en sväng. Det kändes som om någon hade vridit om med en kniv i mitt bröst. Jag grät. Jag ringde till jouren, men receptionisten förenade mig inte till någon psykiater. Hon sade att jag måste komma dit. Det kändes som ett slag i ansiktet. Jag vågade ju inte lämna bostaden.
Då jag vistades på en avvänjnings klinik i 10 dagar föreslog läkaren där att vi skulle minska min
medicin ranson från 10 per dag till 3. Jag förstod inte då hur utopistisk den ambitionen var. Det blev ett 10 dagars inferno där jag led av de värsta abstinens besvär man kan tänka sig. Då jag talade om för personalen att jag inte vågade gå till matsalen förstod de inte att det var abstinensen som gav mig ångest. Det allra värsta är att läkaren inte tror på patienten.
Att avvänja sig från bensodiazepiner kan ta upp till 2-3 år i anspråk. Att dra ner bruket från 10 till 3 per dag på bara 10 dagar är omöjligt.
Den första mänskan som verkligen lyssnade på mig var min kontaktperson på A-kliniken, Tiina Hurri. Hon var den första som frågade mig om hur många piller per dag jag behövde. Jag tror att det är det enda rätta tillvägagångssättet. Om man är motiverad att sluta så är man expert på området.
Jag har utvecklat en teori om att jag består av två personer. Ett pillerjag och det sanna jaget. Då man börjar använda lugnande medel blir man beroende av pillerjaget och det sanna jaget drar sig undan. Och det svåraste i abstinensen är det psykiska beroendet - rädslan att man inte kan lita på det sanna jaget.
Jag tycker att den läkare som skriver ut bentsodiazepiner också borde ordinera hur man trappar ner på piller bruket. Således skulle han också ta ansvar för att han ordinerar ett preparat som man känner till att är beroendeframkallande. Då skulle det inte inträffa som hänt min syster. Hennes läkare förnyar hennes bensodiazepinrecept per post. Han har gjort det i två år."
Redaktör: Maria Pörtfors
|
Studiodiskussion om onödiga mediciner
Gäster i studion: Arne Melander, professor i läkemedelsepidemiologi i Malmö och
Risto Pomoell, medicinalråd vid social- och hälsovårdsministeriet.
Hur vanligt är det att läkare för lättvindigt skriver ut mediciner?
-Alldeles för vanligt. Till exempel 20-25 % av de som använder bensodiazepiner (lugnande och sömnmedicin) får sina recept förlängda och förlängda igen. (Melander)
Finns det några typiska patientgrupper, som löper större risk att råka ut för det här?
-Inte direkt. Vi har undersökt sociala, ekonomiska och yrkesrelaterade faktorer, utan att hitta något svar. Däremot kan man säga att kvinnor är mer benägna att råka ut för det här. (Melander)
Arne Melander
Risto Pomoell
Hur vanligt är det med onda cirklar, alltså att en medicin leder till biverkningar, som i sin tur leder till nya mediciner osv?
-Det förekommer, speciellt i stigande åldrar. Det händer även ofta att åldringar tvingas ta in på sjukhus på grund av en för stor medicinering. (Pomoell)
Vilka är orsakerna till den ibland blinda tron på läkemedel?
-Läkarna tar starka intryck av läkemedelsindustrin. Också penningfrågan avgör, när det är jämförelsevis billigt att bara skriva ut ett recept. (Pomoell)
Vilken roll spelar geografi och tradition, när man söker orsakerna till det här?
-Förbluffande stor roll. Man kan se stora geografiska skillnader när det gäller användandet av olika mediciner. (Melander)
Vilket är patientens eget ansvar?
-Egentligen är det totalt. När det gäller livsstil är det oerhört viktigt med den gamla visan om ett återhållsamt och restriktivt liv. (Melander)
Vilka frågor bör man ställa sin läkare, innan han/hon skriver ut en medicin?
