25.3. Kansankodin kuokkavieraat osa 6

Hyvät ohjelman tekijät.

Meitä ”kuokkavieraita” näytetään Suomessa jo kolmatta kertaa, kaksi kertaa suomeksi kerran ruotsiksi. Myöskin Ruotsissa on se näytetty. Tämä on kai ensimmäinen kerta kun Yle antaa mahdollisuuden kommentoida. Suomalaisten siirtolaiset eivät tunne olleensa kuokkavieraina, eikä filmi kokonaisuudessaan ankkaan sellaista kuvaa. Eikö tätä nimeä mitenkään voi muuttaa?

Toinen filmi, joka esitettiin tiistaina osui asian ytimeen. Suomalaisten siirtolaisten onnistuminen johtuu juuri yhteydestä ammattiyhdistysliikkeeseen. Tätä yhteyttä Erkki Tammenoksa oli omiaan kuvaamaan. Hän oli syntynyt suomessa hopealusikka suussa. Toinen sama luokan mies on Jalmari Rantanen, entinen kovan linjan kommunisti. Minä toimin Tukholman suomenkielisten sosiaalidemokraattien puheenjohtaja 1970-luvun alussa. Asemani oli erikoinen kun olin suorittanut tekniikan tohtorin tutkinnon Ruotsissa jo 1968.

Siirtolaisten toinen linja Suomi-seurat tulee jatkossa, sitä en tunne mainittavasti, eikä se ole suuresti vaikuttanut suomalaisten siirtolaisten elämään. Kärkevä keskustelu käytiin 1970-luvun alussa siitä pitäisikö siirtolaisten lasten käydä ruotsalaista koulua, mutta kiinnostusta ei ollut siirtolaisten keskuudessa. Ruotsin yhteiskunta tuli vastaan tarjoamalla kotikielen opetusta.

Kritiikkinä sanoisin, että Olof Palmen osuus oli aivn keskeinen. Tässä haastattelu, joka lähetettiin Ruotsin radion suomenkielisessä ohjelmassa keväällä 1970. Siihen aikaan olivat meneillään villit lakot. Haastattelu on suomeksi CD:llä, muta en tiedä kuinka sen lähettäisin toimitukselle

INTERVJU MED OLOF PALME 1970-04-24
av Seppo Isotalo

Statsministern sa en intervju till DN med anledning av vilda strejker: "Stor invandring har ändrat den svenska arbetsmarknaden. Kan du beskriva närmare denna ändring

Olof Palme
Det lättaste är att påpeka att det finns så många på arbetsmarknaden som inte talar svenska språket eller har små kunskaper i svenskan. Detta försvårar kontakterna inte bara i rena arbetsfrågor utan även inom facket, mellan arbetskamraterna osv.
Här är det inte bara fråga om själva språket, utan detta betyder att vi har på arbetsmarknaden stor mängd personer som inte känner de goda och de dåliga sidor sidor, som kännetecknar vår omgivning. Det gäller skolbakgrunden, seder och traditioner samt sättet att uppleva händelser och tankar.
I ett land där man har talat mycket enighet, detta betyder en stor ändring - så väl språkligt som kulturellt. Här måste man tillägga, att vid sidan av dessa ändringar påverkar den förflyttningen som pågår inom Sverige.

