|
 Studiodiskussion om naturenlig odling
Diskussion med kvällens första studiogäst barnneurologen och antroposofiska läkaren Seija Zimmermann
Vad innebär det att vara antroposofisk läkare?
SZ: Fysiska kroppen, själen och anden är en helhet som har ett förhållande med hela världen omkring oss.
I en amerikansk undersökning har man kunnat hitta bekämpningsmedel i barns urin. Är barn indikatorer för negativa ämnen i vår föda?
SZ: Ja. Hela ämnesomsättningen hos barn är snabb då de växer. Den växande levern har en central roll i ämnesomsättningen. Barnet har organ som växer speciellt mycket de första levnadsåren, så som hjärnan och hela nervsystemet.
Har det betydelse hur maten tillreds eller hur råvarorna produceras?
SZ: Hos människan är ämnesomsättningen uppbyggd så att kroppen analyserar maten och organet för detta är levern. Levern ”smakar” på maten, d v s kollar vad maten består av men också hur den är uppbyggd.
1997 gjordes en undersökning på Karolinska institutet och Vidarkliniken i Järna i Sverige. Man ville undersöka om livsstilen hade någon inverkan på atopisk hud och astma. I undersökningen deltog två skolor, tillsammans 600 elever, hälften från vanliga skolor och andra hälften från Steinerskolor.
Föräldrarna fyllde i hur barnen har mått sen de föddes, hurdan kost, vilka vacciner, vilka sjukdomar och hur de har blivit skötta.
I Steiner skolorna förekom atopiska hudbesvär och astma hos 13 % av eleverna, och i vanliga skolor 25 %. En tydlig skillnad. Men konstateras bör att undersökningarna måste fortsättas.
Det vi kan lära oss av undersökningen är att föräldrarna gör barnets val redan den första levnadsdagen. Man vet inte hur barnet skulle välja själv. Man hoppas naturligtvis att föräldrarna skulle välja rätt, och som ett viktigt val kommer födan.
Det har en betydelse hurdan upplevelsen är då man äter. Det är viktigt att människor sitter tillsammans och äter, det är en social upplevelse. Det är också viktigt att vi har tid och är tacksamma för vad vi äter. Maten skall se vacker ut, smaka bra och vi bör vara aktsamma för födan. I Tyskland kastar konsumenter av ekologiska produkter mindre bort. Man köper det man behöver.
Hälsofrämjande produkter?
SZ: Det är spännande att följa vad som händer med födan. Vi befinner oss i en fas av utvecklingen. Det naturliga förhållandet till födan har förlorats men samtidigt har individerna börjat fundera på hur maten påverkar dem och vad som är bra för hälsan. Det uppstår en fas då man provar dessa produkter. Man kanske börjar ändra sina vanor genom att istället för smör börja använda lätt bordsmargarin. Det är en början till att förändra sina matvanor. Samma gäller speciella drycker. En som kanske druckit öl på kvällen och nu istället dricker mineralvatten, visst är det här bra för hälsan. En fas där man börjar tänka mera på födan och dess inverkan.
Kan det vara skadligt med hälsofrämjande produkter?
SZ: Människan och naturen är en helhet. På lång sikt kunde man tänka sig att det är viktigt att äta någonting som har vuxit i jorden, sett sol, blivit vattnat av regn. Inte enbart blivit producerat i ett laboratorium.
Barbara Alm, ekologisk odlare.
Började i slutet på 80 talet i liten skala, pga att ändra gårdsinriktningen för att överleva EU. Men fick en tankeställare då jag väntade mitt andra barn. Odlade då ärter som skall besprutas med ett starkt gift för att få bort ogräs. Körde traktorn med giftsprutan och befann mej i ett giftmoln, samtidigt som jag bar på ett litet liv under mitt hjärta. Vad sysslar jag riktigt med? blev min första tankeställare inför det konventionella jordbruket.
EU funderingarna bidrog till att vi gjorde förändringen i vårt liv.1995 gick vi helt över till ekologisk odling.
Det innebär att i stället för handelsgödsel och bekämpningsmedel för ogräs och sjukdomar, så har vi ändrat riktningen så att vi inte längre sysslar med monokulturer utan vi har en regelrätt växtföljdsplan som vi följer, men det är inte alltid så lätt att följa den slaviskt. Fast det är en tvungen sak har jag fått konstatera. Rödklövern som fixerar kväve med hjälp av solen är motorn i produktionen och utan den blir det inte bra. Vi har också djur som använder klövern som mat så också djuren är idag klassade som ekologiska.
Kontrollanter kommer en gång om året på ett besök. Då granskas pappren att de är i skick samt en titt ut på åkern, hur den ser ut. Men det ligger inte i mitt intresse att fuska för denna produktionsmetod ligger mej varmt om hjärtat. Det är inte jobbigare än vad det var förr. På sätt och vis är det lättare. Behöver inte längre lägga en extra mellanvägg i vagnen för konstgödseln när utsäde skall köras ut, detta sparar lite arbete.