-Frågor gällande diagnosen, vårdalternativen och tidtabellen. (Pomoell)
-Patienten bör ställa frågorna: vilka är bevisen på att den här medicinen hjälper just mig och vad vet ni om de långsiktiga biverkningarna? (Melander)
|
Timo Telaranta om "onödig vård"
Orsaken till medikaliseringen är bl.a. det att tekniken har fått så stort utrymme också inom medicinen.. Laboratoriediagnostiken och hela den kemiska kunskap man i dag har om människans biologi och organism har fått en central plats. Genteknologin icke att förglömma. Läkarkåren, liksom vi andra, patienterna, gör ofta misstaget att se på vår hälsa utifrån det biologiska skeendet och tycker att det allt som oftast behövs mediciner. Det förefaller som om den psykofysiska helheten skulle ha glömts bort, den, där den andliga sidan av människan styr hälsan och verksamheten i kroppen.
Pengarna avgör säkert en hel del. Om inte alldeles direkt så i varje fall via en långsam utveckling. Jag förstår mycket väl att läkemedelsfabrikerna måste gå med vinst och de har ju aktieägarnas intressen att bevaka dessutom. Det mänskliga sinnet är funtat så att – då man tänker på utbildning, skolning och kursverksamhet (forskningen sponsoreras ju i hög grad av läkemedelsföretagen) att det inverkar oberoende av hur objektiv man vill och försöker vara.
Människan i västvärlden har vant sig vid att varje fel ska kunna korrigeras i en handvändning. Då är ju en operation en strålande lösning, tänker patienten. Detta har lett till att ex. hjärtoperationer görs också där ett lika gott resultat kunde uppnås med katetrisering. Jag är ingen expert här, men som lekmannaläkare har jag inte kunnat undgå att märka att riktningen inte är så konservativ som man kunde önska. Folk tror i allmänhet att ju mer dramatiskt ingrepp desto bättre resultat.
Det finns en mängd alternativ, som i princip utgår från människans egen aktivitet. D.v.s. att ta hand om sin kondition, att ta ansvar för sig själv, att ändra sina matvanor och dyl. Inmundigande av alkohol och tobaksrökning icke att förglömma. Hur pinsamt det än kan låta så är det så att större disciplin och en litet mer återhållsam livsstil i allmänhet leder till bättre hälsa och allmänkondition.
Redaktör: Melita Tulikoura
|
Konditionstest i Vierumäki
KONDITIONSTEST I VIERUMÄKI, DEL 1 (5.1. 2001)
Konditionstest och Solarplexus.
Över 100 000 finländare har redan gjort det under drygt 10 års tid och trenden är lika klar som alarmerande. Det handlar om kondition, konditionstest i Vierumäki och en utveckling, som oroar testningschefen Matti Heikkilä.
-Det största problemet hos finländarna idag är grundkonditionen eller uthålligheten, säger Heikkilä, som höjer ett varnande finger för finländarnas allt sämre motionsvanor.
Vi på Solarplexus-redaktionen beslöt oss för att åka till Vierumäki för att göra oss själva till försökskaniner och gå igenom det här konditionstestet.
Det som väntade oss där var ett tredelat test, som på ett mångsidigt sätt skulle kartlägga vår fysiska kondition.
Den första delen var ett 14-minuter långt test på motionscykel, där vår submaximala uthållighet testades. Cyklarnas motstånd uppgraderades under testets lopp, så att vår 50-80%-iga kapacitet mättes. Utgående från vår syreupptagningsförmåga och puls under ansträngningen fick vi sedan ett konditionsindex, som på skalan 1-5 visade var vi står.
Den andra delen av testet var ett muskeltest där arm-, mag- och ryggmusklerna mättes. Under 30 sekunders tid skulle vi stå för en maximal prestation, och till exempel antalet armhävningar som vi klarade av att utföra under 30 sekunder gav oss sedan ett vitsord på vår armstyrka.
Den tredje och sista delen av testet var en tänjningsdel, där mjukheten i kroppen mättes. Eventuell styvhet i ryggen, sidorna och låren undersöktes genom enkla ”böj och töj”-övningar.
Och så var det resultatet…
För många av oss var det onekligen ganska förnedrande att se sin kondition utskriven svart på vitt. Trots att många av oss aktivt motionerar var gruppens testresultat på det stora hela taget inte mycket att hurra för. Vi passade som grupp mycket väl in i den finländska trend, som Matti Heikkilä upplyste oss om. Vi finländare har tydligen glömt hur man motionerar vettigt.