SI
Menar du att kommunikationen inte fungerar
OP
Åtminstone har kommunikationen påtagligt större svårigheter.
SI
Du tog dessa frågor i en intervju som handlade vilda strejker, hur hänger detta ihop
OP
Jag ville ta upp frågan därför att det har skrivits att invandrare skulle ha strejkat. Vilket inte är sant - men strejkerna berodde på otillräckliga kontakter på arbetsplatsen, kommunikation mellan företaget, fackföreningen och arbetarna inte fungerade. De här problemet är för invandrarnas del mera akut. De har rätt att kräva ordentlig information om saker som är självklara för svenskarna därför att man växte upp i detta samhälle. Sådana saker är svenska lagar, regler och bruk, som dominerar på arbetsmarknaden. Om vilda strejkerna berodde på kommunikationsproblem måste detta problem vara större för invandrare.
SI
Kan man säga att svenska arbetare strejkar inte.
OP
Jag tycker att erfarenheterna i vintern visar att det gör svenska arbetare också, fast dt har varit väldigt lite jämfört med andra länder
SI
Arbetsgivare säger att strejkerna hade planerats i förväg, tror du på detta?
OP
Nej, strejkerna har varit spontana, men sedan har det efteråt kommit fram personer som tar äran att strejkerna kom tillstånd
SI
Ven har sagt sådant?
OP
Viss extrema vänstergrupper har velat ta sig äran.
SI
Gäller det strejker även i Syd-Sverige och inte bara i Kiruna?
OP
Ja, vist av alla strejker- har de sökt få äran och sedan har funnits vissa konspirationer. På detta sätt kommer rykten i gång, men jag har den uppfattningen att bara i vissa fall strejkerna var planerade i förväg
SI
I samma DN intervjun säger du att dessa dagar du kände behovet av ökat informations mycket starkt.
OP
Det var menad i självkritiskt mening. Vi hade inte tillräckligt dragit konsekvenserna att vi har så många invandrare. Vi har uppfattat invandrare som ngt positivt eftersom de är en duktig arbetskraft som har kommit till den svenska och därmed bidragit att öka vår produktion. Det är den positiva sidan som vi har tagit fasta på, men vi har inte tillräckligt tagit hänsyn till att man måste ta hand om folk som kommer till Sverige. Här kommer det in språkundervisningen, information om svenska samhället och arbetsmarknaden. Det behövs speciella åtgärder för att göra kommunikationen lättare.
SI
Kan man säga att vilda strejker fungerade som väckarklocka.
OP
Vilda strejker var som väckarklocka i många avseende, bl.a. i detta avseende.
SI
Har invandrarutredningen gjort ngt för denna nya situation, har den skyndat på?
OP
Detta är parallell med det att man har under de senaste året börjat en rad åtgärder bland annat Invandrarverket har kommit till stånd. studieförbunden har intensifierat språkundervisningen man har förstärkt finskans ställning i skolväsendet. Det här kom inte som en plötsligt väckarklocka, man hade tidigare uppmärksammat problemet. Men det här visar hur viktiga de här problemen med vilda strejker är. det är många saker som kan göras redan innan invandrarutredningen är färdig.
SI
Målet för invandrarpolitiken är att invandrare är jämställda med andra medborgare i landet. Anser du att vi är nära detta mål
OP
Formellt har vi kommit en bra bit i väg. Invandrare har samma rättigheter, som tillkommer infödda svenskar, reellt är det naturligtvis stora skillnaden, språket, bostadsförhållanden mm det återstår mycket att göra.
SI
Jag vill ta upp det praktiska, kunde vi inte tänka rent praktiska mål att invandrare efter två-tre år i Sverige kan svenska språket?
OP
Språket är medel, inte mål, invandrare behöver svenska språket för att klara alla sina kontakter. för detta språket är ett instrument. Men i och sig med det utbud som finns kan man redan om man vill lära svenska på två tre år. Jag tycker att det är rimligt att invandrare som stannar här två-tre år kommer att få sitt liv begränsad. På sätt och vis är detta med språket en mätare på anpassningen. Jag menar anpassningen i positiv mening, annars kan man säga att anpassningen är negativ om man åsyftar att invandrare ska bli precis som svenskar. Jag talade om detta fyra år sedan. Jag sa att invandringspolitikens ml ska vara att behålla sitt särart. detta är positiv för svenska samhället. Om man ändå inte behärskar språket blir man isolerad och detta vara klokt. Hur långt vi bra går i frågan att behålla sitt speciella särart, språket är nödvändigt för att man ska klara sig i svenska samhället.
SI
Finska invandrare har fått hjälp mera än andra invandrare. Det finns finsk radioprogram och i skolorna finns mera finska lärare än i andra språk. Är detta det medvetet val eller har det bara blivit så?
OP
Det är inte så konstigt att det har blivit så eftersom Finland är ett grannland., folk flyttar fram och tillbaka. finska språket finns sedan gammalt i vissa delar av landet. Och det finns ett kvantitativ dimension. De är så många finska invandrare. utan tvekan den största gruppen. det är således inte så märkvärdigt att det har blivit så att finska språket används mera än andra invandrarspråk.
SI
Samtidigt har man gjort mindre för att lära finnar svenska. Politiska flyktingar får i Sverige språkundervisning, men detta ges inte till finnar.
OP
Det har att göra med att när man tar emot politiska flyktingar så förplikta det följa vis regler. de ska normalisera sitt liv i nya samhället. Det första steget är språkundervisning. Läget är annorlunda när dt gäller finska invandrare. De hamnar inte i flyktingsläger de kommer hit p.g.a. det gemensamma nordiska arbetsmarknaden. Men om en finska invandrare blir arbetslös får han också intensiv undervisning i svenska. Även studieförbunden och vissa företag börjat med intensivundervisning.
SI
Idag antar man att invandrare lär svenska på kvällskurser. Är detta realistiskt
PO
Många gör det , men det är inte realistiskt att tro att man bedriva effektiv undervisning på kvällstid. Därför borde man stuterier bedriva på arbetstid.
SI
Vem betalar
OP
Det är naturligt att förtag tar ansvar för kostnader att invandrare begagnar deras produktion. dom har inte haft kostnader för deras utbildning. Hur långt man kan tänka har jag inte riktigt tänkt ut.
SI
Du säger att man kan kräva, behövs inte en lag om saken?
OP
Jo, men det är för tidigt. vi har inte underlag. vi har 90.000 elever i studieförbunden. vissa företag bedriver språkundervisning. Vi får se vad Invandrarutredningen får fram, hur långt man har kommit. sedan kan man överväga lagstiftning.
SI
Men du är inte främmande för tanken att språkundervisningen är obligatoriskt för företagen.
OP
Nej främmande kan inte vara, men jag måste ha underlag att ha en definitiv uppfattning
SI
Idag staten betalar ca 20 Mkr. för språkundervisning och detta är allt som görs idag. Om invandrarpolitiken tas på allvar kan kostnaderna växa tiodubbel. Är sådant politik realistiskt?
OP
Om man räknar med 30.000 invandrare som får 250 timmar undervisning på arbetstid kostar detta 75 Mkr., vilket är mycket stor summa. det måste vägas mot det nytta som invandrare gör för landet och det direkta nyttan på arbetsplatsen minskat personalomsättning, större trivsel. dt är stor belopp. vi får se om vi har råd, men är inte omöjligt.
SI