Ekonomiskt är det kanske svårt när man tittar på skördarna då det inte blir så mycket i vagnen när man skördar, men å andra sidan har insatserna varit lägre då man inte behövt köpa konstgödsel, så under sträcket blir det minst lika bra som förr.
Levi Sundman, biodynamisk odlare
Skiljer sej ekologisk odling mycket från Biodynamisk odling?
LS: Inte egentligen. Det är som matlagningskonsten, men för jordbruket, där man funderar på vad jorden och växterna behöver för näring. Det är som att ha utvecklat matlagningskonsten med att tillföra medicinalväxter och kryddor till maten.
Vad ytterligare gör bidynamikern som inte ekologiska odlaren gör?
Tillsätter i gödseln olika medicinalväxter som förändrar gödseln och dessutom finns det två fältpreparat som man kör ut med en spruta. Preparat som är gjorda av kisel och humuspreparatet av kogödsel, produkter direkt från naturen.
Varit bekant med biodynamik i 20 år, hur var tiden före det?
Började som konventionell odlare, trodde då att det var sättet på vilket jordbruk bör bedrivas, sen insjuknade jag i astma och blev verkligen dålig. Började fundera på vad vi håller på med i jordbruket. Så jag gick på en kurs i biodynamisk odling och började tänka ifall man kunde ändra på jordbruket genom att lämna bort konstgödsel och gifter. 1981 lade vi om hela jordbruket på tre år.
Astman blev jag av med om 7 år, genom att ändra livsstil. Astman var en inkörsport för förändringen. De som direkt hjälpte var zonterapi och kontakten till en antroposofisk läkare på Vidarkliniken i Järna.
Seja, har jordbrukaretiken någon betydelse för konsumenterna?
Frågan är individuell. En del konsumenter tänker mer på saken, andra mindre. Det är intressant när jag träffar föräldrar till allergiska barn, och hör dem berätta att barnet vet i butiken vilka produkter som passar honom och vilka som inte gör det. Fast alla allergiker kan inte göra det här. Det här har fått mej att fundera över hur barnet kan veta vad som passar och vad som inte gör det.
Kan man tänka sej att detta är en slags miljöuppfostran från barnaben?
Utan uppfostran kunde man säga. Ett litet barn som aldrig har hört talas om att det finns ekologiska eller biodynamiska produkter och trots det vet vad som är lämpligt för henne. Därför kommer man till frågan hur barnet kan veta detta.
Det som vi ser i skolorna idag, när barnen vet att det kan välja, så påträffar vi barn som väljer helt och hållet en annan väg i kostvanor än vad familjen gör. Ibland kan det här leda till konflikter.
Ligger det i tiden att vi är mer medvetna om maten?
Barbara: Det tror jag definitivt. Det här med djurhållning speciellt. Det upplever jag ofta, när det kommer människor till vår gård och får se hur våra djur lever och har det. Det tycker att de har det skönt. Detta känns också bra för mej som sköter djuren, att man också beaktar djurens välbefinnande. En växelverkan mellan djur och människa. Jag har fått uppleva att många barn säger att det vill äta kött bara om det kommer från oss. Det låter otroligt men också barnen tänker på att djuren skall må bra.
De egna konsument vanorna och etiken?
Levi: Väljer alltid ekologisk eller biodynamisk mat då det finns möjlighet till det. Har en liten stenkvarn som jag mal sed med, råg, vete, korn och havre och kokar gröt på det. Tillsätter linfrön, dadlar, jordgubbar, blåbär, honung. Allt spannmål kommer från gården.
Seija, har din utbildning påverkat sättet att tänka på mat?
Som vanlig läkare, nej. Har studerat i Tyskland där man inte hörde mycket om maten och dess inverkan, men det var för 20 år sen och det låg då inte i tiden att vara medveten i frågan. Men inom den antroposofiska medicinen, var förhållandet mellan människan och naturen ses som en helhet, då får födan och maten en helt annan betydelse.
Vilka önskningar och drömmar inför framtiden?
Leevi: Jag tror att en medvetenhet borde växa fram bland odlare och konsumenter. Men jag tror att vi har starka krafter som inte vill ha en förändring. För ett jordbruk som inte behöver konstgödsel, gifter och fodermedel betyder ju en stor förändring av jordbruket.
Barbara: Jag skulle gärna unna människor mat som är mindre processad och mera tid till att äta tillsammans. Att laga mat mera själv för att komma bort från tillsatsämnen, som jag tror spökar bakom allergier och annat.
Seija: Jag tycker att den vetenskaliga världen kunde förändra sina positioner, att det kunde vara möjligt att diskutera öppet utan paradigma, utan färdiga positioner. Möta varandra, se vad vi vill och vad följande generation vill, leva i nuet och blicka in i framtiden.
Redaktör Kim Svennblad
|
Naturenlig odling
15.9.2003
Amerikanska forskares oroande upptäckt: Rester av bekämpningsmedel i barnens urin.
Kan naturenligt odlad mat befrämja vår hälsa? Vad innebär det att odla ekologiskt eller biodynamiskt?
Barnneurologen och antroposofen Seija Zimmermann ger en inblick i det antroposofiska tänkandet samt hur maten påverkar vår hälsa.