I samband med att vi fick våra resultat, gav oss Matti även ett individuellt ”motionsrecept”. Ett recept som utgående från våra egna önskemål skall hjälpa oss till en bättre och mer mångsidig kondition. Vikten av återhämtning varvat med mer svettiga och ansträngande övningar betonades.
Motion och stress
Många av oss fick ett verkligt uppvaknande i samband med testet. Någonting måste faktiskt göras. Jag borde motionera, men hinner jag? Det här var en fråga, som gick igenom mångas huvuden. En tanke som framkallade stresskänslor. Testningschefen Matti Heikkilä är övertygande när han talar om sina erfarenheter av förhållandet motion och stress.
-Om motionen utförs på rätt sätt efter en jobbig dag på arbetet eller hemma, så är effekten given. När man motionerar, så ”lättar man” även på det tryck i kroppen som uppstått under dagen och om man lär sig vad ens kropp behöver i motionsväg, så har den fysiska aktiviteten en klart positiv inverkan på eventuell stress. Det har jag personliga erfarenheter av, poängterar Matti Heikkilä.
Fortsättning följer.
Vi fick alltså alla individuella konditionsrecept att följa under vårens lopp. För vissa låg tyngdpunkten på muskelövningar, för andra på joggningsturer. Men en sak var vi alla överens om: det kommer att bli en svettig vår! Under 14 veckor skall vi nu följa våra recept och i Solarplexus sista avsnitt för våren, får vi sedan se hurudan effekt vår motionskur har haft. Då är det upp till bevis, när vi genomlider samma konditionstest igen.
KONDITIONSUPPFÖLJNING I VIERUMÄKI (10.4. 2001)
-Ni är en ”special group” , det här är inte varje dag man ser sådana här lysande resultat!
Testningschefen Matti Heikkiläs ord när han delade ut resultaten från vårt uppföljningstest kändes nog som en stor lättnad för alla inblandade. Som grupp hade vi nämligen gått framåt rejält, genom att följa de individuella motionsrecept vi fick i januari.
A och O när man bygger upp sin kondition är enligt Heikkilä förhållandet mellan ansträngning och vila. Det som är ytterst väsentligt i sammanhanget är att inte förivra sig med träningen. Det rätta förhållandet mellan svetträningar och återhämtning för en motionär på anspråkslös nivå är ungefär en svettig träning och sedan två återhämtande träningar (till exempel en långsam promenad). Om den här balansen förskjuts mot någondera hållet, blir resultatet lidande.
-En annan viktig sak att komma ihåg är att sjukdomsdagar inte är samma som vilodagar. När kroppen är sjuk utsetts den för enorm ansträngningar, därför behöver kroppen vilodagar efter en sjukdom, betonar Matti Heikkilä i Vierumäki.
Det som vi, tack vare Mattis fina råd i januari , tydligen lyckats med var just att finna den här rätta balansen i träningen.
Redaktör: Jens Berg
|
Läkeväxten vitlök
Vitlök är något man antingen älskar eller avskyr! Många är rädda för att få ”vitlöks” andedräkt, men visst är väl vitlöken i alla fall en härlig krydda i maten?
Vitlöken tillskrivs många utmärkta läkeväxtegenskaper. Det man just nu forskar mycket kring är huruvida vitlöken kan sänka kolesterolhalten i blodet. Det finns dessutom studier som pekar på att vitlöken sänker blodtrycket.
Inom folkmedicinen har vitlök länge använts för att bota infektioner och förkylningar.
Vitlöken är en urgammal växt. Egyptierna uppskattade den redan för 7000 år sedan. Antikens läkare och naturforskare lovordade vitlökens läkande egenskaper.
Det finns en hel del olika vitlöksprodukter, om man inte föredrar att äta vitlöken som den är, direkt i maten. En del kan få tarm- och magbesvär av vitlök, annars ger den inte så många biverkningar.
Naturmedel kan ju faktiskt också ge biverkningar om man tar för mycket!
Produktion: SVT
|
|
|
Till början av sidan