Invandrarverket avgör invandringen i övrigt, men arbetsmarknadsverket och arbetsgivare har hand om den finska invandringen. Är det rätt, borde in invandrarverket ha mera att säga till om inflyttningen från Finland?
OP
De som kommer utanför Norden handläggs av Invandrarverket, men innan dess prövas frågan av arbetsmarknadsverket. det måste finnas bifall från facket och arbetsgivaren. finska invandrare slipper detta. det är en resultat av den fria arbetsmarknaden inom Norden.
SI
Inflyttningen utanför Norden regleras och den har varit 15.00 per år, men 1969 kom plötsligt 40.000 personer från Norden. Är det möjligt att behålla fri arbetsmarknad om målinriktad invandringspolitik tillämpas?
OP
Vi skapa den gemensamma Nordiska arbetsmarknaden det anses vara stor steg framåt. att gå tillbak till reglering vore stor steg tillbaka. Men det är klart de snabba kasten skapar svårigheter. vi måste se till att vi kan ta emot så stora mängder. vi får se att detta inte skapar problem i Finland, Det är konstaterats att finnar återvänder till Finland när industrin utvecklas i i Finland.
SI
Således finnarna kommer hit och återvänder?
OP
Det är redan så, men dt är framför allt så att eftersom industrin i Finland erbjuder arbete.
SI
Kan man bygga invandringspolitiken på antagandet att finnarna är här bara tillfälligt.
OP
Det är svårt att göra, eftersom då gör man för lite. men vi måste räkan med att många stannar - även om inte kan vara mot att många återvänder

TILL SLUT
Jag vill säga att vi har fått många finska medborgare i lande.t En hel del har rotat sig och blivit svenska medborgare - andra har återvänt till Finland. Vilket väg de bara väljer söker vi organisera det svenska samhället så att de trivs. Det behövs en vilja från invandrarnas sida att ha kontakt. Jag hoppas att vårt invandringspolitik ger oss möjlighet att finna varandra. Finnarna har gjort en stor insatts i Sverige.