Jordbrukarna Barbara Alm och Levi Sundman redogör sina diverse odlingsmetoder samt vad som fick dem att lämna det konventionella jordbruket.
Vi vet idag att maten vi äter påverkar vår hälsa men har det någon betydelse på vilket sätt råvarorna odlas. I kommande text diskuteras om naturenlig odling och dess relation till vår hälsa.
redaktör och studiovärd: Kim Svennblad
|
Den ekologiska produktens livscykel
Marie Louise Tillander, eko producent
När vi kom hit i början av åttiotalet odlade vi först konventionellt kanske främst för att lära oss mera om jordbruk. Det fanns inte så mycket kunskap då om något annat. Det viktigaste tycker vi i ekologisk odling är något vi kallar för cirkeln, d v s att produktionsinsatserna kommer främst från gården. Vi odlar klöver som ger kväve, vi har kor som ger gödsel. Vi tillför väldigt lite utifrån. I sin höjd kalk som vi sprider ut på åkrarna.
Jag producerar vete, havre och så har jag kossorna. Vete malar jag i en lokal kvarn till mjöl och mjölet säljs till ett bidynamiskt bageri. Så hela vägen är produkten ekologisk.
Rasmus Holm, K-market Masa
Vi har en sån princip att alla kunder är viktiga och då bör vi ha ett stort urval. Utbudet håller vi stort trots köparmängden. Ekologiska produkter köps av alla åldersgrupper.
Merja Ekholm, eko partihandel
Vi har i försäljning alla sorters produkter. Inhemska, utländska, råvaror. Vi har ananassaft där själva frukten kommer från Ghana. Ett ulandsprojekt jag själv medverkat i. Idag kommer saften till försäljning hos oss.
Vi började med naturkostaffärerna i Finland. Men nu har vi daghem, skolor och det bästa hotellen och restauranger som kunder. Men jag hoppas att vi också snart skulle komma med i vanliga marknaden så att vem som helst kunde hitta våra varor.
redaktör: Kim Svennblad
|
 Naturenlig trädgårdsodling på läsordningen
I Vanda Steinerskola lär man eleverna grunderna i naturenlig odling. Också trädgårdsodling ingår. Skolan är situerad mitt på en gård som odlar med naturenliga metoder så det är bara naturligt att man lär ut naturenlig odling med fokus på hur man arbetar fram en frisk jordmån. Så här berättar ansvarig lärare, Lena Herzell:
"Eleverna har trädgårdsodling på läsordningen på våren och hösten, men också lite på vintern. Vi har planerat undervisningen så att trädgårdsodlingen skall integreras med de andra skolämnena. Så att t.ex. då eleverna i sjunde klass under kemi lektionerna studerar den kemiska process som sker då något brinner, så kan vi iaktta komposten och hur den brinner. Vi vill alltså så mycket vi kan integrera trädgårdsodlingen med andra ämnen.
Själva skötseln av trädgården kommer egentligen som en biprodukt. Har eleverna historia kan jag i min tur lära eleverna något om tomatens historia. Från vilket land den härstammar och vem som förde tomaten vidare till andra länder och var den raffinerades till sin slutliga form. Möjligheterna är gränslösa.
Jag har själv valt att äta naturenligt odlad mat p.g.a. etiska och hälsomässiga skäl. Men för mig är det självklart att om jag äter mat som är odlad av en jordbrukare som jag känner så är mitt förhållande till den maten ett helt annat än till matvaror som jag köper i en butik. Då har man ju inte en aning om varifrån de kommit.
Och det att jag i teorin vet att jag från den och den matvaran får selen och att det i framställningen av någon produkt har använts diverse bekämpningsämnen påverkar mig inte lika mycket som det att jag vet att maten odlats naturenligt. För då jag vet att något odlats naturenligt så vet jag hur det gått till. Jag vet att man t.ex. inte bara koncentrerar sig på hur man skall få så stora äpplen som möjligt. Utan att man tar i beaktande hela den omgivning som äpplena växer i. Och trots att jag skulle köpa naturenligt producerade äpplen som odlas i Italien så vet jag hur miljön har vårdats då äpplet odlats. Klart att det påverkar mig att jag vet det här. Och så måste jag bara lita på att man har varit den naturenliga odlingstraditionen trogen.
Elevernas förhållande till trädgårdsodlingen var mycket varierande då ämnet var nytt på läseordningen. Speciellt de övre klasserna hade svårt att förstå varför vi plötsligt t.ex. skulle skörda lök på åkern. Men idag tar eleverna det som en självklarhet. Trädgårdsodling är ett ämne bland andra på läsordningen. Några tycker mycket om det och kan självmant ta sig an en uppgift i vårt växthus.
Angående att påverka eleverna så måste man alltid minnas att de skall vara fria att välja. Inte kan vi med våld pracka på dem vårt sätt att förhålla oss till världen. Målet är att då de kommer i puberteten och deras självständiga tänkande vaknar, att de då tänker själva."
redaktör: Maria Pörtfors
|
|
|
Till början av sidan