Diabetes
Varför toppar Finland statistiken över barndiabetes? Den frågan sysselsätter forskarna vid flera av våra universitetscentralsjukhus just nu. För ca 50 år sedan hände något, som har fått fallen av barndiabetes att öka med mellan 2 och 2,5 % årligen sedan dess. I Sverige sker det också en ökning, men bara med hälften av den finländska takten. Och ser man på övriga europeiska länder och vidare på övriga delar av världen, så är skillnaden mycket större. Professor Olli Simell, som är en av landets ledande experter på barndiabetes, och diabetikern Gun-Britt Nordlund ger sina synpunkter/erfarenheter i Solarplexusstudion.
Bantarna kämpar vidare i sina upp-och nerförbackar. Denna vecka presentation av Lotta Soveris bantningsmetod.
Diabetes diskussionen i studion
VAD är barndiabetes?
De insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln förstörs, och upphör småningom att fungera – en process, som inte sker plötsligt, utan under ett par, tre år och då stiger blodsockret. För de barn, som insjuknar i diabetes innebär det att de inte längre kan producera något insulin alls. Under resten av sitt liv måste de injicera insulin flera gånger om dagen. Det betyder nålstick i låret eller i magen flera gånger om dagen, vilket kan vara svårt då barnet är litet och inte förstår, men, som senare inte förefaller vara problematiskt då barnet fattar vad det är fråga om.
Vad göra om man stöter på en medvetslös människa på gatan, och misstänker att det är fråga om diabetes?
Det viktigaste är att snabbt skaffa en ambulans till platsen och att se till att personen kan andas. Ge absolut ingenting att äta eller dricka. Om du skulle råka bära på dig en burk honung eller en flaska sirap(!) så kan du stryka litet av det på insidan av kinderna, där sockret snabbt sugs upp via slemhinnorna.
Kolla också om personen bär på sig ett diabetesmärke eller något kort med uppgifter på vad man kan göra.
Gun-Britt Nordlund insjuknade i diabetes då hon var 3 år gammal. Själv minns hon inte hur det var då hon blev sjuk, men hon vet att omställningen för hennes familj inte blev stor eftersom hennes far också var och är diabetiker. Han insjuknade också som barn, som 4-åring. I dag är Gun-Britt mor till lilla Emilia, 3 år. Och eftersom Emilia har konstaterats vara bärare av riskgenen för diabetes så finns risken för att sjukdomen bryter ut också hos henne. Emilia är med i en undersökning, där man kollar om komjölk kan ha någon inverkan på att diabetes bryter ut.
Gun-Britt är naturligtvis också orolig och kan inte låta bli att iaktta Emilias beteende hela tiden. ”Dricker hon för mycket, är hon trött, kissar hon för ofta”…?
Professor Olli Simell från Universitetssjukhuset i Åbo är en av landets bästa experter på barndiabetes. Han konstaterar att risken för att Emilia insjuknar i diabetes är stor, men att det inte alls behöver gå så. Han leder en stor undersökning i Åbo, där alla nyfödda undersöks för att utröna om de är bärare av genen eller inte. Ett blodprov tas från navelsträngen genast då barnet är fött,
Om barnet då visar sig ha genen tas ett blodprov var tredje månad. Blodprovet visar om antikroppar har bildats, vilket skulle betyda att sjukdomsprocessen har satt igång, även om sjukdomen ännu inte har brutit ut.
Nu undersöker man om det går att fördröja processen via t.ex. föda.
Hittills har 50.000 barn i Åbo, Tammerfors och Uleåborg undersökts. Av dem har diabetes brutit ut hos 29 barn. Men många är ändå bärare av genen.
Olli Simell säger att ärftlig benägenhet inte kan vara orsaken till det ökande antalet barndiabetiker i Finland. Samma ärftliga benägenhet fanns ju redan för 50 år sedan, då antalet plötsligt och oförklarligt började öka. Simell säger att man misstänker faktorer i omgivningen. Är vi för renliga, undrar han. Är det Arvo Ylppös vitamin, som får en dylik följd? Man har undersökt sambandet mellan vaccinationer och diabetes. Mellan antibiotika och diabetes. Man undersöker grundvattnets beskaffenhet, och ser var barnet druckit kranvatten! Gun-Britt Nordman har fått svara på frågor om var Emilia har druckit kranvatten under sitt första levnadsår. Enligt Olli Simell beror det på att man vill veta om nitrit och nitrathalterna i vattnet kan inverka.
Sofie Klawér
Sofie Klawér fick diabetes på första maj i fjol. Hon började springa på wc, drack mycket och orkade varken gå till skolan eller träna fotboll. Läkarna tror att hennes diabetes utvecklades från en inflammation. Sakta men säkert slutade hennes bukspottskörtel att producera insulin och hon, med nålskräck, fick lära sig att injicera behövliga mängder insulin själv.
Det har gjort hennes liv mera regelbundet. Hon håller koll på hur mycket kolhydrater hon äter, mäter blodsockret fyra gången om dagen och undviker stekt mat, för det gör hennes blodkroppar oroliga.
Däremot har hon varken slutat festa eller spela fotboll - enligt henne går det att leva ett helt normalt liv även efter att ha fått diabetes. Man ska bara aldrig glömma att man har det - man ska komma ihåg att sköta om sockerbalansen själv.
Glömmer man att äta eller injicera insulin förändras nämligen sockerbalansen och man blir medvetslös. Sofies närmaste kompisar vet vad man i en sån situation ska göra - sätta någonting sött i munnen. Därför har de också alltid godis eller något annat sött med sig.
Diabetesfötter
Diabetikers fötter kräver särskild uppmärksamhet. Det är ju viktigt för alla mänskor att fötterna är i skick, men för diabetiker kan man säga att det är livsviktigt. Man bör se till att det inte uppstår sår på fötter, och om det ändå gör det måste de skötas väldigt noggrant. För den här vården krävs specialkunskaper. Vasa Centralsjukhus är en föregångare i Finland på det här området, där har man redan sedan mitten av 1980-talet startat hållit igång en fotvårdsavdelning, där patienterna dels får hjälp till självhjälp, dels får adekvat vård när problemen har uppstått. Initiativtagare till avdelningen var Michael Nissén, numera pesionerad inremedicinare, som fortfarande har privatmottagning.
Michael Nissén, tfn. 06-3275411
e-post: michael.nissen@kolumbus.fi
Fotvårdare Tiina Verto befattar sig inte bara med eventuella sår och förhårdnader, utan kan göra särskilda sulor för vanliga skor eller prova ut specialskor. Särskilt för lite äldre personer med sämre blodcirkulation är det speciellt viktigt att fötterna sköts om, det finns mycket man kan göra i förebyggande syfte och inte bara bespara patienterna lidande utan också spara stora summor i sjukhuskostnader.
Kärlkirurgen Michael Luther är aktivt med i fotvårdsgruppen. Han har gjort otaliga bypassoperationer för att förbättra blodcirkutalionen i diabetikers ben och fötter. Luther hör till dem som vet hur sorgligt det går om den här delen av diabetikervården lämnas vind för våg: det leder till amputation. Just tack vare en mångsidig och effektiv fotvård har amputationer inom Vasa Centralsjukhus verksamhetsområde sjunkit dramatiskt.
|
Till början av sidan